Flera betydelsefulla reformer för en bättre skola har beslutats och startat under de senaste åren – särskilt obligatorisk statlig rektorsutbildning, ny lärarutbildning och lärarlegitimation med krav på ämnesbehörighet. Alla är viktiga och nödvändiga för att skapa en positiv utveckling av förskola och skola.
Att skolans ledare ska vara välutbildade är en självklarhet och numera fastslaget i skollagen. Innan den nya skollagen antogs, kunde alltför många skolledare tjänstgöra utan tillräckliga kunskaper om sitt jobb och utan att ha genomgått en längre utbildning i ledarskap. Här fyller den obligatoriska rektorsutbildningen en viktig funktion.
Skolledaren - rektor eller förskolechef - är den enskilt viktigaste faktorn för en väl fungerande skola. Forskning visar att ett tydligt och pedagogiskt ledarskap som prioriterar skolans kunskapsmål utmärker framgångsrika skolor.  
På samma sätt som skolledare ska lärare vara välutbildade med djupa ämneskunskaper och god kännedom om pedagogik och ledarskap i klassrummet. Här kommer med tiden den nya lärarutbildningen och behörighetsreformen att få stor betydelse.

Glädjande nog nöjer sig inte regeringen med dessa reformer utan föreslår i budgeten som presenterades i september en satsning på lärarreformer på 3,8 miljarder under åren 2012-2015. Det kommer att bidra till att göra läraryrket mer attraktivt, något som är nödvändigt givet det svaga söktrycket till lärarutbildningar.
I länder med hög lärarkompetens är det studenter från den bästa tredjedelen som blir lärare. Så är det inte i Sverige, här väljer de bästa studenterna andra högskoleutbildningar.
För några decennier sedan sökte många toppstudenter till lärarutbildningen. Det är inte längre fallet. De som studerar på lärarutbildningen i dag har betydligt sämre betyg från gymnasiet än för tjugo år sedan. Lärarutbildningen har blivit allt mindre populär när läraryrkets attraktionskraft har minskat. Det säger sig självt att skolan försämras av detta.
Läraryrket måste göras mer attraktivt och lönerna höjas. Regeringen gör rätt som avsätter pengar för en karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan, där staten täcker kostnaderna för skolhuvudmännen genom ett statsbidrag.

Sverige behöver fler duktiga lärare för skolans och elevernas skull. Men även ur en annan synvinkel är det viktigt att läraryrket blir mer attraktivt med högre lön och bättre möjligheter till karriärutveckling. Det kommer att locka fler toppstudenter till yrket och därigenom långsiktigt bidra till att säkerställa, och till och med förbättra även skolledares kompetens. 
Nästan 90 procent av dagens alla skolledare har varit lärare och även i framtiden kommer säkert en mycket stor andel av landets skolledare att ha lärarbakgrund. Med en lärarkår med allt sämre grundkompetens är risken stor att även skolledares kunskap och kompetens försämras.
 Regeringens satsning på läraryrket kommer därför långsiktigt att gynna och förbättra även skolans ledarskap.

Lars Flodin
Förbundsordförande