Nr 10/14 2014-12-09

När ska skolan anmäla?

Anmälningar till socialtjänsten är en svår fråga. När ska skolan anmäla? Hur påverkas relationen till barnet och föräldrarna? Det viktigt med tydliga rutiner på arbetsplatsen. Samtidigt är anmälningsskyldigheten också personlig.

I Karlskrona hände det fasansfulla. Åttaåriga Yara, ensamkommande flyktigbarn från Gaza, hittades grovt misshandlad i sitt hem och dog sedan på sjukhus.
När den här artikeln skrivs pågår det rättsliga efterspelet till tragedin. Åklagaren vill att flickans moster och morbror i första hand ska dömas som gemensamt ansvariga för mord. Brottsutredningen om tjänstefel mot en polis har lagt ner, liksom utredningen om eventuellt tjänstefel inom socialförvaltningen. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har fått flera anmälningar och har även på eget initiativ inlett en tillsyn som omfattar socialtjänstens hela handläggning av de ärenden som rörde flickan.

Lärarna gjorde mycket för att stödja och hjälpa barnet, fastslår den externa utredning som kommunen lät göra. Men de tog inte upp hennes ökade frånvaro med elevhälsan. Vid åtminstone fyra tillfällen missade man också den möjlighet som finns att begära råd av socialtjänsten.
En annan brist var, enligt rapporten, att rektor tog på sig ansvaret för att anmäla oron för Yara till socialtjänsten, utifrån vad en lärare hade sett vid ett hembesök. Generellt fanns det stora brister i hur anmälningsplikten hanterades. En broschyr om frågan var inte uppdaterad i förhållande till lagändringar och dessutom dåligt känd.
Lärarna kunde för lite om sina skyldigheter. Vissa lärare menade att anmälningar var rektorns ansvar, vilket enligt utredaren inte stämmer med lagstiftningen. Bristande tillit till socialtjänsten fanns också med i bilden.
Rapporten landar i att det behövs en konkret, tydlig rutin för anmälningsskyldigheten och en blankett som ska användas. Hur anmälningsskyldigheten hanteras måste vara en del av det systematiska kvalitetsarbetet.
Dessutom behövs särskilda utbildningsinsatser och systematisk uppföljning. Skolans och socialtjänstens samverkan behöver utvecklas.

Skolans rektor har inte varit misstänkt för något brott i sammanhanget, men dödsfallet har fått allvarliga konsekvenser för honom, både arbetsmässigt och privat. Han blev avstängd efter händelsen och förvaltningschefen deklarerade offentligt att han hade brutit mot de rutiner som gällde. En granskning i lokala medier har dock visat att han följde de rutiner som fanns vid tillfället.
Rektorn tog dödsfallet och kritiken mycket hårt och blev svårt skadad i en trafikolycka. Han hustru har berättat offentligt om hans depression.
Förvaltningschefen i Karlskrona har nyligen bett rektorn och hans familj om ursäkt i ett pressmeddelande. Kommunen har, enligt egen uppgift, vidtagit en rad åtgärder efter händelsen, bland annat ändrat rutinerna för anmälningar till socialtjänsten.

Socialtjänsten

Socialtjänsten i Sverige tar årligen emot cirka 140 000 anmälningar som rör barn och unga. De flesta kommer från polisen, men en stor andel görs av skolan eller förskolan. För många anställda är anmälningsplikten är en svår fråga, konstaterar forskarna Gudrun Elvhage, och Maria Forsner, vid Stockholms universitet respektive Högskolan i Dalarna. De har just inlett en studie av hur skolpersonal upplever sin anmälningsskyldighet. Att personal drar sig för att anmäla oro till socialtjänsten kan ha flera orsaker, menar de.
– Skolsjuksköterskor värnar om kontakten med eleven och föräldrarna, säger Maria Forsner, själv sjuksköterska. De kan uppleva det som påfrestande och konfliktfyllt att få uppgifter från barnen i förtroende, som de vet att de måste föra vidare

Även lärarna kan oroa sig för att förlora kontakten med barnet. Det är inte helt ovanligt att familjen flyttar, eller att barnet tas bort från skolan, efter en anmälan till socialtjänsten. Om barnet blir kvar ska läraren fortsätta att ha en relation, vilket kan kännas svårt. Sedan förekommer det även att skolpersonal blir utskälld och till och med hotad efter en anmälan.
Många säger också att det inte är någon idé att anmäla tillsocialtjänsten, eftersom det inte händer något, beskriver Gudrun Elvhage, socionom.
– Lärare vet många gånger inte vad socialtjänsten tänker och gör. De upplever att de inte får något tillbaka när de anmäler.
Det här kan göra att de anställda inte anmäler förrän läget är riktigt, riktigt allvarligt.
Istället jobbar de på och försöker att barnet ge stöd i den egna verksamheten. Tidigare forskning pekar på att personal ser tecken på omsorgssvikt i högre utsträckning än de anmäler.

