Nr 8-9/17 2017-11-20

Tid för pedagogiskt ledarskap

Den viktigaste framtidsfrågan för skolledarna är att få handlingsutrymme för att vara ledare och chef. Att hinna med att fokusera på det pedagogiska uppdraget i en tid då bland annat kompetensförsörjningsfrågor står högt på dagordningen. Skolans huvudmän – kommunala och fristående - är eniga om utmaningarna.

Skolkommissionen som presenterade sitt digra betänkande i våras, slog fast som inte någon annan tidigare statlig utredning eller kommittébetänkande tidigare, att skolans kärnuppdrag är undervisning respektive organisation och ledning av skolan.

Det är första gången som den uppdelningen görs så tydligt och kanske en av de viktigaste framgångarna för Sveriges skolledare på länge.

Att organisation och ledning av skolan har en avgörande betydelse för barns utveckling och elevers lärande står alltmer klart.

I våras visade en grupp forskare, med Maria Jarl i spetsen, skillnaden mellan framgångsrika och icke framgångsrika skolor, handlar om skolan ledning. De jämförde åtta skolor, fyra på plus, fyra på minus när det gäller resultatet etcetera, men för övrigt med samma förutsättningar. Skillnaden var ledarskapet.

Det står också mycket klart när skolans huvudmän får frågan om skolledarnas framtidsfrågor, eller snarare utmaningar.

- Skolledarens viktigaste framtidsfråga är hur man ska kunna fokusera sig på det pedagogiska ledarskapet i en tid då kompentensförsörjningsfrågorna kommer att dominera skolledarnas arbete de närmaste 15 åren.

- Inte bara när det gäller lärarbristen. Det är ett snävt begrepp när hela arbetsmarknaden kommer att domineras av brist på människor.

- Det betyder att kompetensförsörjningen inte bara handlar om att hitta så många människor som möjligt utan att anpassa sin verksamhet till teknik, ibland andra metoder, för att klara uppdraget. Där ligger den stora utmaningen.

Det säger Kenneth Nilsson, till vardags kommunstyrelsens ordförande i Örebro och sedan ett och halvt år ordförande i Sveriges Kommuner och landstings utbildningsberedning. Innan han blev ordförande i kommunstyrelsen var han ansvarigt kommunalråd för barn- och utbildningsnämnden. Han får här representera de kommunala huvudmännen.

Vi återkommer till de fristående.

Kenneth Nilsson påpekar att han inte på något sätt är pessimist, men antal pensionsavgångar är högt och Sverige växer. Man ska inte inbilla sig att det är en enkel match för varken skolan eller någon annan del av den offentliga sektorn att få tillräckligt med personal.

Lärare och skolledare är framgångsrika att påtala bekymret med lärarbristen, men man kan ju också konstatera att det råder brist på andra personal, menar Nilsson. De kommunala huvudmännen har stora utmaningar över hela fältet.

Men det som särskiljer för skolledarna är ju det pedagogiskt uppdraget. Hur kan jag fokusera på mitt pedagogiska uppdrag – det är skolledarens stora fråga.

Och där måste huvudmännen ge skolledarna mer tid för det, särskilt när det ligger så stort ansvar för kompetensförsörjningen.

Huvudmännen måste ge skolledarna förutsättningar för det, genom sitt arbetsgivarskap att skapa en bra arbetsmiljö och där lönefrågorna också är viktiga.

Det handlar om mandatet och tilliten, och det är väl ingen tvekan om, menar Nilsson, att skolledare blir klämda i styrkedjan, mellan nationell lagstiftning och huvudmännens lokala krav. Det är nog en av de bidragande faktorerna till att omsättningen är så hög bland skolledare.

Samma konstaterande gör också Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund, och representant för resten av skolans huvudmän.

Ulla Hamilton

Kommunala skolledare får i högre utsträckning inte bara ta hänsyn till kunskapsuppdraget, det nationella uppdraget i skollag och läroplaner, utan också till en mängd lokala mål. Här skiljer sig de fristående skolorna från de kommunala, menar Hamilton. För fristående rektorer är kunskapsuppdraget det absolut viktigaste.

