Nr 10/13 2013-12-11

Svenska Pisa-raset fortsätter

Försämring i alla ämnen. "Förklaringen ligger på systemnivå."

En kraftig försämring av resultaten i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.
Långt under genomsnittet för de 33 OECD-länderna. De lågpresterande eleverna tappar mest.
Den senaste Pisaundersökningen är en tung läsning för den svenska skolvärlden.

Sveriges poäng i Pisa-undersökningar 2000-2012

- Det är en mycket dyster bild vi presenterar idag i matematik, naturvetenskap och läsning, sa en allvarlig generaldirektör Anna Ekström när hon presenterade resultaten i början av december.
De svenska resultaten 2012 har i matematik har sjunkit från 494 poäng 2009 till 478 poäng (genomsnitt i OECD 494), i läsförståelse från 497 till 483 poäng (genomsnitt OECD 496) och i naturvetenskap från 495 till 485 (genomsnitt OECD 501).
Det är inget land inom OECD som visar upp en så stor resultatförsämring som Sverige.
Resultaten för både flickor och pojkar har försämrats, men i större utsträckning för pojkarna.
Störst skillnad mellan de svenska flickornas och pojkarnas resultat är i läsförståelse. Där skiljer det 51 poäng, vilket för flickornas del ligger över genomsnittet för OECD-länderna.

I den här omgången av Pisa är 65 länder med, 34 av dem är OECD-länder. De bästa resultaten uppvisar länder i Sydostasien – med Shanghai-Kina på överlägsen första plats följd av Singapore och Hongkong.
Sveriges resultat hamnar före några OECD-länder i matematik (Ungern, Israel, Grekland och Turkiet), men efter Vietnam, Lettland, Ryssland och Litauen. I läsförståelse är den svenska poängen densamma som Islands, men högre än Slovenien, Grekland och Turkiet, men lägre än Vietnam och Lettland.
I naturvetenskap ligger Sverige några poäng högre än Island. Högre också än Slovakien, Turkiet, och Israel, men även här lägre än bland annat Vietnam, Lettland, Litauen och Ryssland.
Om man mäter likvärdighet, beskrivet som ett utbildningssystem som ger alla elever oavsett bakgrund samma möjligheter att tillgodogöra sin kunskap och få goda skolresultat, har inte skillnaderna mellan åren 2000 och 2013 ökat.
Den bistra sanningen är alltså att försämringen i matematik går rakt igenom olika grupper. Variationen mellan skolor har inte heller blivit större.

I Pisastudien har också elever fått frågor om bland annat klassrumsklimat. Det visar sig att svenska elever till exempel kommer mer för sent till lektionerna än andra OECD-elever. De tycker också att klassrumsklimatet är sämre än ett OECD-genomsnittet. Men däremot gillar de sina lärare mer än andra elever.
Det finns en positiv samvariation mellan bättre resultat - bättre ordning och reda, färre sena ankomster och bättre relationer med lärare i de svenska resultaten. Inte kanske så speciellt överraskande.
Svenska elever är också intresserade och gillar matte, och tycker sig vara bra i det, något som tyvärr inte resultaten talar för.
- Den försämring vi ser i absoluta tal är mycket kraftig och allvarlig, och det tyder på att förklaringarna ligger på en systemnivå än en ämnesnivå, summerade Anna Ekström.

Några tänkbara förklaringar gav hon: fördelningen av skolans resurser- riktas dem till de som behöver det bäst, undervisningen - lämnas eleverna för ensamma i sitt lärande? Skolans ställning - värderas skola och utbildning lägre generellt i vårt samhälle idag än tidigare?
Men om skolans styrning, med 20 år av kommunalisering har haft betydelse ville inte Anna Ekström uttala sig. Vi får vänta på den utredning om kommunalisering som Leif Lewin snart ska vara klar med, menade hon.
En sak är dock klar: vi måste sätt mer fokus på undervisningen. Lärare måste få de bästa förutsättningar för sin undervisning.
Kollegialt lärande, formativ utvärdering och inte minst goda relationer mellan elever och lärare är avgörande, enligt Skolverkets generaldirektör. Och:
- Vi måste lita på lärarna att de gör sitt allra bästa, det är vår viktigaste uppgift just nu.