Den ansträngda arbetssituationen i skolan kan också göra att man faktiskt missar tidiga tecken på att barn far illa, resonerar Maria Forsner och Gudrun Elvhage. Det är en resurs- och ledningsfråga.
– Vi vet att lärare är mer pressade idag och vi vet att det har gjorts nedskärningar på elevhälsopersonalen. Det ser till exempel olika ut på skolorna med tillgången på kuratorer, säger Gudrun Elvhage.
Genom sin forskning vill de bland annat identifiera vilket stöd som lärare och skolledare behöver i de här frågorna. Avsikten är att minska den moraliska stressen, genom att göra det lättare för personalen att leva upp till sin anmälningsskyldighet.

Skolan

Det är viktigt att skolan har tydliga rutiner för hur de anställda ska hantera oro för barn och att man pratar om frågorna, konstaterar Socialstyrelsen i sitt informationsmaterial. Stödet från kolleger och ledning har stor betydelse. Samtidigt ligger ansvaret för att anmäla inte bara på myndigheten, det är också individuellt.
De som jobbar i skola eller förskola – oavsett arbetsuppgifter – pekas ut personligen i lagstiftningen.
Många skolor har rutiner som säger att rektor tar ansvar för att göra anmälningar. Skälet kan vara att man vill skydda de anställda från obehag. Men Justitieombudsmannen, JO, har framhållit att anmälningsskyldigheten gäller såväl skolan som de anställda.

I ett avgörande från december 2013 kritiserar JO en rektor i Ludvika för att han inte genast gjorde en anmälan, då en elev hade berättat om våld i hemmet. Lärare vidarebefordrade vid tre tillfällen information till rektorn om vad flickan hade sagt, men han bedömde det som att hon sökte uppmärksamhet och avvaktade i ett och ett halvt år från det första tillfället.
Eftersom skolan hade rutinen att rektor stod för anmälningar, så slipper lärarna kritik från JO, som dock riktar allvarlig kritik mot rektorn.
Skolverket håller just nu på att ta fram kunskapsstöd för skolors och förskolors arbete med de här frågorna, som ska vara klart 2015. Det ska dels innehålla information om vad som gäller, dels beskriva hur olika slags verksamheter kan arbeta med anmälningsplikten.

De dilemman som uppstår är ju olika om det rör sig om en stor gymnasieskola eller en liten föräldradriven förskola, till exempel.
Det är bra att det finns rutiner, men man måste också uppmärksamma att det, enligt socialtjänstlagen, finns en absolut anmälningsskyldighet för var och en, konstaterar undervisningsrådet Johanna Freed, som leder arbetet på Skolverket.
– För mycket rutiner kan få en att tro att man har avhänt sig ett ansvar som man egentligen har, säger hon.
Var gränsen går mellan skolans ansvar som myndighet och enskilda anställdas behöver mandiskutera på arbetsplatsen, framhåller hon.
– Det är en genuint komplicerad fråga.

Rektorn varnar för dålig återkoppling

Skolan anmäler oro för ett barn, men vad händer sedan? Bristen på återkoppling är ett problem, anser Ragnar Larsson, rektor på Karlbergsskolan i Köping.
– Vi kan leva i tron att socialtjänsten jobbar på, och så visar det sig att man inte gör något alls.

Ragnar Larsson Foto: Magnus HartmanDet svåra är inte att fånga upp signalerna på att en elev kanske far illa, eller att anmäla till socialtjänsten. Det bekymmersamma är att skolan ofta inte får veta vad som händer efteråt, beskriver Ragnar Larsson, rektor för årskurserna 6 - 9 på Karlbergsskolan i Köping.
– Det gäller framför allt om socialtjänsten gör bedömningen att inte inleda någon åtgärd, säger han. Vi tror att de jobbar med en elev, trots att utredningen har lagts ner.
Kommunen satsar på elevhälsan och på kringpersonal, beskriver Ragnar Larsson. På hans skola, som har cirka 500 elever på högstadiet, finns både kurator och sjuksköterska på heltid. Dessutom specialpedagog, biträdande rektor, studie- och yrkesvägledare och två fritidspedagoger. Elevhälsoteamet träffas tre gånger i veckan. Det är oftast där som anmälningsfrågorna ventileras.

Socialtjänstens barn- och ungdomsenhet har en särskild mottagningssekreterare som träffar elevhälsoteamet var tredje vecka.
– Då kan vi prata anonymt och rådgöra med dem i de här frågorna. Är det här något vi ska anmäla? Vi har samma upplägg med ungdomspolisen. Samverkan är viktig, det är ju våra gemensamma ungdomar det gäller.
Ragnar Larsson har tagit upp frågan om återkoppling och hoppas på ett bättre arbetssätt framöver. Det är inte lagstiftningen som sätter käppar i hjulet, betonar han, snarare brist på rutiner för kommunikation.
– Nybakade socialsekreterare kan också hålla hårdare på sekretessen än vad som faktiskt krävs.

