Nr 2/17 2017-02-23

Borde finnas i alla personalrum

Psykologi för klassrummet
Tuija Lehtinen, Jenny Jakobsson Lundin
Lärarförlaget

Vilken underdrift att bara ha titeln Psykologi för klassrummet, tänker jag när jag läser denna bok. Skolans psykologihandbok hade kanske varit en mera rättvisande titel.

Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin är erfarna skolpsykologer och i denna pärla till handbok delar de med sig av psykologiska perspektiv som alla vi i skolans verksamhet har stor nytta av.

Psykologiskt kunnande behövs i pedagogikens tjänst då vi arbetar i relationsintensiva sammanhang .Författarna utgår från konkreta fallbeskrivningar där elevers och lärares agerande i skolans vardag beskrivs och analyseras både kring vad som sker och hur vi genom medvetna förhållningssätt kan påverka utgången.

Detta kan till exempel handla om att inte gå i försvar . Igenkänningsfaktorn är stark och beskrivningarna fungerar som ögonöppnare när olika alternativa bemötande- och handlingsalternativ diskuteras utifrån vilket som kunde vara ett gott förväntat resultat. Det finns massor av råd och handfasta tips att ta till sig och börja tillämpa.

Känslornas psykologi styr i samtalen. Författarna poängterar att ett gruppinriktat arbetssätt är en förutsättning för ett individinriktat arbete. En spännande insikt att fundera vidare kring!

Fungerar inte gruppen tillräckligt bra blir det svårt för läraren att hinna med extra anpassningar för de elever som behöver extra stöd och anpassningar för att nå målen.

Bokens målgrupp är lärare, skolledare och elevhälsans personal. Jag uppskattar att texten flyter, den är vardaglig och konkret och med synliggjorda resonemang.

Denna bok borde finnas i varje skolas personalrum på hyllan för pedagogisk litteratur.

Som skolledare hamnar vi ofta i lägen där föräldrarna har starka känslor och där vi behöver redskap för att styra mötet så det blir konstruktivt. I kapitlet Föräldrar i konflikt ges många strategier där vi har möjlighet att skapa en bättre beredskap inför svåra möten.

Känslorna är i fokus i boken. Känslor smittar, de smittar snabbare än vi hinner uppfatta, och genom att vara medvetna om detta kan vi förmedla känslor som för situationen framåt.

När man medvetet beter sig på ett sätt som påverkar känslostämningen hos den/dem man samspelar med, gör man kanske att klokt i gå emot det man känner spontant.

Ska vi skolledare eller lärare lyckas förmedla en positiv inställning inför en jobbig lektion eller ett svårt möte med måste vi jobba med oss själva en stund i förväg och välja vårt förhållningssätt.

Känslan av sammanhang i undervisningssituationen är viktig. Författarna ser liksom Dylan Wiliam formativ bedömning som ett sätt att öka Kasam - meningsfullhet, motivation och begriplighet, hos eleven.

Carol Dwecks forskning om statiskt respektive dynamiskt tänkesätt kan också ge Kasam, till exempel att förbereda sig inför provet ger större utdelning än att bara lita till sin förmåga.

Skolan behöver kunna identifiera och hantera känslor och elevhälsan behöver kunna arbeta reaktivt.

Då är fokus inte på den frustration läraren har i förhållande till elever som ej når målen, utan hur man kommer åt grundproblemen som känslorna ger upphov till i organisationen. Som exempel, att en elev behöver gå någon annanstans för att få hjälp och stöd. Grundproblemet är att lärarens undervisningsstrategier behöver utvecklas och den kortsiktiga lösningen avhjälper inte detta .Att vi har en lärare med undervisningssvårigheter innebär inte att läraren är mindre professionell, lärare är bra på relationer och ämneskunskaper. Men: elevhälsa börjar och slutar i klassrummet.

Få skolor har enligt författarna satt upp mål för elevhälsans arbete, mål som är integrerade med kunskapsmålen och skolans normer och värden. Det är också vanligt att elevhälsan saknar strategier för hur det främjande och förebyggande elevhälsoarbetet ska planeras, genomföras och följas upp. Då riskerar man att elevhälsans arbete blir händelsestyrt och saknar systematik.

För mig är denna bok en stärkande vitamininjektion, reflektionerna är lätta att ta till sig och fundera vidare kring.

Läs den!

Fotnot

Kasam - Känsla av sammanhang, ett begrepp myntat av sociologen Aaron Antonovsky

Fler nyheter

Kom igång med lesson study - ett nytt arbetssätt

2017-09-19

Lesson study – Kollegial professionsutveckling Elaine Munthe, Nina Helgevod, Raymond Bjuland...

Utvecklingsarbetenas handbok

2017-09-19

Med teamet i temat Carina Dahlberg, Yvonne Johansson, Ingela Thörn och Maude Vahlersvik...

Pisa-resultaten är inte allt

2017-09-19

Nordiska skolchefer - Aktörer i en bruten kedja Lejf Moos (red.), Elisabet Nihlfors (red.), Jan...