...men här finns det gott om hopp

"Skolledarna får inte gripas av panik". "Trenden har vänt."

Nu är det dags att börja lita på att skolledare och lärare kan ändra utvecklingen av svensk skola. Tre skolledarkommentarer efter Pisa 2012.

Matz Nilsson, ordförande Sveriges Skolledarförbund:
För att svenska skolan ska utvecklas mot en högre måluppfyllelse, att eleverna når målen med sin utbildning, måste resultaten från den senaste Pisa-undersökningen kopplas till ett starkt utvecklingsinstrument – att stödja skolledare och lärare för att utveckla undervisningen i svensk skola.
Så kommenterar Sveriges Skolledarförbunds förbundsordförande Matz Nilsson de nya Pisaresultaten.
- Det är lärare och skolledare som nu måste stärkas i sin tro att de har lösningen på problemen i svensk skola. Det har blivit viktigare att undvika att göra fel än att faktiskt göra rätt, säger Matz Nilsson.
För att förändra och förbättra resultaten måste det systematiska kvalitetsarbetet få en mycket större betydelse i svenska skola. Här har skolledaren en nyckelroll menar Matz Nilsson.
- Det är fria pedagoger och fria skolledare som med vetenskapligt stöd och beprövad erfarenhet som kan vända resultatutvecklingen i svensk skola. Inte mer tillsyn och kontroll, säger Matz Nilsson.

Kjell Sjöberg, rektor Smedshagsskolan, F-9, Stockholm:

"Det finns flera saker att fundera på. Jag tänker på Skolinspektionen. Vad har vi en inspektion till om den inte ser till kvalitetens på undervisningen? Och jag undrar vad den tänker efter dagens Pisa-resultat.
Det är ju svårt att få tag på bra lärare idag, vi har nästan tappat en hel generation bra lärare.
Och visst halkar pojkarna efter, men det är nästan som för 30 år sedan när man diskuterade flickors intresse för teknik. Då fanns bara manliga förebilder i skolan, idag saknar pojkarna förebilder. Det handlar inte om en sänkt ambitionsnivå hos pojkarna.
Jag håller med Jan Björklund, undervisningsmetoderna måste förändras, man kan skylla på både Lgr 80 och Lpo 94. Styr man mot ett fixt resultat, ja, då får man det. Men bekymrad, nej, det tycker jag inte att jag är. Jag tycker att trenden har vänt. Det viktigaste är att skolledarna inte grips av panik nu, och kommer med någon ny quick-fix. Det har vi sett stup i kvarten.
Den stora utmaningen är att skapa rätt motivation vid rätt tillfälle för eleverna, att få alla att spela i samma takt. Att fånga allas intresse och skapa harmoni.

Eva-Lott Petersson, rektor Vifolkaskolan f-6, Mjölby:
"Det var ju hemskt att det hade gått ned så mycket. Värst när det gäller läsförståelse.
Jag tror att vi alla är rädda hela tiden att göra fel. Vi vill till exempel visa en positiv bild när Skolinspektionen kommer. Men det gäller att vara modig och stark och driva på utvecklingen.
Jag håller med Anna Ekström på Skolverket när hon talar om vad som är viktigt: kollegialt lärande, formativ bedömning och goda relationer – det är framgångsfaktorer.
Vi vet ju att det är skillnader mellan pojkar och flickor, men jag vet inte vad det beror på. Det handlar kanske om att killar sitter mycket mer vid datorena, till exempel på fritids, flickorna väljer annat att göra. Vi ser på det på ett annat sätt nu.
På förskolan, där jag jobbade tidigare, fokuserade vi på matte och naturvetenskap, och läsning kom i kläm. Men det är svårare att få tid med läsning när vi har så stora barngrupper. Deppad? Nej, men visst är det tråkigt. Men vi måste ta tag i det Anna Ekström pekade på. Men hårda inspektioner tror jag inte på. Jag tror också att trenden har vänt när det gäller undervisningsmetoder. För femton år satt eleverna ensamma och 'forskade'. Jan Björklund slår in lite öppna dörrar där."

