2017-07-04

Mindre kontroll – mer tillit

Är det målstyrningens fel att skolledarna drunknar i administration? Den frågan ställde Sveriges Skolledarförbund under sitt seminarium i Almedalen.

– Reaktionerna kom snabbt från välfärdssektorn: Det är tunga administrativa bördor som tar tid och energi, och styr oss bort från det som gjorde att vi valde det här yrket från början, och vår kompetens tas inte tillvara, säger Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen och docent i nationalekonomi.

Hon beskriver den våg av igenkänning som strömmade in från bland annat skolan under våren 2013, efter Dagens Nyheters artikelserie om hur sjukvården styrs. Debatten stormade och Stefan Löfven lovade bot och bättring. Det blev Tillitsreformen: styrningen inom offentlig sektor skulle reformeras för att ta bort onödig kontroll och bättre ta tillvara medarbetarnas kompetens.

Nu tittar Tillitsdelegationen på allt från lagar och förordningar till tillsynsmyndigheter, ekonomistyrning, uppföljning, kommunikation och ledarskap. De viktigaste punkterna för skolan, menar Laura Hartman, är dokumentationskrav, kunskap och kompetens, kompetensförsörjning och rekrytering, samt synen på ledningens och medarbetarnas roller.

– Tillitsbaserad styrning handlar om att visa tilltro till professionerna och bygga tillit längs hela styrkedjan, säger hon.

Delegationen bedriver tolv försök inom vård, skola och omsorg, som följs och utvärderas av forskare. Ambitionen är att ta fram ny forskning, teorier och kunskap.

– Vi tar inte fram en ny modell och för att sedan rulla ut den. Det handlar om en riktning inom befintliga styrmodeller.

Laura Hartman, Helen Öberg, Per-Arne Andersson och Matz Nilsson Foto: Johan Wingborg

Laura Hartman, Helen Öberg, Per-Arne Andersson och Matz Nilsson Foto: Johan Wingborg

Laura Hartman blir avbruten av panelen där Matz Nilsson, ordförande för Sveriges Skolledarförbund, öppnar sin vattenflaska och råkar spruta ner bordet och en del av Per-Arne Andersson, avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Till publikens förtjusning svarar Per-Arne Andersson med att låtsas att han ska börja skaka sin egen vattenflaska.

– SKL, det var inte meningen! Vi är vänner också, skrattar Matz Nilsson.

Det blir Per-Arne Anderssons tur och han menar att den ökade tillsynen i botten handlar om misstro. Staten tycker inte att skolan har levererat sedan den blev målstyrd på 90-talet. Den hårdare styrningen har i sin tur gjort att rektorerna satsar på att hålla ryggen fri, att inte göra fel, i stället för att utveckla verksamheten.

Matz Nilsson Foto: Johan Wingborg

Matz Nilsson Foto: Johan Wingborg

Matz Nilsson hoppar upp och ritar tio cirklar på tavlan. Varje cirkel är en del av den långa styrkedjan från riksdagen ner till rektor. Rektorer och förskolechefer sitter i en oerhört komplicerad styrmodell, säger han.

– En rektor skickade ett brev till mig med 23 kommunala uppföljningsmål som han skulle svara på, inte ett av målen handlade om kunskapsresultat.

Laura Hartman, ordförande för Tillitsdelegationen, säger att hon känner igen bilden. I samtliga samtal som delegationen haft med styrkedjorna i vård, skola, omsorg, lyfts behovet av tydliga roller och att reda ut vem som styr över vad.

– Jag har läst ett antal rapporter som konstaterar att man inte ens svarar likadant på frågan vem som är huvudman för skolan. Är det kommunstyrelsen, fullmäktige, rektorn, staten eller vem är det? Där någonstans ligger problematiken, säger hon.

Men, Laura Hartman vill rätta till Matz Nilssons bild, och ställer sig för att rita in eleven högst upp och läraren under.

– Det är i det här mötet som kvalitet skapas, och vad behöver det mötet för förutsättningar och vad ställer det för krav på alla andra nivåer i styrkedjan?

Med i panelen finns också Helen Öberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet, som menar att svårigheten att styra skolan, och problemen med låga kunskapsresultat, beror på en kombination av tre faktorer: kommunaliseringen, friskolor och ekonomiska bekymmer. För andra året är utbildningsminister Gustav Fridolin ute på skolturné.

– Vissa typer av förändringar har vi kunnat göra löpande, en sak vi tittar på nu är dokumentationskraven och Skolinspektionen. Gustav har också pratat om vilka krav skolan levererar på ute i verkligheten, och varit tydlig med att det är skollagen som är styrdokumentet och inte alla de här andra målen, säger Helen Öberg.

Moderator Kerstin Weyler avslutar med en positiv nyhet. Sveriges Skolledarförbunds medlemsundersökning visar att nästan hälften av de som svarat har stort förtroende för politikerna som arbetar med skola och utbildning. Det är en ökning med 12 procentenheter jämfört med 2014.

– 60 procent av Sveriges Skolledarförbunds medlemmar instämmer i påståendet att politikerna har förtroende för mig som verksamhetsansvarig, det är plus 15 procentenheter, säger hon.

Fler nyheter

Stora besparingar hotar gymnasieskolor i Stockholm

2017-12-14

Två av fyra gymnasiechefer i Stockholms stad har nyligen sagt upp sig. Det här hör samman med sto...

Öppet brev: Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

2017-12-12

Trots att majoriteten av eleverna trivs bra i skolan har vi den senaste tiden kunnat läsa...

Ett styrkebesked från skolan

2017-12-05

Matz Nilsson kommenterar de avsevärt förbättrade resultaten i PIRLS, som mäter svenska...