|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pressmeddelande 2010-04-19
- Följ Arbetsmiljöverkets direktiv!
Rektorerna måste få bättre arbetsvillkor!
I Västra Götalands och Hallands samtliga kommuner är rektorernas arbetsbelastning så hög att de ständigt riskerar stressrelaterad ohälsa. Det händer att rektorerna under perioder arbetar mer än 60 timmar i snitt per vecka.
Det visar Arbetsmiljöverkets (AV) inspektionsmeddelanden efter att AV under 2009 och början av 2010 granskat kommunerna med fokus på rektorernas arbetsmiljö och hur de påverkas av sina arbetsvillkor.
Redovisningssystem för övertid finns i kommunerna, men används inte. Tidiga signaler om stressrelaterad ohälsa hos skolledarna följs inte upp. Förhållandena är så bristfälliga att ett flertal kommuner nu har satts under övervakning av Arbetsmiljöverket. Det betyder att AV ska göra upprepade inspektioner tills missförhållandena rättats till.
I AV:s inspektionsmeddelanden krävs åtgärder avseende det förebyggande arbetet med skolledarnas arbetssituation. Arbetsuppgifternas mängd och omfattning är för hög. Det skapar stress och överhängande risker för skolledarna.
Arbetsuppgifterna har ökat under senare år, konstaterar AV. Kommunernas ekonomi har lett till att skolan har mindre resurser och därmed minskas organisationen. Färre rektorer ska hinna med samma eller fler uppgifter. Följden blir att skolledaren måste arbeta utöver sin avtalsenliga arbetstid eller prioritera bort uppgifter som rektor förväntas sköta: Utvecklingssamtal, lönesamtal, dokumentation, ekonomi och budget, miljöarbete, ansvar för lokalerna, brandöversyn, arbetsmiljöarbete, kontakter med myndigheter, med föräldrar och elever.
- Det situationsanpassade ledarskapet kräver ofta snabba beslut. Många skolledare utrycker en stark frustration över att inte hinna med det pedagogiska ledarskapet och utvecklingsarbetet som ligger i skolledarens statliga uppdrag, säger Sveriges Skolledarförbunds ordförande Lars Flodin.
- Varje kommun måste tillsammans med den lokala fackliga organisationen arbeta fram rutiner där arbetsgivaren systematiskt kan följa rektorernas arbetsbelastning och övertidsarbete. Om skolledarnas arbetsbelastning visar sig vara konstant hög ska arbetsgivaren bedöma riskerna för ohälsa och vidta åtgärder för att rätta till missförhållandena. Arbetsbelastningen och stressen måste minskas, menar Lars Flodin.
Många kommuner har genomfört besparingar och förändringar i verksamheten. Då ska, enligt Arbetsmiljöverket, kommunen som arbetsgivare bedöma om detta medför risker för ohälsa och olycksfall. Men AV konstaterar att barn- och utbildningsförvaltningarna oftast inte gjort några riskbedömningar alls. I de fall där det ändå skett, har det inte lett till några åtgärder.
- Skolledare återfinns i sjuk- och arbetsskadestatistiken främst till följd av organisatoriska och psykosociala faktorer. Därför krävs analyser som särskilt klargör sambandet mellan arbetsbelastning och psykosociala påfrestningar, anser Lars Flodin.
- Skolledarna har också behov av stöd i sitt arbete. Administrativt och juridiskt stöd, handledning och olika former av kollegialt samarbete. I skolledarrollen är man ofta ensam och utsatt. Det vore en förbättring av den psykosociala arbetsmiljön att i högre utsträckning utveckla ledningsgrupper och rektorsteam, slutar Lars Flodin.
För ytterligare kommentarer: Lars Flodin 0709-67 62 03
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|