Årsskiftet 2009/2010 lämnade Sveriges Skolledarförbund avtalet med Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, som innebar att Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråds centrala avtal med Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta, även skulle gälla Sveriges Skolledarförbunds medlemmar. Samtidigt blev Sveriges Skolledarförbund medlemmar i AkademikerAlliansen, som är en organisation med 19 Sacoförbund som sluter centrala avtal för sina medlemmar med Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta.

AkademikerAlliansen har ett tillsvidareavtal som löper vidare tills någon part, arbetstagar- eller arbetsgivarorganisationen, säger upp det. Avtalet har inte sagts upp för 2010, vilket innebär att Sveriges Skolledarförbunds medlemmar omfattas av AkademikerAlliansen avtal, HÖK T, från den dag som Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråds avtal upphör, den 1 april 2010. Löneöversynen 2010 ska göras enligt HÖK T.

Enligt HÖK T gäller resultatet av löneöversynen 2010 fr.o.m. den 1 april, om det inte överenskoms om annat.

Löneavtalets uppbyggnad i övrigt
Tanken är att löneavtalet ska ses som en process, där skolledarnas resultat och löneutveckling ska knytas samman, så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är också tänkt att den lokala lönebildningen ska stimulera till förbättringar och ge förutsättningar för att behålla och rekrytera personal.

Det finns alltså inga siffror i det centrala avtalet som anger någon slags lönepott.  Lönebildningen ska istället ske lokalt i varje kommun.  De viktigaste komponenterna i HÖK - Löneavtal är överläggningen, val av förhandlingsmodell, lönesamtal, kriterier och lönespridning.

Överläggningen
Överläggningen är kärnan i HÖK T. Avtalet säger att det inför varje löneöversyn ska hållas en överläggning om arbetsgivarens planerade åtgärder inför löneöversynen. Under överläggningen ska arbetsgivaren även redovisa motiven för de planerade åtgärderna. I överläggningen ska de lokala parterna också hantera frågor rörande lönesamtal, lönespridning och väl kända kriterier. För att överläggningen ska fungera enligt avtalet, är det viktigt att både arbetsgivaren och lokalavdelningen har gjort ett ordentligt förberedelsearbete.

Val av förhandlingsmodell
Val av förhandlingsmodell bör göras efter överläggningen. Såväl den lokala arbetsgivaren som Sveriges Skolledarförbunds lokalavdelning kan begära att få genomföra löneöversynen som traditionell förhandling, annars ska löneöversynen ske enligt huvudregeln (huvudspåret). De lokala parterna kan även genomföra löneöversynen på annat sätt och då ska detta överenskommas i en lokal förhandlingsordning.
Löneöversynen enligt huvudspåret sker i samband med lönesamtalet mellan medlemmen och den lönesättande chefen. När alla medlemmar har meddelats förslag till ny lön, informeras Sveriges Skolledarförbunds lokalavdelning om resultatet. Förslaget ska sedan avstämmas mellan arbetsgivaren och Sveriges Skolledarförbunds lokalavdelning, senast två veckor efter att det har meddelats lokalavdelningen.

Lönesamtal
Sambandet mellan löneutveckling och utveckling av arbetsuppgifter och arbetsprestationer är tydligt i avtalet. Därför är lönesamtalet en grundläggande princip för lönesättningen enligt HÖK T, där det bl. a sägs ”dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön”. Lönesamtal ska självklart genomföras med förbundets alla medlemmar vid varje löneöversyn, oavsett vilken förhandlingsmodell som följs i kommunen.

Kriterier
Enligt avtalet är väl kända kriterier en viktig förutsättning för att lönen ska uppfattas som rättvis. Den individuella lönesättningen ska ge skolledare möjlighet att vid förbättrade resultat få en bra löneutveckling. Skolledarnas löner ska, enligt avtalet, avspegla de resultat som uppnås. HÖK T lägger ett stort ansvar på chefer på alla nivåer och lyfter fram deras stora betydelse för att nå målen. Tanken är att lönekriterierna tydligt ska visa hur arbetsinsatserna värderas och måste därför utgå från verksamhetens uppdrag och mål.

Lönespridning
En ökad lönespridnings betydelse för goda resultat poängteras i avtalet. Lönespridningen visar den anställdes möjligheter att få en bra löneutveckling över tid. Ett yrke med en bra lönespridning ger bra utvecklingsmöjligheter och blir därmed attraktivt.