Nr 9/14 2014-11-05

De tar upp kampen mot diskriminering

Kön, ålder, etnicitet, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religion och annan trosuppfattning. De utgör de så kallade diskrimineringsgrunderna. Men lagen om diskriminering är mångfacetterad och för många lekmän svår. Nu finns en ny bok om lagen som hjälp.

Karin Henrikz och Filippa Swanstein har skrivit boken Diskrimineringslagen - från princip till praktik. Foto: Martin LindeborgFörfattarna till boken, Filippa Swanstein och Karin Henrikz, hittar man till vardags på Malmö mot diskriminering, en så kallad antidiskrimineringsbyrå i Malmö.
Hit kan invånare i kommunen vända sig om de har blivit diskriminerade för att få hjälp och stöd att föra sin talan. Byråns personal är också mycket aktiva i att utbilda framför allt chefer, bland annat inom kommunens olika förvaltningar.

För som inom så många andra områden, är den som leder verksamheten så viktig för arbetet mot diskriminering. Och har ett stort ansvar.
Filippa ger ett exempel:
- En chef kan, i all välmening, säga till en kvinnlig anställd, att du har ju småbarn just nu och därför är det inte aktuellt med någon befordran, när frågan om en chefstillsättning diskuteras
Men svaret är diskriminerande.
Och det är mycket annat som "slinker med", till exempel i jargongen på en arbetsplats. Saker och ting sitter i väggarna – "så här är det hos oss, så har vi alltid sagt".

Då har man ett ännu större problem, menar Filippa Swanstein.
Skyldigheten att utreda om det har skett någon diskriminering ligger tungt på den som har ansvaret. Men det gäller också att den personen får reda på vad som hänt. Den som har blivit utsatt (och här utgår man ifrån att den som upplever diskriminering, har blivit diskriminerad Tolkningsföreträdet ligger hos den som blivit utsatt) måste berätta för sin chef vad som har hänt.
Det var först inom arbetslivsområdet som de första lagarna mot diskriminering kom. 1979 klubbades lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetslivet igenom. Den ersattes 2009 med diskrimineringslagen som kompletteras till årsskiftet med den nya diskrimineringsgrunden tillgänglighet.

Det är inte bara arbetsgivare och anställda och exempelvis fackliga företrädare som har mycket att lära om lagen. Det är inte ovanligt att jurister som diskrimineringsbyrån möter har bristfälliga kunskaper om den.
- Det finns så lite praxis på det här området, säger Filippa Swanstein. Det vanligaste är att parterna förlikas och saken inte når en bredare krets.
Att bli utsatt för kränkning hör till de svåraste brott en människa kan uppleva.
För det handlar om hela ens identitet, om orubbliga omständigheter; saker som vi inte kan påverka.
Många som utsätts upplever också sorg och övergivenhet och många gånger är det svårt att gå vidare. Man kan bli ifrågasatt och utmanad. Och också inkastad i en slags kränkningskamp, där den som man tycker kränker, känner sig utpekad och - kränkt.
Men drabbar kränkningarna också ens barn, så är det ofta en annan sak, då skapas kraft och vilja att få slut på den kränkande behandlingen.
Utbildningsområdet är, skriver författarna i sin bok, det mest reglerade samhållsområdet inom diskrimineringslagstiftningen vid sidan av arbetslivet.
Skollagen är tydlig när det gäller kränkande behandling och ansvaret vilar, som vanligt, tungt på förskolechef och rektor.
Frågor om diskriminering i skolan regleras både i diskrimineringslagen och i skollagen.
En elev som känner sig diskriminerad utifrån diskrimineringsgrunderna får besked av Beo, barn och elevombudet, att vända sig till DO, Diskrimineringsombudsmannen. Men DO driver endast principiella fall för att sätta ny praxis. En elevs ärende kan därför hamna mellan stolarna.
Antidiskrimineringsbyråerna, det finns ett 15-tal i landet, har påtalat detta och på försommaren kom en utredning som har utrett bland annat den frågan, Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering, (SOU 2014:41).

