Nr 7/17 2017-09-19

Så får vi bättre skolforskning

Missnöjet med dagens skolforskning är utbrett. Det är dags att göra om, och göra rätt är budskapet.

Dålig samordning – och än värre: Fel inriktning på forskningen. Kritiken mot skolforskningen utmynnar ofta i att den handlar alldeles för lite om vad som händer i klassrummet.

– Generellt sett fungerar skolforskningen undermåligt och relaterar dåligt till verkligheten. Lärare och skolledare får inte del av forskningsresultaten. Vi har haft en forskning som mer har handlat om skolväsendets organisation, inte om praktiken, säger Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson.

Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S), tidigare generaldirektör för Skolverket, ansluter sig till kritiken, om än i försiktiga ordalag.

–En sak som gjorde mig väldigt förvånad när jag kom till Skolverket var hur lite forskning det finns om det som är lärarnas hantverk. Det finns ett stort behov av sådan forskning, menade hon vid ett seminarium under årets Almedalsvecka.

Anna Ekström framhöll att skollagen numera säger att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det bör ge den praktiknära forskningen bättre förutsättningar än tidigare.

–Det är med den beprövade erfarenheten det börjar och ur denna så växer en allt rikare forskning. Därför är jag glad över att detta börjar göras i skolan. Det här är jätteintressant och än en gång frågar man sig varför det inte skett för länge sedan.

Vid seminariet framgick det också att hon föredrar rätt kurs för forskningen, framför att den hastas fram.

–Det finns mycket att göra, och när man har mycket att göra är rätt riktning viktigare än hastigheten.

Matz Nilsson sätter sin förhoppning till att Skolkommissionens förslag omsätts i praktiken. Kommissionen betonar i sitt slutbetänkande behovet av mer praktiknära forskning och en professionalisering av lärar- och skolledaryrket. Om förslagen blir verklighet kan det bli riktigt bra, menar han.

–Skolkommissionen har lagt rätt förutsättningar för en nystart. Det vi tycker är att vi måste definiera utbildningsvetenskap som ett eget forskningsområde. Vi är överens om att bygga upp ett system där alla lärare, alla lärosäten tillsammans med skolmyndigheten utvecklar det man behöver utveckla lokalt och regionalt, säger han.

Kommissionen drar bland annat paralleller med det så kallade ALF-avtalet, som slutits mellan den svenska staten och vissa landsting om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Något liknande bör kunna införas på skolans område, menar Matz Nilsson.

–Det driver vi stenhårt från Sveriges Skolledarförbund. Rektorerna har ett stort behov av skickliga lärare som utvecklar undervisningen.

Även Anna Ekström vill att skolan ska bli bättre på att fånga upp akademisk kompetens. Inte enbart för att skapa fler karriärvägar för lärarna utan för att stärka undervisningens kvalitet.

–När jag gick ut gymnasiet 1978 var ungefär hälften av lärarna på min skola i Bromma lektorer. Sedan dess har antalet lektorer inte ökat i den svenska skolan, trots att antalet disputerade mångdubblats.

- Att vi har misslyckats med att få gymnasieskolan och även grundskolan som medaktör i anställningar av disputerade är nästan en sensation med tanke på hur många fler disputerade vi har idag, sa hon vid seminariet.

Anna Ekström tog även upp skolmyndigheternas roll och menade att den utredning som nu görs om deras organisation är angelägen. Det gäller att säkerställa att skolmyndigheterna blir en positiv och proaktiv kraft i skolutvecklingen.

Vad utredningen kommer att utmynna i vet ännu ingen. Matz Nilsson anser att skolfrågorna blir för uppsplittrade med dagens organisation. En enda skolmyndighet med tydlig regional koppling skulle vara bättre.

–Det blir så lätt täta skott mellan olika myndigheter, det är min erfarenhet, säger Matz Nilsson.

Vad vill regeringen med forskningen?

Det händer mycket inom skolforskningen just nu. Men signalerna från regeringen är inte helt enkla att tolka. Nya initiativ tas men det sker vid sidan om Skolforskningsinstitutet, den statliga myndighet som inrättades så sent som 2015.

Regeringen har gett universiteten i Göteborg, Uppsala, Karlstad och Umeå i uppdrag att bedriva praktiknära forskning i samverkan med kommuner och friskolor inom ramen för en försöksverksamhet. Arbetet ska pågå 2017 till 2021 och regeringen ska få en slutrapport i mars 2022.

En särskild utredare har fått i uppdrag att presentera förslag på hur samverkan kring praktiknära forskning mellan huvudmän och lärosäten kan stärkas. Utredaren ska även redogöra för den samverkan som sker idag och de hinder som finns. Utredare är Cecilia Christersson, vice rektor vid Malmö högskola. Uppdraget ska redovisas senast den 1 november 2017.

Regeringen har dessutom tillsatt en utredning som ska att se över vad Sveriges fyra skolmyndigheter ska göra, eller inte göra.

