Nr 4/15 2015-05-05

Lär dig uppskatta vardagsarbetet

Rektorer arbetar i en strid ström av små frågor och akuta händelser. Det är lätt att känna att det "riktiga ledarskapet" sätts åt sidan. Men det är dags att uppvärdera vardagsarbetet, menar Glenn Hultman, professor i pedagogiskt arbete. – Försök ta ett steg tillbaka och se hur mycket bra och viktigt du faktiskt gör varje dag.

Strategiskt lärande diskussioner behöver också skolledare sins emellan. Behöver inte vara så märkvärdigt, säger Glenn Hultman. Fika med en kollega du har förtroende för. Foto: Stefan JerrevångRektorer kan liknas vid småbarnsföräldrar, säger Glenn Hultman, professor vid institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. Inte för att medarbetarna skulle vara som barn, utan för att rektorer, precis som småbarnsföräldrar, alltid svarar på anrop. Det krävs för att ruljangsen ska fungera. Som rektor finns du till hands och din planering får ofta ge vika för impulser utifrån, som är mer akuta.
– I idealbilden av ledarskapet arbetar du hela tiden mot mål och inriktningsdokument. Det är så klart viktigt, säger Glenn Hultman. Men tittar man noggrannare, ser man att ett av kännetecknen på rektorers arbete är att det är så många som rycker i dem.
Under sina många år som forskare har Glenn Hultman intresserat sig bland annat för ledarskapsfrågor, skolutveckling och kunskapsbildning. Han närmar sig skolans kultur och organisation med ett förståelseinriktat förhållningssätt, beskriver han.

Likt en antropolog har han skuggat rektorer för att förstå vad de gör – och varför. För många år sedan gick han skolledarutbildningen, som en studie av en chefsutbildning, från insidan. Nyligen avslutade Glenn Hultman ett regeringsuppdrag om forskningsanvändning i skolan, inför inrättandet av det nya skolforskningsinstitutet.
Det är inte meningsfullt att lägga alltför mycket tonvikt vid olika ledarstilar som rektorer kan ha, säger han. Intressantare är att titta på hela deras arbete, på vad de faktiskt gör.
Vissa saker kan tyckas konstiga, har han sett. Rektorer kan gå omkring i skolan och utföra diverse småuppgifter. Sätta på tevatten i personalrummet, fördela post i brevfacken, byta en trasig glödlampa eller fylla på toarullar. Och så pratar de lite med en vaktmästare, som just ska hissa flaggan.

När Glenn Hultman beskriver vad han ser, kan rektorerna bli generade. De tror att han kritiserar dem, men så är det inte alls. Till synes triviala aktiviteter kan även vara strategiska.
I små samtal som uppstår kan rektorn ge feedback och svara på frågor. Genom att byta några ord med dem som väntar på tevattnet eller står vid kopiatorn får rektorn information om sådant som händer, men som ingen skulle ha knackat på dörren för att berätta.
Att patrullera i djungeln, kallar han det.
– Den som tycker att rektorer bör avstå från triviala aktiviteter har inte förstått ledarskapets antropologi. Genom att gå runt på det här viset gör rektorn sig spelbar. Det man kan kalla småprat är otroligt viktigt, men det har tyvärr låg status.
En hake är att det som sker kan se simpelt ut för utomstående. Det finns ett starkt och delvis mångtydigt tryck från omvärlden, som förmedlar hur en rektor bör vara. "Sådant där ska väl inte chefer hålla på med?" Och när rektorer ser på sig själva, kan de känna samma sak.
– Det är oftast helt fel, enligt min mening.

Rektorer jobbar inom mycket komplexa system, där de ska relatera till många olika aktörer, poängterar Glenn Hultman. Lärare, övrig personal, elever, föräldrar och företrädare för huvudmannen för att nämna några viktiga. Dessutom hanterar rektorer massor av mikrostrategiska frågor i sitt arbete. Förmågan att göra detta är en värdefull "tyst" yrkeskunskap.
Bilden av att man skulle kunna leda en skola främst genom att analysera, planera och följa upp är inte realistisk, anser han. Det handlar mer om situationsstyrning än om målstyrning.
– Det vore väl bra om det alltid fungerade med rationellt tänkande, men så ser inte verkligheten ut. Rektorsyrket är till sin karaktär hektiskt, och det finns en växtkraft i detta. Sedan behöver rektorer förstås också få jobba i lugn och ro ibland.

En rektor som Glenn Hultman "skuggade" hade på morgonen 15 mappar med viktiga ärenden på sitt skrivbord, som hon tänkte beta av. I stället poppade ett åttiotal andra aktiviteter upp under arbetsdagen. Hans första tanke var att arbetet var mycket fragmentariskt och stressigt.
Så var det, men han insåg att hans egna förväntningar på vad det innebar att vara rektor också spelade roll.
Rektorn själv tyckte inte att dagen var anmärkningsvärt intensiv. För henne hängde många mikrohändelser ihop i teman, ett tiotal trådar som hon tråcklade med under dagen. Det gällde till exempel en stöld på skolan nyligen och en kommande utflykt. Hon hann inte beta av en enda mapp, utan tog troligen med dem hem.
Man kan fundera över vad som var viktigast, menar Glenn Hultman.
– Hade det varit bra ledarskap att hinna med mapparna? Det var hon skyldig att göra som chef, men det ledde till begränsad interaktion. Det som hände under arbetsdagen gav en mängd interaktivitet, som var oerhört väsentlig för styrningen av skolan. Den skulle ha gått förlorad om hon hade slagit på rödljuset och stängt sin dörr.

En annan slutsats är, att det nog ändå hade varit bra för den här rektorn att blir avlastad en del av de administrativa uppgifter som rymdes i mapparna.
– Om man också lyckas ta bort uppgifter från lärarna, så möjliggör man ett ömsesidigt jobb med de pedagogiska frågorna, säger han.
Rektorer är otroligt viktiga för lärarna, oavsett om de upplevs som närvarande eller frånvarande, konstaterar Glenn Hultman. Det kommer fram gång på gång i olika studier.
– Man märker så tydligt vilka betydelsefulla personer rektorerna är, även om de inte känner sig så varje arbetsdag.

För att uppvärdera sitt eget vardagsarbete kan ta man hjälp av en erfaren kollega. Rektorer får annars sällan chansen att prata om det de gör. Fika ihop, byt erfarenheter och testa tolkningar av tvetydliga händelser, föreslår Glenn Hultman. Det får man ut jättemycket av! Dessutom går stressnivån ner.
– Snacka skit, kan man säga lite föraktfullt, men det är inte det. Det är en strategiskt lärande diskussion, även om den inte behöver vara märkvärdigare än en kopp kaffe med en kollega man har förtroende för.

Kommentarer

Det finns inga kommentarer för denna sida ännu.

Fler nyheter

Enkäten avslöjar: "Skolledarna är omsprungna i lönetrappan av lärarna"

2017-09-19

Lön och arbetsvillkor är de viktigaste fackliga frågorna, visar medlemsenkäten 2017.

Pallar du trycket att vara chef?

2017-09-19

Forskare: Att vara snäll mot sig själv är en viktig skyddsfaktor

Just nu...med Pernilla Dalborg

2017-09-19

Det pedagogiska ledarskapet blir lidande

Journalisten som vill ha pressetik på schemat

2017-09-19

Ängsliga skolor hindrar barn från att utnyttja sin yttrandefrihet. Det menar Ylva Mårtens,...

Så får vi bättre skolforskning

2017-09-19

Missnöjet med dagens skolforskning är utbrett. Det är dags att göra om, och göra rätt är budskapet.