Nr 10/16 2016-12-13

Tydlig plan ger resultat

Nyanlända elever når bättre resultat i Södertälje än i Sverige i snitt. Lång erfarenhet av invandring har kommit till nytta, säger Peter Fredriksson, utbildningschef. – Vi tog ett samlat grepp, stödde oss på forskning och bestämde tidigt att det inte är upp till varje skola hur man lägger upp arbetet.

Förra året kom över 70 000 asylsökande barn och ungdomar till Sverige. För vissa kommuner innebar de många flyktingarna en helt ny situation, med kraftigt ökat barnantal på kort tid. I Södertälje minskade i stället antalet nyanlända elever 2015, men från en hög nivå. Det beror på en politisk strävan att styra asylsökande till kommuner i regionen som tagit emot få flyktingar.
För Södertälje var förra hösten ingen avvikelse, beskriver Peter Fredriksson, utbildningschef. Kommunen har lång erfarenhet av nyanlända elever, och av invandring och integration generellt. Omkring en tredjedel av invånarna har utländsk bakgrund.
– Vi insåg att vi satt på en kunskap. Det här var ett normaliserat tillstånd i skolan, säger han.

Under hans tid som utbildningschef har mottagandet av nyanlända elever omorganiserats, för att säkra likvärdigheten. För fem år sedan hade de nyanlända ett meritvärde på 130 poäng då de lämnade grundskolan. Förra året låg det på 190 poäng, i våras på 195. Närmare hälften var behöriga till ett nationellt program på gymnasiet, jämfört med omkring en tredjedel på riksnivå.
Det handlar om att skapa bättre förutsättningar för de elever som behöver det allra bäst, sammanfattar Peter Fredriksson.
– När vi följer det över tid kan vi se att vi gör rätt saker. Det är fler och fler som lyckas.
Den slutsatsen är viktig, anser han. Den visar att det går att påverka förutsättningarna till skolframgång för elever som nyligen kommit till Sverige. Men det behövs en tydlig nationell strategi för kommunernas arbete. Skolverkets riktlinjer är bara ett steg på vägen.
– Det är ju lite fritt valt arbete inom skolverksamheten. Den autonoma kulturen borde uppmärksammas och ifrågasättas mer, särskilt när vi har att göra med elever som behöver det allra bästa.

En grundbult i Södertälje har varit att stödja sig på forskning – om organisation och om undervisningsmetodik.
– Vi har sett till att säkerställa att vi gör rätt saker.
Huvudmannen satte tidigt ramarna för arbetet, till exempel för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Man beslöt även att samla dem på ett par bestämda skolor åt gången. Alla skolor har under perioder har tagit emot upp till 30 nyanlända elever.
– Det var inte rimligt att några få skolor skulle bära hela ansvaret, precis som det inte är rimligt att bara vissa kommuner ska göra det, säger Peter Fredriksson.
De flesta föräldrar följde kommunens tydliga rekommendation om skolplacering.
– Om man har flytt från krig, är man sannolikt inte redo att svara på vilken skola barnet ska gå i. Det man vill möta är 'det här är det bästa för ditt barn'.

Upplägget gav större språkgrupper (främst arabiska) på en skola i taget och bättre förutsättningar att lösa personal- och lokalfrågor. Modersmålslärarna, som är tillsvidareanställda, kunde utveckla samarbetet med övriga lärare – i stället för att flänga runt mellan skolorna. De satsade också mycket på studiehandledning på elevernas modersmål. Det är en framgångsfaktor vid andraspråksinlärning, enligt forskningen.
Smartare resursanvändning, sammanfattar Peter Fredriksson.
Starten i svensk skola ser olika ut, beroende på elevernas bakgrund. Vissa går en tid i en grupp med enbart nyanlända, andra börjar direkt i en vanlig klass.
– Forskningen har ju visat att man inte kan använda en modell för alla. Särskilt för äldre elever är förberedelseklass rätt. Många yngre gagnas bäst av att gå in i en vanlig klass från dag ett.

Språkutveckling är nyckeln till framgång i skolan, betonar han. Därför har alla lärare har utbildats i språkutvecklande arbetssätt, och skolledarna har fått lära sig leda det.
Flera skolor i Södertälje har en tvålärarmodell, där två lärare jobbar samtidigt i klassrummet. I idealfallet talar en av dem ytterligare ett språk, som är modersmål för flera elever.
– Det är bra för alla elever, men särskilt för de nyanlända. Och lärarna som har provat vill inte gå tillbaka!
Skolledarna är centrala för arbetet med nyanlända elever, anser han. De måste få förutsättningar att göra ett bra jobb, utifrån det nationella uppdraget. Därför finns en rad kommungemensamma rutiner, riktlinjer och strukturer, som ska underlätta jobbet. De rör bland annat förstelärare, samverkan med föräldrar, systematiskt kvalitetsarbete och löneförhandlingar.
– Skolledarna behöver inte hitta på allt själva, säger Peter Fredriksson. Jag upplever att de uppskattar det.

Nu förs samtal om att även sköta lärarrekryteringen centralt, fram till sista steget i processen.
– Varför ska alla rektorer hålla på med det? Det tar massor av tid och alla är inte bra på det.
Delat ledarskap, med en rektor och en administrativ chef på samma skola, är ytterligare ett sätt att försöka skapa rimliga villkor för skolledarna (se artikel intill). Man måste våga prova nytt när något upprepade gånger visar sig inte fungera, säger han.
– Om man bakar en kaka som inte smakar bra, är man ju dum om man inte bakar något annat nästa gång. Jag kan verkligen förvånas över att man i skolans värld kan baka samma äckliga kaka hur många gånger som helst!

Fyra år

Södertäljesiffrorna om behörighet inkluderar alla elever i kommunen som börjat i svensk skola de senaste fyra åren. Det är den gängse definitionen på en "nyanländ elev".
I Skolverkets statistik har dock elever med "okänd bakgrund" exkluderats. Det är bland annat de som är så nyinvandrade att ännu inte fått personnummer i Sverige. Om de ingick skulle andelen behöriga (riket) vara lägre.

Kraven på en skolledare

  • har en idé för skolan
  • ser till att det finns processer för att utveckla verksamheten
  • skapar en ändamålsenlig organisation
  • tar ansvar för att stödja medarbetarnas lärande
Fler nyheter

Finland gör om inträdesproven

2017-12-08

"Klass och speciallärarutbildningarna kan beröras"

Studier ska ge bättre arbetsmiljö

2017-12-08

Hur har skolledarna det på jobbet egentligen? Den frågan ska en grupp forskare nu söka svar på....

Just nu...med Marianne Ullstad

2017-12-08

"Det är kul, på byn har vi blivit kända som 'Frosta, de som har filmfestivalen'. Jag har också se...

Skolan (och eleverna) skulle må bra av fysioterapeuter

2017-12-08

Barns rörelseglädje och hälsa skulle öka nämnvärt om fler fysioterapeuter anställs i skolan. Det...

Förbundet tar strid för professionsprogram

2017-12-08

Ett professionsprogram för skolledare och lärare. Det var en av Matz Nilsson viktigaste frågor so...