|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ledare nr 10/2009
EU betonar skolans ledarskap
Lärarnas status och skolledarnas roll stod på agendan under de två dagar som EU:s utbildningsministrar träffades på ett informellt möte i Göteborg den 23-24 september under ledning av Jan Björklund.
Sir Michael Barber, expert på skolfrågor, var en av huvudtalarna på utbildningsministrarnas möte. I en studie konstaterar han att tre saker är särskilt viktiga för att skapa framgångsrika skolor: att få de bästa studenterna att välja läraryrket, att lärarna blir effektiva i sin undervisande roll och att eleverna får rätt undervisning utifrån sina förutsättningar. I sitt anförande fokuserade Sir Michael Barber på rektors ansvar för detta arbete.
Enligt Michael Barber är ledarskap i skolan en oerhört viktig del av framgångsrika skolreformer. Hur bra skolans ledning är utgör en betydelsefull och mätbar inverkan på elevernas resultat. Ministrar borde ha ett program för att rekrytera och utveckla riktigt bra ledare till skolorna. På EU-nivå borde ministrarna kunna lära av varandra om hur man ska ta itu med den här uppgiften, sade han.
Michael Barber har tidigare varit rådgivare åt Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair, bland annat i utbildningsfrågor. Nu är han sakkunnig vid Global Education Practice på McKinsey och en av författarna till den studie som låg till grund för utbildningsministrarnas diskussioner på torsdagen. Han menar att rektorer ofta lägger för mycket tid på administrativa uppgifter och inte tillräckligt på att utveckla sina lärare.
– Skolledningens viktigaste fokus borde ligga på undervisningskvalitet och att göra allt han eller hon kan för att försäkra sig om att varje lektion är en bra lektion, sade han.
Barber menar att för att utveckla lärarkåren måste skolornas ledarskap fostra en kultur i vilken man har höga förväntningar på lärare och elever och där man värderar en diskussion om hur man kan förbättra undervisningen.
I Göteborg framträdde även Barbara Ischinger, utbildningsdirektör i OECD, med samma budskap som Barber. Det är nödvändigt att satsa på skolans ledarskap för att förbättra studieresultaten.
Rektorer är nyckelpersoner som regeringarna måste investera i genom kvalificerad kompetensutveckling och aktivt stöd. Skolledarskap är lagarbete och skolledarna ska i sin tur stötta och uppmuntra lärare.
Eftersom medelåldern bland skolledare är hög handlar det om att rekrytera och utbilda en ny generation skolledare med goda förutsättningar för ett hållbart ledarskap.
Skolledarrollen har ändrats dramatiskt. Skolor är numera ofta decentraliserade och självständiga enheter som kan jämföras med medelstora företag. Rektor fungerar som både företagsledare och administrativ chef med ansvar för personal och ekonomi.
Rektor – ofta ensam i ledande ställning! – är vidare ansvarig för strategisk planering liksom för kontinuerlig bedömning och utvärdering av verksamheten. Till det ska läggas att rektor ska leda personal och förbättra skolans resultat i en kultur av samarbete på sin skola.
Barber och Ischinger pekar båda på rektors avgörande betydelse för bättre resultat i skolan och glädjande nog är Jan Björklund inne på samma linje på DN debatt den 23 september:
"…är ledarskapet på arbetsplatsen betydelsefullt. I skolan är rektorernas insatser avgörande för att lärarna ska få det professionella stöd som ibland krävs. Det handlar både om nya lärare som behöver en fungerande introduktion till yrket och om äldre lärare som behöver utvecklas och /få/ uppmuntran för att stanna i skolan. För mig är det här vad pedagogiskt ledarskap innebär – rektorer som lyfter sig över de byråkratiska arbetsuppgifterna och i stället utövar ett aktivt ledarskap bland lärarna."
Björklund fokuserar på det pedagogiska ledarskapet och Sveriges Skolledarförbund menar att det är rätt. Vi rektorer är beredda att ta det ansvaret och många gör det redan i dag.
Men alltför många har inte rätt förutsättningar för att klara uppgiften med alltför stora personalgrupper och svagt administrativt stöd. Skolledarna kan inte ensamma skapa rätt villkor för sitt ledarskap. Stat och kommuner och styrelser för friskolor! Här finns utrymme för stora förbättringar.
|
|
|
|
|
Nr 10/2009
Klarspråk från OECD på EU-mötet i Göteborg
OECD:s representant vid EU-mötet i Göteborg Barbara Ischinger darrade inte på rösten när hon klargjorde att de 20 % som skiljer skolledarnas löner från lärarnas inte räcker för att rekrytera framtidens skolledare. Skolledarlönerna måste upp avsevärt för att fungera som motiv för duktiga lärare – och andra – att satsa på ledarskap i skolan. Det räcker inte med högre löner i sig. Avståndet till den underställda personalen måste bli betydligt större än i dag.
Som underlag för OECD:s uppfattning finns TALIS-undersökningen som bygger på enkäter och intervjuer i ett tjugotal länder (dock ej Sverige). Över huvud taget var skolledarfrågan i centrum för mötet i Göteborg när Jan Björklund var värd för utbildningsministrarna från medlemsländerna. Både Björklund men framför allt Barbara Ischinger, som är chef för OECD:s enhet för utbildning, betonade gång på gång skolledarnas avgörande betydelse för att lärarna ska lyckas i sitt uppdrag. Vilket är då budskapet?
För såväl lärarna som skolledarna gäller
1. Återkoppling och feedback
Det är avgörande att lärarna och skolledarna får återkoppling från sina chefer. Det visar sig – rätt naturligt kan det tyckas – att de som får återkoppling och feedback gör ett bättre arbete i framtiden. Det beror inte minst på att de just genom återkopplingen får ett större förtroende för den egna förmågan att klara svåra utmaningar.
2. Kontinuerlig kompetensutveckling
Ischinger framhöll särskilt behovet av ständig kompetensutveckling genom vidareutbildning och fortbildning. Den behöver inte alltid ske utanför den egna verksamheten utan kan – ofta med mycket bra resultat – genomföras inom ramen för den egna arbetsplatsen. För skolledarnas del lyftes frågan om introduktion och handledning liksom kunnighet i frågor som handlar om att belöna lärarna för bra prestationer.
3. Lönen
Den tredje frågan som lyftes fram gäller lönerna i skolan. Det måste bli möjligt att bättre än hittills belöna goda prestationer. Men det räcker inte. Löneläget i skolväsendet i praktiskt taget Europas alla länder är för lågt för att resultaten ska bli tillräckligt goda.
I många länder är det så att skillnaden mellan de mest kvalificerade skolledarnas lön och de mest kvalificerade lärarnas är 20 % eller mindre! Detta är helt på tok. 20 % löneskillnad är inte lockande för att få duktiga lärare att vilja byta och bli skolledare. En helt annan värdering av arbetet i skolan efterfrågades från Ischingers sida. Lärarnas löner måste upp rejält. Och avståndet mellan skolledarnas löner och lärarnas måste öka avsevärt.
Dubbelslag alltså för skolledarna. En inte helt enkel ekvation att lösa i avtalsrörelsen 2010.
Vad som behövs är tydligt: ordentliga politiska prioriteringar. Vilka partier ställer upp på det?
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|