Våren 2014 hade skolan 15 - 20 pågående ärenden, där socialtjänsten var inkopplad. Framförallt tjejerna mår sämre nu än tidigare, tycker Ragnar Larsson, som varit rektor i snart 20 år. Han betonar att skolan inte får tassa på tå av rädsla för hur föräldrar kan reagera.
– All personal har ett eget ansvar att meddela elevhälsoteamet. Men för att medarbetarna ska slippa känna obehag, så är det jag eller kuratorn som sätter våra namn på anmälan.

Att kuratorn finns på skolan hela tiden har, enligt Ragnar Larsson, stor betydelse för att fånga upp barn som riskerar att fara illa.
– Kuratorn träffar eleverna fortlöpande och bygger en relation. Det kan man knappas göra om man bara kommer dit då och då. Att kuratorn tillhör skolan är också en framgångsfaktor. Vi kan se socialtjänsten som hjälp, men för många elever och familjer är "soc" ändå ett hot.

Fakta: Socialtjänstlagen och anmälningsskyldigheten

Vad säger socialtjänstlagen om anmälningsskyldighet?
Vem?
Skyldigheten att genast anmäla kännedom eller misstanke om att ett barn far illa till socialtjänsten omfattar bland annat myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, det vill säga skola, förskola eller fritidshem. Anmälningsskyldigheten gäller även anställda vid sådana myndigheter.
Det betyder att både skolan, med rektorn som högsta företrädare, och anställda, måste anmäla till socialtjänsten om de får veta – eller misstänker – att ett barn far illa. Det gäller alla yrkeskategorier. Varje person i skolan har således ett eget ansvar för att anmäla.
Vem som är huvudman för verksamheten spelar ingen roll.
Anmälningsskyldigheten gäller sådant som anställda får reda på i arbetet. Privatpersoner kan också göra anmälningar till socialtjänsten, men de måste inte. Rektor, lärare och annan skolpersonal kan också göra anmälningar som rör oro för barn i privatlivet, men det är viktigt att inte blanda ihop rollerna.
Vad?
Såväl misstankar som kännedom om att ett barn far illa ska anmälas. Det kan handla om både vad barnet utsätts för i hemmet, till exempel fysiskt eller psykiskt våld eller försummelse, och om barnets eget beteende, exempelvis missbruk.
Anmälningen ska göras "genast". Det finns ingen tydlig tidsgräns.
Det man anmäler är sin oro. Den som anmäler behöver inte bevisa någonting. Skolan ska inte utreda och bedöma hur allvarlig situationen är, det är socialtjänstens uppgift.
Skolan kan – utan att nämna några namn – konsultera socialtjänsten för att få veta om man ska anmäla eller inte.
Anmälningsskyldigheten finns kvar, även om skolan vet att någon annan myndighet har anmält eller överväger att göra det. Anmälan ska göras även om man vet att socialtjänsten redan är inkopplad. Om oron kvarstår ska man anmäla på nytt.
Den som är skyldig att anmäla, men inte gör det, kan dömas för tjänstefel enligt reglerna i brottsbalken. JO kan rikta kritik mot myndigheter och tjänstemän.
Tecken?
Tecken på att barnet far illa kan vara till exempel: blåmärken, oförklarliga sår eller andra fysiska skador, bristande hygien eller att barnet inte har kläder som passar väderleken. Det kan också vara att ett barn inte växer och går upp i vikt. Beteendeförändringar, skolfrånvaro eller skolk är också exempel på signaler.
Hur?
Det ställs inga formella krav på anmälan. I princip räcker det med ett telefonsamtal, men det är bättre att anmäla skriftligt. Anmälan görs till socialtjänsten i den kommun eller stadsdel där barnet bor.
Den som gör en anmälan i tjänsten kan inte vara anonym.
Det råder sekretess om uppgifter om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att de kan röjas utan att barnet eller någon närstående lider men av det.
Den som anmäler bör få en bekräftelse efteråt på att anmälan kommit in.
Skolan kan begära information om vad som har hänt i ärendet. Huvudregeln är att man har rätt att få det, men informationen begränsar sig till att få veta ifall en utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Om vårdnadshavarna samtycker, får socialtjänsten ge skolan information om vilka åtgärder som sätts in.
Reglerna finns i socialtjänstlagen (14 kapitlet, 1 §) Skollagen hänvisar (29 kapitlet 13 §) till socialtjänstlagen.

Läs mer i broschyren Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn och den mer omfattande handboken Anmäla oro för barn. Finns på Socialstyrelsens webbplats.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Goda utsikter för nya inspektionen

2016-05-09

När nu landets alla skolor är inspekterade av Statens skolinspektion är det dags för den nya...