Utredaren föreslår skollagen ändras så att ändamålet i det sjätte kapitlet, om åtgärder mot kränkande behandling, kompletteras med att "förskolan och skolan ska främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Och, om förslaget går igenom, också med tillägget tillgänglighet".
Verksamheten på Malmö diskrimineringsbyrå växer stadigt. Fler får sina ärenden prövade vid domstol och efterfrågan på utbildning ökar. Också på skolans område.
Det är ett område som verkligen engagerar verksamhetschefen Filippa Swanstein. Engagemanget har följt med henne redan från barnsben, berättar hon.
- Det är mitt livselixir!

Malmö stad fälldes för diskriminering

I slutet av oktober kom den första domen efter en tvist som Malmö mot diskriminering har drivit.
En flicka som blivit utsatt för ett övergrepp på en Malmöskola fick, när skolan gjorde en utredning om det inträffade, frågor om hon hade haft läppstift på sig, varit glad och dansat före övergreppet.
Flickan och hennes familj vände sig till Malmö mot diskriminering efter skolans utredning eftersom de ansåg att frågorna var kränkande.

Malmö stad som huvudman för skolan anmäldes för diskriminering, något som dock staden motsatte sig.
I slutet av oktober kom domen. Frågorna var relaterade till elevens kön, och skulle inte ha ställts till en pojke, menar tingsrätten och dömer Malmö stad för direkt diskriminering och till ersättning för diskriminering till flickan.

Två frågor...

...till Kurt Westlund, ordförande i Sveriges Skolledarförbunds Malmöavdelning.

Varför gick ni med i Malmö mot diskriminering?
- Som skolledare i Malmö har man ett viktigt ansvar att motverka diskriminering. Vi är en segregerad stad där vi måste göra allt för att hålla ihop staden. Rasism och främlingsfientlighet måste motarbetas.
-Vi står för och ska stå för en etik som grundar sig i skolans värdegrund. Därför var det angeläget för vår avdelning att visa vårt stöd för och bli en del av Malmö mot diskriminering

Vad har ni gjort tillsammans med Malmö mot diskriminering?
-Vi har på ett styrelsemöte samtalat med representanter för Malmö mot diskriminering om möjligheter till samarbete och vi kommer att genomföra en utbildning för skolledare tillsammans med dem under våren. De kan också gå in och stötta våra verksamheter i vår roll som chefer på skolorna.
- Malmö mot diskriminering har deltagit i möten på gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen och informerat om sin verksamhet och utbildat vårt Likabehandlingsnätverk för att professionalisera arbetet med likabehandlingsplaner.

- Den internationella globalisering som pågår som drivs av och påverkar en effektivisering av världsekonomin och världshandeln, kombinerad av flyktingströmmar, skapar en värld där människor inom nationerna värjer sig mot konsekvenserna.
-Samtidigt som rikedomen ökar också ojämlikheten. Rädslan för färändring och främlingar lägger en grogrund för nationalistiska och främlingsfientliga rörelser.
-Det måste hanteras i skolorna och därigenom blir skolledarna återigen, nyckelpersoner, säger Kurt Westlund.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Finland gör om inträdesproven

2017-12-08

"Klass och speciallärarutbildningarna kan beröras"

Studier ska ge bättre arbetsmiljö

2017-12-08

Hur har skolledarna det på jobbet egentligen? Den frågan ska en grupp forskare nu söka svar på....

Just nu...med Marianne Ullstad

2017-12-08

"Det är kul, på byn har vi blivit kända som 'Frosta, de som har filmfestivalen'. Jag har också se...

Skolan (och eleverna) skulle må bra av fysioterapeuter

2017-12-08

Barns rörelseglädje och hälsa skulle öka nämnvärt om fler fysioterapeuter anställs i skolan. Det...

Förbundet tar strid för professionsprogram

2017-12-08

Ett professionsprogram för skolledare och lärare. Det var en av Matz Nilsson viktigaste frågor so...

Fakta Boken

Filippa Swansteins och Karin Henrikz bok heter Diskrimineringslagen – från princip till praktik (Studentlitteratur). Den kommer att recenseras i kommande nummer av Skolledaren.
Redan nu funderar författarna på att skriva en bok på samma tema, men bara för skolan.

Fakta 40 medlemmar

Det är cirka 40 föreningar i Malmö som är medlemmar i Malmö mot diskriminering. Vid sidan av till exempel Malmö FF, judiska församlingen och PRO i Skåne finns Sveriges Skolledarförbunds malmöavdelning med som medlem.