Från att ha varit näst bäst i världen på matematik hamnar de finländska eleverna nu på tolfte plats.
- Jag kan omöjligt vara tillfredsställd när vi tappar så här, säger utbildningsminister Krista Kiuru (S) till Skolledaren.

Bäst i Norden - men Finland halkar också efter

Från att ha varit näst bäst i världen i matematik hamnar de finländska eleverna nu på tolfte plats.
- Jag kan omöjligt vara tillfredsställd när vi tappar så här, säger utbildningsminister Krista Kiuru (S) till Skolledaren. 

Hurra-ropen uteblev när Pisa-resultaten presenterades i Helsingfors.
Av de länder som klarade sig allra bäst när matematiken stod i centrum förra gången, år 2003, har Finland sjunkit allra mest.
Andelen elever med svaga kunskaper i matematik har ökat från sju till tolv procent, samtidigt som andelen med utmärkta färdigheter sjunkit från 23 till 15 procent.
Bättre ser det ut vad gäller läskunnighet. Finland intar där en sjätteplats totalt, frånåkt enbart av Shanghai, Hongkong, Singapore, Japan och Korea.
Jämfört med tidigare undersökningar, där läskunnigheten stått i centrum, har resultaten dock sjunkit betydligt. Sedan år 2000 har det för Finlands del minskat med 22 poäng.
Inom naturvetenskapliga färdigheter kommer Finland på femte plats totalt. Även här har en försämring skett, med 18 poäng sedan 2006 då naturvetenskaperna senast stod i centrum.
Finland är alltså fortfarande klar etta i Norden. På Skolledarens fråga om inte detta i sig räcker, svarar minister Kiuru:
- Det här är ju inte någon nationstävling och vi har en väldigt bra skola. Vad det handlar om är att vi fått siffror som visar på en nedgång av resultaten i Finland och jag kan som minister inte vara nöjd om en kull går ut med sämre färdigheter än tidigare kullar.
Utbildningsminister Kiuru är särskilt oroad över att Finland nu halkar efter på ett område där man av tradition varit mycket starka, nämligen att hålla ihop klasserna kunskapsmässigt.
- Skillnaden växer och resultaten hos de elever som presterar sämst har snabbt försvagats, tvingades hon nu konstatera.
Utbildningsministern kommer omedelbart att sätta igång ett arbete för att trygga framtiden för grundskolan i Finland. Där ska såväl forskare som lärare, sakkunniga och lärare samt elever delta.
Carl-Erik Rusk, chefredaktör för de svenskspråkiga lärarnas tidning Läraren, menar att det årens Pisa-resultat inte kom som någon överraskning för finländarna.
- Det var väntat. Vi har haft nationella undersökningar som visat på en nedgång, samtidigt som man skurit i finländska skolan, påpekar han och fortsätter:
- Det är inte förvånansvärt att vissa asiatiska länder klarar sig så bra. Men i Norden är Finland fortfarande etta och det är naturligt att jämföra oss med de övriga nordiska länderna.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Nu kommer det digitala lyftet

2017-05-02

Det börjar bli skarpt läge. Skolans digitalisering är inte något bara för besjälade lärare och...

Kritiken har vänts till beröm

2017-05-02

Bra betyg av Statskontoret. Likaså av deltagarna i seminariet om tio år med inspektion. Det fick...

Just nu...med Peter Stenberg

2017-05-02

"Edströmska är en av fyra pilotskolor som sedan i höstas arbetar för att bli certifierade som...

Ökad tillit ökad kvalitet

2017-05-02

Färre detaljregler, mindre dokumentation och mer tillit till proffsen. Förslag år det hållet kan ...

Nu får skolchefen mer legitimitet

2017-05-02

Skolchefen in i skollagen och professionsprogram för skolledare. Det är två frågor som...