2017-05-17

Nu finns skolledarna med på utbildningsutskottets dagordning

Att skolledare har betydelse för förskolans utveckling och skolors resultat, har Sveriges Skolledarförbund förfäktat i många sammanhang. Efter en halvdag med utbildningsutskottet i riksdagen är också riksdagens skolpolitiker övertygade.

Seminariet med namnet Skolledarens betydelse för en positiv skolutveckling, har diskuterats fram mellan två utskottsmedlemmar framför allt, Thomas Strand, S, och Mikael Svensson, M, och förbundsordförande Matz Nilsson.

Nu samlade utskottet en rad namnkunniga för att en gång för alla få upp skolledarna på riksdagens dagordning.

De tre ministrarna på utbildningsdepartementet, Gustav Fridolin, Anna Ekström och Helene Hellmark Knutsson inledde.

Gustav Fridolin har rest landet runt och besökt samtliga skolhuvudmän och tycker att det systematiska kvalitetsarbetet går allt bättre och att professionsutvecklingen i svensk skola börjar spira. Mitt i det står rektor.

- Vi ser att det är helt avgörande, menade han. Det går inte att driva utan den pedagogiska ledaren. Och då måste vi ge ledarna tid, mandat och stöd.

Anna Ekström delade uppfattningen att skolledarens roll är avgörande, men sedan, menade hon blir det inte så mycket mer. Vi måste komma bakom högtidstalen.

- Vi vet bland annat att rektorer upplever ha sig för lite tid till pedagogiskt ledarskap, men vi vet ganska lite vad de gör med den andra tiden.

- Och vi måste ge oss en gemensam hemläxa – varje gång vi lägger på rektor en ny uppgift, tränger vi tillbaka tiden för det pedagogiska ledarskapet.

I det pilotprojekt av Samverkan för bästa skola, som nyligen avslutades, kan vi dock notera att skolledarna är avgörande för en skolas utveckling och framgång, menade Ekström.

Helene Hellmark Knutsson har som minister för högre utbildning och forskning, inte särskilt ofta stött på skolledare. Rektorsprogrammet är visserligen förlagd till ett antal lärosäten, men det är en uppdragsutbildning för Skolverkets räkning.

Men det pedagogiska ledarskapet ska, som skolan i helhet, vila på en vetenskaplig grund och här borde man, funderade ministern högt, och levererade dagens enda nyhet – eventuellt göra rektorsutbildningen till en akademisk utbildning.

Skolverket, som berättade om rektorsprogrammet respektive -lyftet, poängterade dock att det redan ger högskolepoäng. Verkets representanter kunde också berätta att i princip har alla Sveriges rektorer nu en rektorsutbildning, antingen den gamla, eller har genomgått rektorsprogrammet.

Rektorsprogrammet är uppskattat och deltagarna nöjda, visar verkets utvärderingar.

En ny spelare har kommit in på skolarenan genom det nya Skolchefsinstitutet med säte på högskolan i Jönköping.

- Sveriges skolchefer behöver också utbildning, till exempel för att kunna leda en verksamhet som vilar på en vetenskaplig grund, menade Stephan Rapp, en av initiativtagarna till institutet.

Det är några av de frågor som det nyöppnade institutet ska arbeta med, liksom att försöka dra igång forskning kring skolchefer.

Att skriva in skolchefen i skollagen, som ju också Skolkommissionen vill, var en fråga som Matz Nilsson förde fram under sitt anförande. Han är ju den i kommissionen som drivit frågan hårdast. En av utskottets ledamöter tog upp frågan. Thomas Strand, S, ville veta för- och nackdelar med förslaget.

- Jag tror att styrkedjan blir ännu mer otydlig då, svarade Per Arne Andersson, från Sveriges Kommuner och landsting.

Kedjan behöver bli mer tydlig inte tvärtom, hävdade han i sitt anförande. SKLs representant i kommissionen har som bekant, reserverat sig mot förslaget.

Några "riktiga" rektorer fick också utskottet lyssna på.

Erica Andrén, förste vice ordförande i Sveriges Skolledarförbund och rektor på Älvkullegymnasiet i Karlstad, menade att, att vara rektor är bland annat att utmana traditioner och kulturer. Som skolledare måste man ha mod att stå emot "så här har vi alltid gjort", och att vara elevernas främste ombud.

- Mitt uppdrag är att så långt som möjligt och så väl som möjligt se till att eleverna når målen. Att ha blicken höjd och siktet klart.

Och för den skull behöver skolledare det mandat som skollagen ger: rätten att styra över den egna organisationen, menade Erica Andrén. Det är inte alltid fallet att den kommunala huvudmannen ger skolledarna det.

Anders Ringård, rektor och initiativtagare till friskolan Lust&Lära i Bollnäs, berättade om den frihet som finns i hans skola och för hans ledning. Inga långa beslutsvägar – det man bestämmer en dag, blir realitet den i morgon, skolan förfogar över alla resurser som står till buds, och kan driva sitt värdegrundsarbete, den gemensamma visionen starkt. Och visa att det är roligt på jobbet!

Matz Nilsson fick avrunda seminariet, och slog an en något allvarligare ton än andra. Han vände sig till utskottets politiker och uppmanade dem att följa titeln på Skolkommissionens betänkande – Samling för skolan.

- Se till att vi får en nationell strategi för en skola som kan lyfta sig.

Han pekade också på den stora satsning som gjorts på lärarna de senaste åren – totalt fem miljarder för förstelärarna och lärarlönelyftet.

Vad ger det för signaler till skolledarna när lärarna kan få högre lön än skolledarna, frågade han retoriskt.

Men då hade de tre ansvariga ministrarna redan gått.

Fler nyheter

Ny överenskommelse för att förebygga ohälsa

2017-07-06

AkademikerAlliansen har träffat överenskommelse om ändringar i det centrala kollektivavtalet AB...

En bra skola och höga förväntningar viktigt för ungas psykiska hälsa

2017-07-04

En tilltro till sin egen förmåga och tro på att man lyckas lösa sina problem, och lyckas i skolan...

Mindre kontroll – mer tillit

2017-07-04

Är det målstyrningens fel att skolledarna drunknar i administration? Den frågan ställde Sveriges...