2015-02-24

Diskriminering - in i minsta detalj

Diskrimineringslagen – från princip till praktik
Filippa Swanstein och Karin Henrikz
Studentlitteratur

När jag blev ombedd att recensera Diskrimineringslagen – från princip till praktik, tänkte jag, det blir en utmaning. Nu, drygt 250 sidor senare, känns det fantastiskt att ha fått fördjupa sig i den här lagen som är ständigt aktuell i skolans värld.
Hade Filippa Swanstein och Karin Henrikz inte dagligen arbetat med dessa frågor eller med juridik i sin nuvarande profession, hade de kunnat vara pedagoger. Så lätt är det att följa med i juridikens olika irrgångar tack vare denna författarduo.
De lyckas till och med förklara att diskriminering i praktiken kan vara antingen laglig eller olaglig - hur konstigt det än låter.

Begreppet diskriminering rymmer ett flertal olika dimensioner, såsom känslor, levda erfarenheter, normer och juridiska ramar.
Utöver att presentera den lagstiftning som är framtagen för att motverka diskriminering, syftar boken till att normkritiskt och tvärvetenskapligt föra samman strukturella, juridiska och praktiska perspektiv och exempel på diskriminering.
Att uppleva sig diskriminerad, betraktas som diskriminerad i lagens mening och få upprättelse för den diskriminerande handlingen i domstol, kan vara tre olika och vitt skilda saker.

Diskrimineringslagen är en ung lag i sin nuvarande form. Fram till 1 januari 2009 var det i juridisk mening inte olagligt att missgynna, negativt särbehandla eller helt enkelt diskriminera någon på grund av ålder, könsidentitet eller könsuttryck. Från det datumet har vi sju diskrimineringsformer.
Tillsammans med de två ovan, också diskriminering mot kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Den 1 januari i år infördes bristande tillgänglighet som en åttonde diskrimineringsform.

Författarna underlättar genom sina tydliga pedagogiska förklaringar för läsaren att förstå en nog så komplicerad lagstiftning. Det inte är helt enkelt att definiera vad som är en form av diskriminering eller inte.
Ett kapitel ägnas åt Aktiva åtgärder. Första gången detta begrepp antogs var i samband med införandet av 1979 års lag om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet, där de aktiva åtgärderna beskrevs som ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i arbetslivet.
Det står i diskrimineringslagen att arbetsgivare och arbetstagare ska "samverka om aktiva åtgärder för att uppnå lika rättigheter" och "/.../ska särskilt verka för att utjämna och förhindra skillnader i löner och andra anställningsvillkor".
Det finns fortfarande en del att göra på det området känns det som...
1993 kom kravet på aktiva åtgärder även att gälla utbildningsområdet, såsom arbetsförhållanden, rekrytering, lönefrågor och jämställdhetsplaner.
Författarna lämnar ingen del i lagen åt slumpen. In i minsta detalj tar de upp rättegångsförfarande, bevisbörda, preskriptionstid och kostnader uppkomna i samband med diskrimineringsfall.
Frågor som inte ryms inom diskrimineringslagen, utan i en hel del fall regleras i angränsande lagstiftning, inte minst skollagen, tar författarna också upp.
Den senare reglerar kränkning av barn och elever där koppling till diskrimineringslagen saknas, det vill säga skolans skyldighet att vid kännedom anmäla, utreda och vidta åtgärder för att förhindra framtida kränkningar.

Ett helt kapitel, närmare 40 sidor, ägnas åt att hjälpa läsaren att definiera om en händelse kan rubriceras som diskrimineringsfall eller inte och man utgår från ett lösningsschema där man steg för steg går igenom händelsen.
Åter använder sig författarna åt case-modellen i 28 olika fall varav flera är applicerbara eller direkt kopplade till skolan.
För att ta ett intressant exempel:
"En skola har problem med flera språksvaga elever i svenska. Skolan beslutar att införa en policy som innebär att endast svenska får talas under skoltid."
Är detta diskriminering?
För att förstå det hela följer man det uppgjorda lösningsschemat för att förvissa sig om det är ett brott mot diskrimineringslagen eller inte.
Under hela skoltiden, det vill säga även under raster, kan bli fråga för indirekt diskriminering alternativt trakasserier utifrån skyddsgrunden etnisk tillhörighet. Policyn bryter även mot minoritetslagstiftningen om de fem minoritetsspråken.
Att däremot införa en policy som innebär att endast tala svenska under lektionstid strider inte mot diskrimineringslagen.

Det sista kapitlet ägnar författarna åt en framtidsdiskussion. Diskriminering handlar om missgynnande, makt och normer. Tre faktorer; civilsamhället, forskningen och praxis, kommer framöver att påverka utvecklingen av diskrimineringslagen, som är mer dynamisk än många andra lagar och som trots sin korta historia redan genomgått flera förändringar och utökningar.

Fler nyheter

Ännu mer om Pisa - som är läsvärt

2017-12-08

Bortom PISA Internationell och jämförande pedagogik Joakim Landahl Christina Lundahl (red)...

Värdegrund i praktiken

2017-12-08

Skolans värdegrund 2.0 – Etik för en osäker tid David O. Kronlid Natur & Kultur Har skolans...

Handbok för nya chefer och bra för gamla

2017-12-08

Förskolechefens ledarskap Att nå framgång Siv Sagerberg Gothia Fortbildning Ännu en bok om...