Nr 10/17 2017-12-08

Studier ska ge bättre arbetsmiljö

Hur har skolledarna det på jobbet egentligen? Den frågan ska en grupp forskare nu söka svar på. Syftet är att få en bild av hur vanligt det är med tidiga tecken på utmattningssyndrom. Och även peka på hur stressrelaterad ohälsa kan förebyggas.

Arbetsmiljöforskningen om skolan på senare år har mest handlat om lärarnas arbetssituation. Det finns betydligt färre studier av villkoren för rektorer, biträdande rektorer och förskolechefer.

– Skolledarna har faktiskt blivit lite bortglömda, säger Roger Persson, Institutionen för psykologi, Lunds universitet.

Samtidigt har skolledare ett stort och brett ansvar, konstaterar han. De ska leda och fördela arbetet, ta hand om sina medarbetare och utveckla sin egen organisation.

Dessutom behöver de kunna förhålla sig till exempelvis föräldrar, politiker, massmedier och andra aktörer. Verksamheten befinner sig ständigt i hetluften.

Uppdraget har ju därtill blivit mer byråkratiskt och juridiskt komplicerat, i takt med ökande rättigheter för elever och vårdnadshavare i en rad frågor.

Ett tecken på pressade villkor är att en förhållandevis hög andel av skolledarna är sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Omsättningen på skolledarposterna är också stor.

– Man vet inte riktigt av den beror på, säger Roger Persson. Är det en jakt på intressantare arbetsuppgifter, eller ett sätt att hantera en överbelastad arbetssituation?

Själv lutar han åt att rörligheten avspeglar den tuffa arbetssituationen.

Roger Persson har nu fått anslag från AFA Försäkring för att under två år studera skolledares arbetsmiljö, tillsammans med forskare från Centrum för skolledarutveckling, Umeå, och Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet.

En grupp skolledare ska under 2018 och 2019 få svara på två enkäter bland annat om arbetsmiljö, hälsa och sina möjligheter att skapa balans mellan jobbet och andra viktiga komponenter i livet.

– Vi vill se hur de uppfattar sin aktivitetsbalans, alltså balansen mellan å ena sidan lönearbete och å andra sidan hem- och familjesysslor, fritidsaktiviteter med mera. Och vi vill se hur det ser ut med deras möjligheter till återhämtning och vila, säger han.

Forskarna vill få en bild av hur stor andel av skolledarna som uppvisar tidiga tecken på utmattningssyndrom, och i vilken grad det förutsäger ohälsa efter ett år.

De hoppas även fånga upp vilka organisatoriska faktorer påverkar skolledarnas situation – positivt och negativt. Det kan handla om sådant som administrativt stöd och hur många medarbetare de har chefsansvar för.

De ska också göra gruppintervjuer och erbjuda workshoppar, där skolledare kan diskutera och lära av varandra.

– Tanken är att de ska identifiera problem och framåtsyftande åtgärder, som de vill prioritera. Vi utgår från att skolledarna är experter på sin egen arbetsmiljö, säger Roger Persson.

Fler nyheter

Finland gör om inträdesproven

2017-12-08

"Klass och speciallärarutbildningarna kan beröras"

Studier ska ge bättre arbetsmiljö

2017-12-08

Hur har skolledarna det på jobbet egentligen? Den frågan ska en grupp forskare nu söka svar på....

Just nu...med Marianne Ullstad

2017-12-08

"Det är kul, på byn har vi blivit kända som 'Frosta, de som har filmfestivalen'. Jag har också se...

Skolan (och eleverna) skulle må bra av fysioterapeuter

2017-12-08

Barns rörelseglädje och hälsa skulle öka nämnvärt om fler fysioterapeuter anställs i skolan. Det...

Förbundet tar strid för professionsprogram

2017-12-08

Ett professionsprogram för skolledare och lärare. Det var en av Matz Nilsson viktigaste frågor so...