- Skolledarens framtidsfråga är att få handlingsutrymme för att vara ledare och chef för den egna verksamheten, säger Ulla Hamilton.

Det är egentligen obegripligt varför det behöver poängteras, menar hon. Skolan skiljer sig inte från andra arbetsplatser.

-Alla vet ju att ledarskapet är otroligt viktigt.

Att det nu diskuteras har kanske historiska skäl. Skolor har varit små enheter med sin rektor och sitt kollegium där man arbetat tillsammans i godan ro. Nu krävs så oerhört mycket av både skolledare och lärare, det är en mer komplicerad arbetsplats och mycket fler människor involverade. Huvudmännen har inte riktigt hängt med att ge ledarskapet det ansvar och framför allt utrymme som behövs.

- Det är ofta med goda intentioner man lägger sig i detaljer, säger Ulla Hamilton, men man är inte medveten om att man därmed rycker undan mattan för skolledarna.

Det är inte bara kommunala huvudmän som ser mer detaljer än helhet, menar Hamilton. Också på det nationella planet till exempel i riksdagen, vill politiker vara med och detaljstyra skolan.

Man kan konstatera att huvudmännens företrädare ser på skolan på mycket likartat sätt, framför allt kanske när det gäller styrningen.

Kritiken mot förslaget att reglera uppdraget och ansvaret för huvudmannens främste tjänsteman i skollagen, är lika stort i båda läger. En ickefråga.

- Nej, säger Ulla Hamilton, det behövs inte.

Kenneth Nilsson tycker inte heller att man nationellt ska bestämma vad förskolechefen ska heta. Låt den lokala nivån bestämma. Kanske förskolerektor är en bra beteckning, så att det blir begripligt för till exempel föräldrar.

Ändra inte för mycket på förskolan, det är ändå ljuset i tunnel, och där Sverige ligger långt före än andra länder, menar Kenneth Nilsson.

Ett stort och viktigt framtidsområde för skolledarna är att förstå den digitala utvecklingen, menar Kenneth Nilsson. Vad den kommer att innebära på djupet.

Han är, när vi ses, något irriterad på att regeringens digitaliseringsstrategi för skolan har dröjt. Den kom några veckor efter intervjun. Och Kenneth Nilsson är mån om att påpeka att han representerar SKL, även om han tillhör samma parti som statsministern.

Digitaliseringens möjligheter måste tas till vara på allvar – att vi måste gå från att prata om det till att förstå. Skolans organisation kommer att förändras på djupet.

Samma resonemang för också Ulla Hamilton. Hon pekar till exempel på förslaget att öppna upp för fjärrundervisning, som hon och Friskolornas Riksförbund anser inskränker sig till att handla om för få ämnen. I en tid med stor lärarbrist måste det vara upp till huvudmän och skolledare att ta tillvara den tekniska utvecklingen.

- Vi ligger efter jättemycket här i Sverige, säger Ulla Hamilton. Vi måste lära av andra.

Digitala förutsättningar skapar stora spännande möjligheter att utveckla skolans arbete.

Men det förutsätter, återigen, menar både Nilsson och Hamilton, större frihet åt både skolhuvudmän och skolledare.

Ökat statlig styrning är inget recept.

Kenneth Nilsson använder begreppet för dagen: det måste vara ordning och reda i styrkedjan.

Både från stat till huvudman, från huvudman till förskolans och skolans ledare.

- Och med rätt sparring och handlingsutrymme skulle många skolledare kunna profilera sig mer, säger Ulla Hamilton. Vi måste komma bort från rädslan att göra något utanför boxen.

Förbundets tre viktigaste framtidsfrågor

Löner, styrning och en likvärdig skola.
Se där de tre viktigaste framtidsfrågorna för Sveriges Skolledarförbunds förbundsordförande Matz Nilsson.

Sveriges Skolledarförbund har under Matz Nilssons tid som ordförande fört en framgångsrik kamp för höjda skolledarlöner. Löneutvecklingen för landet skolledare har varit bra. Förbundet har fått gehör för att lön är viktigt för att rekrytera skolledare.

Men nu är lönefrågan central igen för Matz Nilsson och förbundets medlemmar.