I den särskilda utredaren Kerstin Hultgrens uppdrag ingår även att föreslå hur kunskapsspridning och forskningsresultat kan komma verksamma inom skolväsendet till del på bästa sätt. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2018.

Skolkommissionens rapport, Samling för skolan, slår fast att forskningskapaciteten behöver stärkas för att möta skolan och lärarutbildningarnas behov. Det handlar både om en långsiktig satsning på grundforskning och stöd för uppbyggnad av praktiknära forskning.

Ett nationellt professionsprogram för lärare och skolledare bör inrättas. Syftet ska vara att stödja lärares och skolledares professionella utveckling och skolutveckling.

Kommissionen anser att de statliga skolmyndigheternas uppgifter bör omprioriteras så att resurser frigörs till vetenskapligt förankrat utvecklingsstöd och främjande arbete. Kommissionen vill se en statlig skolmyndighet med närvaro på regional nivå för att stärka och stödja skolhuvudmännen.

"Staten ska inte ta över"

Ifous är ett fristående forskningsinstitut för skola och förskola. Där samlas skolhuvudmän, skolor och forskare kring klassrumsnära forskning.

–När skolhuvudmän samverkar med varandra och med forskare för att med forskningsbaserad kunskap som grund utveckla den egna verksamheten, då händer det saker, säger Ifous vd Marie-Hélène Ahnborg. 

Marie-Hélène Ahnborg anser att intresset för praktiknära skolforskning är relativt nyväckt. 

–Man ska komma ihåg att när Ifous startade 2011 fanns inte särskilt mycket alls. Vi hade fått en skollag som slog fast att undervisningen skulle bygga på vetenskaplig grund. Frågan var vilken vetenskap? Hur man skulle hitta den?

Det fanns alltså ett tomrum att fylla och det gör det fortfarande. Mättnaden är inte nådd, enligt Marie-Hélène Ahnborg

–Ifous gör egentligen ingenting märkvärdigt, men vi för samman forskare och intresserade huvudmän som vill göra något tillsammans och det ger resultat.

Marie-Hélène Ahnborg är kritisk till Skolkommissionens förslag om att staten ska ta ett större ansvar för skolans lokala utvecklingsarbete.

–Så länge ansvaret för skolan är delegerat till kommuner och fristående skolhuvudmän ska inte staten gå in och ”ta över.” Det är feltänkt och riskerar att frånta huvudmännen initiativet och viljan att ta ansvar på riktigt, befarar hon.

Marie-Hélène Ahnborg säger att hon är klar över att landets skolhuvudmän har olika förutsättningar. Men tillägger att den tillit till professionen som det gärna talas om i andra sammanhang även måste gälla för denna grupp.

Hon menar att det finns en hel del annat som staten kan göra. Som att ge mer resurser, ”rena pengar” till den praktiknära skolforskningen. Jämfört med många andra forskningsområden satsas det enligt Marie-Hélène Ahnborg alldeles för lite.

­–Även om det inte går att dra direkta paralleller till medicinsk forskning måste man fråga sig om det ska vara så enorma skillnader. Lärare och skolledare måste få möjlighet till kontinuerlig professionsutveckling och här välkomnar jag Skolkommissionens förslag.

Marie-Hélène Ahnborg tror däremot inte att den utredning om skolmyndigheterna som nu är på gång kommer att leda till några avgörande resultat för den svenska skolan.

–Min personliga uppfattning är att en förändrad skolmyndighetsorganisation nog varken gör till eller ifrån. Men om det kan bli lite mindre rörigt än idag är det förstås bra, säger hon avslutningsvis.

Dotterbolag till Skolporten

Ifous är ett helägt dotterbolag till Skolporten.

Stockholms stad, AcadeMedia, Helsingborgs stad, Nacka kommun, Kunskapsskolan och Täby kommun ingår i det treåriga partnerskapet som har " ett starkt engagemang när det gäller skolutveckling på vetenskaplig grund"; Vd för Ifous är Marie-Hélène Ahnborg och styrelsens ordförande är Ifous grundare och Skolportens huvudägare Per Reinolf.

Initiativ som förvånade

Skolforskningsinstitutet startade så sent som 2015 men ska redan nu utredas tillsammans med övriga skolmyndigheter.

Lena Adamson är direktör för Skolforskningsinstitutet. Institutet startade så sent som 2015 men ska redan nu utredas tillsammans med övriga skolmyndigheter.

Hur ser du på Skolforskningsinstitutets roll i förhållande till regeringens initiativ att ge fyra lärosäten i uppdrag att tillsammans med kommuner och friskolor initiera forskningssamarbeten?

–Jag har ju känt till det här under lång till, sedan det aviserades i budgetpropositionen förra hösten, och jag kan väl säga att det då väckte en del förvåning att man inte använder sin egen myndighet. För mig är det ännu lite oklart vad de ska göra, men fokus verkar vara mer på samarbetsmodeller än forskning. Jag har bjudit in de fyra lärosätena för att undersöka om vi kan samarbeta om något.

