Ledare nr 5-6/2010

Ta täten!

2010 är ledarskapet i Sveriges och övriga Europas skolor viktigare och mer utmanande än på många decennier. Den förnyelse vi sett i skolan under 2000-talets första decennium kräver att skolans ledarskap moderniseras.
 
En del förändringar i den svenska skolan har varit logiska. Det gäller det ökade lokala inflytandet över skolans styrning liksom behovet av ökad kunskapskontroll och tidigare betyg i syfte att synliggöra elever, deras svårigheter och möjligheter.

Utanför skolan skapar nya sociala förutsättningar nya familjebildningar, livsstilar och normer. Ökad miljömedvetenhet framtvingar mer gröna förhållningssätt och parallellt domineras samhället av nästintill revolutionerande och mycket snabb teknikförnyelse. Informationsteknikens utveckling skapar nya och revolutionerande sociala medier, arenor och kontaktfora. Nationella kriser i Europas närhet har ökat rörligheten över våra gränser. Till detta ska läggas upprepade finanskriser och en lågkonjunktur av sällan skådat slag.

Skolan påverkas dagligen av dessa djupa, globala förändringar. Förändringar som samtidigt erbjuder tillfällen till nystart med skolan i en ledande roll för framtida tillväxt både lokalt och internationellt. Sveriges och Europas tillväxt måste också denna gång ske med hjälp av utbildning, fortbildning, kunskapsförnyelse, forskning och innovation. Nationer som i sämre tider förmår bygga för framtiden lär förvandla kris till fördel. Att satsa på utbildning innebär att möta framtiden med realism, vilja och framtidstro.

Insikter som dessa förklarar det senaste årets starka betoning av skolans ledarskap. Under 2009 visade svenska och internationella rapporter dels skolledarnas förmåga att göra skillnad genom att leda, dels den nyckelroll skolans ledare har för elevernas utveckling. Skolans ledarskap har hamnat i fokus när det som bäst behövs.

Samtidigt befinner sig skolans ledarskap just nu vid ett vägskäl. Skolledarskapet är och ska vara mångfacetterat och innehålla krävande uppgifter, från ekonomiskt och mänskligt ledarskap till övergripande ledning av det pedagogiska utvecklingsarbetet. Men idag råder i Sverige liksom i de flesta europeiska länder kraftig slagsida – skolledarskap har blivit en funktion för i första hand administration och sociala insatser utan att skolledaren primärt är utbildad eller förberedd för något av detta.

Nu gäller det för både Sverige och EU att välja väg: Fortsatt urholkning eller en rejäl satsning för att modernisera skolledarskapet. Omtänkandet handlar konkret om att förse våra skolor med moderna ledningsorganisationer med fler ledare och bredare fördelning av ansvar och uppgifter. För att klara att leda behöver alla skolledare en bra grundutbildning. Ett modernt ledarskap bygger också på professionell rekrytering till uppdragen, attraktiva löner, möjlighet till karriärutveckling och fortlöpande tillgång till nationella och internationella arenor och fora för dialog och kunskaps- och erfarenhetsutbyte.

Särskilt angeläget – i första hand för elever och samhälle – är det att häva slagsidan i det nuvarande skolledaruppdraget och ge skolledaren mer tid att leda skolans pedagogiska utveckling. Bristen på tid utgör ett dagligt gissel för alla skolledare. Den arbetsgivare som vill tänka långsiktigt, rekrytera kvalificerade skolledare och behålla dem i verksamhet måste värna en god arbetsmiljö.  

Internationellt – inom EU och i övriga världen – riktas blickarna intensivt mot skolans ledningsfunktioner för att skapa kvalitet och kunskap. Medvetenheten är stor om att modernisering behövs för att hänga med i den stenhårda internationella konkurrensen om kunskap. Sveriges ställning som kunskapsnation kräver och gör att vi kan och bör ta ledningen inom EU i förnyelsen av skolledaruppdraget. Det är nu upp till våra politiker att avgöra vilken ställning Sverige och vår skola ska ha.
 
Valet borde vara enkelt och viljan finns nog hos både medborgare och politiker. Satsningar krävs för att skolledaruppdraget ska komma i samklang med samhällsutvecklingen och de ökade krav som ställs på ledare. Först i fas med förändringarna kan vi i Sverige och Europa utveckla en skola som är bäst i världen och som ännu bättre än tidigare kan förstärka tillväxt, välstånd och demokrati. Ett sådant modernt skolledaruppdrag lär bli ett karriärjobb och absolut ett av samhällets mest attraktiva.