- Lönen har ett stort signalvärde. Det handlar om status och att få de bästa att vilja bli skolledare. Och som vi har det idag, att underställd personal har mer än chefen, ger en signal om att chefen inte är viktig, säger Matz Nilsson.

Styrdokument visar på förskolechefens och skolledarens yttersta ansvar. Det måste synas också i lönekuvertet.

Det så kallade ansvarsavståndet måste upprätthållas. Det har blivit allt viktigare.

Statens intervention med lärarlönelyftet omkullkastade den ordning som tidigare funnits. Det är absolut dags för att återupprätta det, menar Sveriges Skolledarförbund.

Regeringens svar till Sveriges Skolledarförbund när förbundet lämnade överläggningarna om lärarlönelyftet, var bland annat att huvudmännen nu skulle ta sitt ansvar för till exempel skolledarnas lönerna. Det har inte riktigt skett, menar Matz Nilsson och efterlyser därför en nationell satsning på skolledarna. Regeringen bör återkomma med en ett förslag.

Men den andra framtidsfrågan ovan, är nog ändå den mest fundamentala, säger Matz Nilsson. Här delar han sin uppfattning med skolans huvudmän.

- Vi måste se till och säkra att skolledarna får rätt förutsättningar för att utföra sitt nationella uppdrag. Skolans organisation måste riggas så att den stöttar skolledare i just det här uppdraget.

Det är det nationella uppdraget är alltså det absolut avgörande, och den lokala målstyrningen ofta med flera nivåer av mellanchefer gynnar inte elevers kunskapsutveckling.

Sveriges Skolledarförbund vill renodla styrningen och det är ingen hemlighet att Matz Nilsson arbetade mycket hårt i Skolkommissionen för förslaget att skollagsreglera huvudmannens högste tjänstemannens uppdrag.

- För att säkerställa det nationella uppdraget, förklarar Matz Nilsson.

Här skiljer sig dock förbundet och skolhuvudmännen radikalt. Både SKL och friskolornas företrädare är djupt kritiska till kommissionens förslag. Och frågan är om det med det massiva motståndet går att genomföra.

Vägen till Matz Nilssons och Sveriges Skolledarförbunds tredje fråga – en politik som befäster alla elevers rätt till en likvärdig skola, går genom en ny finansiering för skolan. Även här drev Nilsson hårt frågan en ny statlig finansiering i kommissionen. Han har ett starkare stöd av sina medlemmar för det än tidigare, visar förbundets senaste medlemsenkät.

Statens måste garantera en grundplåt till huvudmännen som i gengäld ska systematiskt redovisa hur pengarna används för att förbättra resultaten.

Det kan liknas vid det sektorsbidrag som levde en kort tid efter kommunaliseringen. Då kan också den stora mängd av statsbidrag som nu finns avskaffas. Förslagen i höstens budgetproposition är Matz Nilsson försiktigt positiv till. Men samtidigt kritisk till att andra partier fortfarande fortsätter sitt kattrakande med olika egna förslag.

Varför inte enas kring Skolkommissionens förslag, frågar han sig.

Tiden är utmätt för en "frivillig" förändring av finansieringen, anser Matz Nilsson.

- Det finns ytterst en tidsgräns på fem år, säger Matz Nilsson.

Fler nyheter

Finland gör om inträdesproven

2017-12-08

"Klass och speciallärarutbildningarna kan beröras"

Studier ska ge bättre arbetsmiljö

2017-12-08

Hur har skolledarna det på jobbet egentligen? Den frågan ska en grupp forskare nu söka svar på....

Just nu...med Marianne Ullstad

2017-12-08

"Det är kul, på byn har vi blivit kända som 'Frosta, de som har filmfestivalen'. Jag har också se...

Skolan (och eleverna) skulle må bra av fysioterapeuter

2017-12-08

Barns rörelseglädje och hälsa skulle öka nämnvärt om fler fysioterapeuter anställs i skolan. Det...

Förbundet tar strid för professionsprogram

2017-12-08

Ett professionsprogram för skolledare och lärare. Det var en av Matz Nilsson viktigaste frågor so...