Skolkommissionens slutbetänkande betonar behovet av mer praktiknära skolforskning. Vad kan Skolforskningsinstitutet bidra med där?

–Vi har redan bidragit och det säger jag med ett utropstecken!. Skolforskningsinstitutet har tagit fram en tydlig forskningsprofil som syftar till att förena vetenskaplig kvalitet med professionsrelevans. Vi har en ansöknings- och bedömningsprocess som innebär att det måste finnas ett avtal mellan lärosäte och skolan. Forskningen ska bedrivas i anslutning till skolan och de som är verksamma där. Deras röst är lika viktig som forskarnas i det här.

Hur ser du på dagens skolforskning?

–Den fungerar dåligt ur ett nationellt, övergripande perspektiv, och det beror i grunden på hur lärarutbildningen är organiserad, utan ett fast riktat basanslag för forskning. 'Det är väl så att fragmentiserad utbildning ger fragmentiserad forskning'. Vi behöver satsa mer på forskarmiljöer i anslutning till lärosätena och lärarutbildningarna. De forskarskolor som finns satser mer på enskilda individer, som i liten utsträckning kommer tillbaka till skolan och om de gör det tas deras forskning ofta inte till vara.

Nu ska skolmyndigheterna utredas. Hur påverkar det Skolforskningsinstitutet enligt din bedömning?

–Jag har ingen aning som hur det kommer att påverka oss. Det är bra att rollerna klargörs, skolpolitiken behöver mer tydlighet, men Skolforskningsinstitutets verksamhet är forskningsorienterad och tangerar väldigt lite av de andra gör. Men jag hoppas att utredaren ser vilken hög kvalitet vi har på vår verksamhet, säger Lena Adamson.

Skrivelse till utredningen

Skolforskningsinstitutet har skickat en skrivelse till den utredning som ska göra en organisationsöversyn av skolmyndigheterna. Där framhålls att institutet är en specialistmyndighet, uteslutande forskningsorienterad och med uppdrag att bidra till att stärka den vetenskapliga grunden i förskolans och skolans undervisning. Att myndigheten både sammanställer forskningsresultat och beviljar forskningsmedel för praktiknära forskning är två uppgifter som samverkar.

Bakgrunden till skrivelsen är att det, enligt institutet, finns frågetecken kring utredningens uppdrag. Av direktiven framgår det inte att frågor som rör finansiering av forskning ingår i utredningsuppdraget. Men vid ett första möte med utredaren fick Skolforskningsinstitutet information om att utredningen även omfattar forskningsfinansiering.

Ministern vill se mer samverkan

Det måste bli bättre samverkan inom skolforskningen. Men att ordna det är inte Skolforskningsinstitutets uppgift, tycker forskningsminister Helene Hellmark Knutsson.

Helene Hellmark Knutsson vill ha en tydlig koppling mellan akademin, lärarutbildningarna och skolans vardag. Det är utifrån det samverkansbehovet som regeringens satsningar ska ses. Bland annat den försöksverksamhet där fyra universitet bedriver praktiknära forskning ihop med kommuner och friskolor.

Borde inte det vara en uppgift för Skolforskningsinstitutet?

–Institutet har en annan roll. Deras huvudinriktning är att samla in och sprida forskning, de kan inte lösa hur samverkan ska ske, säger Helene Hellmark Knutsson.

Hon nämner också den utredning om forskningssamverkan som är på gång och som ska vara klar redan i höst.

–Det finns väldigt mycket kvar att utveckla för att få en trygg vetenskaplig grund för skolans arbete. Då handlar det om att stärka den praktiknära forskningen och även om få in den i lärarutbildningarna.

Helene Hellmark Knutsson vill att det ska bli enklare att förena forskning med arbete i skolan.

–Det måste vara möjligt att ha kvar en fot i skolans värld även som forskare.

Hon tar slutligen upp ALF-avtalet mellan den svenska staten och vissa landsting om utveckling och forskning inom hälso- och sjukvården. Något liknande bör kunna komma skolan till del, menar hon.

– Man behöver inte kopiera det rakt av, men det kan vara en inspiration och en modell som kan stärka samverkan mellan akademin och skolan.

Fler nyheter

Finland gör om inträdesproven

2017-12-08

"Klass och speciallärarutbildningarna kan beröras"

Studier ska ge bättre arbetsmiljö

2017-12-08

Hur har skolledarna det på jobbet egentligen? Den frågan ska en grupp forskare nu söka svar på....

Just nu...med Marianne Ullstad

2017-12-08

"Det är kul, på byn har vi blivit kända som 'Frosta, de som har filmfestivalen'. Jag har också se...

Skolan (och eleverna) skulle må bra av fysioterapeuter

2017-12-08

Barns rörelseglädje och hälsa skulle öka nämnvärt om fler fysioterapeuter anställs i skolan. Det...

Förbundet tar strid för professionsprogram

2017-12-08

Ett professionsprogram för skolledare och lärare. Det var en av Matz Nilsson viktigaste frågor so...