|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ledare nr 3/11
Vårda friskolereformen
Den senaste tiden har åtskilliga rapporter kommit som visar missförhållanden bland friskolor. Det handlar om låg kvalitet i verksamheten, orimliga vinster, oseriösa aktörer och till och med kriminella skolägare.
En starkt bidragande orsak till missförhållandena är det regelverk som länge gynnat friskolorna. Luckor i lagstiftningen har gjort att friskolor kunnat strunta i att ha bibliotek, studievägledning och skolsköterskor.
Eftersom de får lika mycket pengar som de kommunala skolorna har ägarna kunnat ta ut det som ett ekonomiskt överskott.
Den nya skollagen innebär ett mer likartat regelverk för kommunala skolor och friskolor. Det är utmärkt men likväl anmärkningsvärt att skillnaderna mellan de olika systemen tillåtits så länge.
Utbildningsminister Jan Björklund är självkritisk och varslar om tuffare regler. Ideologiska låsningar, naivitet och politisk obeslutsamhet har lett till friskolor med problem och vinster som utmanar, säger han.
Från borgerligt håll har man försvarat allt som friskolor gjort bara för att det var friskolor men förhoppningsvis är den tiden nu förbi. Ett sätt att visa det är, att omgående köra i gång den utlovade parlamentariska utredningen om vinster i friskolor.
Men det går trögt. Utredningen har försenats på grund av att regeringen inte kunnat enas om inriktningen.
Ett minimikrav är att inga vinster får tas ut om inte kvaliteten är acceptabel utan måste återinvesteras i verksamheten. Här har Skolinspektionen en viktig uppgift framför sig. Offentlighet och transparens krävs för att säkra kvaliteten i verksamheten.
Lagstiftningen behöver också ändras så att lärare och skolledare garanteras meddelarfrihet även i fristående skolor.
Det är orimligt att anställda i friskolor inte ska kunna slå larm om missförhållanden då det gäller verksamhetens kvalitet och ekonomiska hushållning. Det är det minsta elever, föräldrar, personal och skattebetalare kan begära.
Likaså måste tillståndsgivningen stramas upp betydligt. Det gäller att i alla delar granska ansökningar om tillstånd att starta friskolor och avgöra om de är realistiska i fråga om verksamhetens inriktning, elevtalsutveckling, ekonomi och inte minst om skolägarna är trovärdiga och oförvitliga personer.
Sveriges Skolledarförbund har en positiv inställning till friskolor. Förbundet ställer sig i sitt utbildningspolitiska program bakom att förskolor och skolor drivs av olika huvudmän under samma regelverk. Förbundet stöder alternativa driftsformer liksom elevers och föräldrars rätt att välja förskola och skola.
Men då krävs också att politikerna har kraft och mod att snabbt skapa ett regelverk som gäller lika för alla skolhuvudmän och att inga övervinster tas ut.
Annars blir tilltron till systemet förbrukad och raserad för lång tid framåt.
Lars Flodin
Förbundsordförande
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|