|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Ledare nr 12/2009
Framgångsrika rektorer - med rätt förutsättningar!
Vad som utmärker en framgångsrik skolledare är ett aktuellt och populärt tema på olika arenor. Forsknings- och konsultföretaget Kairos Future presenterade nyligen undersökningen ”Framgångsrika rektorer – nu och i framtiden” och på Kvalitetsmässan i Göteborg i mitten av november hölls seminariet ”Då är skolledaren värd beröm” med skolforskarna och professorerna Anders Persson, Lund, och Olof Johansson, Umeå.
Resultaten och slutsatserna i Kairos Future’s undersökning är att den framgångsrika skolledaren är en kvalitetsorienterad och inspirerande lagbyggare som är hemtam med skolans och lärarnas kultur.
Med hjälp av dessa egenskaper lyckas den framgångsrika skolledaren skapa en positiv och smittande förväntanskultur där lärarna i sin tur har höga förväntningar på eleverna och brinner för att skapa goda resultat. Framgångsrika skolledare rekryterar duktiga lärare och har ett proaktivt omvärldsfokus.
I undersökningen svarade cirka 3 600 skolledare, lärare, skolpolitiker och förvaltningschefer på frågor om framtidens skolledare, hur de ser på viktiga omvärldsutmaningar, på vad som är en framgångsrik rektor och vad som behöver förändras i framtiden.
Rapporten visar att det är viktigt hur man som rektor förhåller sig till sitt mångfacetterade uppdrag. De rektorer som lyckas undvika att tappa fotfästet i korstrycket av krav och förväntningar från alla skolans intressenter och förmår sätta sin egen dagordning lyckas också nå de bästa resultaten.
Även om det egna förhållningssättet betyder mycket så lyfter Kairos Future också fram att rektor behöver rätt förutsättningar för att kunna bli framgångsrik. Klara och enkla beslutsvägar samt en transparent skolorganisation är två av de krav som lyfts fram.
Under seminariet på Kvalitetsmässan framförde Anders Persson liknande tankar. Olika aktörer har starkt varierande förväntningar på skolans ledare och var och en sätter upp sina egna framgångskriterier för rektor.
Det innebär att rektor befinner sig i ett korsdrag där alla förväntningar och krav leder till intressekonflikter som ska hanteras. Förvaltningscheferna leder verksamheten med mål- och resultatstyrning; lärarna vill att rektor visar tillit till dem, ger dem frihet och agerar i enlighet med skolkulturen; eleverna prioriterar det sociala samspelet på skolan och föräldrarna framhåller elevernas arbetsmiljö.
Skolans mål är emellertid sällan entydiga, ibland orealistiska och motsägelsefulla, många gånger svagt förankrade i kunskap och därtill ofta ofinansierade. Anders Persson menar att dessa intressekonflikter skapar spänningsfält som framgångsrika skolledare hanterar genom att bygga allianser som varierar med skolkultur. För att få kontroll över och utveckla verksamheten måste rektor söka stöd hos och liera sig med någon eller några av skolans olika aktörer.
Enligt Anders Persson skulle det finnas fler framgångsrika skolledare om de mål utifrån vilka skolledare bedöms var mer realistiska, mindre motsägelsefulla, baserade på vetenskaplig och professionell kunskap och anvisade de resurser som behövs för att nå målen.
Den forskargrupp i Umeå som Olof Johansson leder, framhåller att skolor som prioriterar både kunskapsmål och sociala mål ofta är de mest framgångsrika. Gruppen har studerat tolv skolor där eleverna har fått bedöma hur bra den egna skolan är på att arbeta med och uppnå både kunskapsmål och sociala mål.
Undersökningen visar ett tydligt samband mellan goda kunskapsresultat i form av betygsmeritvärde och få kränkningar och liten förekomst av mobbning.
Olof Johansson menar att det finns all anledning att anse att rektorer som leder skolor som prioriterar och uppnår höga både kunskapsmål och sociala mål är framgångsrika. Samtidigt lägger Olof Johansson till att de skolor som inte lyckas med något nog borde stängas.
Både Kairos Future’s undersökning och seminariet i Göteborg visar på den enorma komplexiteten i rektorsuppdraget. Det är den som gör jobbet så intressant, så spännande och så svårt! Och visst finns det många, många framgångsrika skolledare i landet!
Ännu fler rektorer skulle vara framgångsrika om förutsättningarna för jobbet var bättre. Skolan behöver ett tydligare styrsystem, större befogenheter för rektor att leda och utforma verksamheten, högre lön och bättre anställningsvillkor, utökat administrativt stöd och en ändamålsenlig arbetstidsreglering för alla i skolan.
|
|
|
|
|
Nr 12/2009
Avtal 2010 del 2
Efterfrågan på skolledare kommer att öka avsevärt i framtiden.
Under de kommande fem åren kommer tusentals rektorer och andra skolledare att
lämna skolan dels för att de går i pension dels för att de söker sig till andra arbeten. De måste naturligtvis ersättas.
Suget efter nya personer som är beredda att anta skolans stora utmaningar kommer bara att öka. Frågan är inte om kommunerna andra arbetsgivare finner tillräckligt
många intresserade utan hur stor bristen kommer att vara. Men det går att få fler intresserade av att bli chefer och ledare i landets största bransch. Vad som behövs är i princip tre saker:
- Se till att villkoren för skolledarna är sådana att fler väljer att stanna kvar i yrket.
- Gör det känt att villkoren håller på att förbättras. Leder automatiskt till att fler vill söka sig till skolan som ledare. Lärare och andra med rätt bakgrund.
- Låt rektor bestämma över den egna skolan. Låt den nya skollagen bli ett första steg i den riktningen.
Den nya skollagen antas sannolikt av riksdagen i vår. Låt det tydligt framgå att rektor inte bara har ansvaret för det som händer i skolan utan att hon eller han också får befogenheterna och resurserna att utföra det som behövs för att eleverna ska nå goda eller bättre resultat. På de flesta håll har rektor inte rätten att utforma sin egen organisation, tillsätta biträdande rektorer eller ordna sin egen administrativa uppbackning. Förbundets uppmaning till landets skolpolitiker – lokalt och centralt – är entydig. Ge rektor makt över skolan!
Det här är inte några särintressen utan bara vad som behövs för att landets elever och lärare även i framtiden har bra rektorer. Det som borde göra dessa idéer tilltalande i upptakten av en avtalsrörelse är att de alla tre går att påverka i ett sexmånadersperspektiv. Dessutom - och kanske ännu bättre för våra politiker - de kostar inte en massa pengar i onödan. En extra satsning på landets rektorer behöver inte kosta mer än några hundradelsprocent av de samlade lönekostnaderna I det kommunala budgetsammanhanget är det fråga om mycket små belopp. Och då kan man faktiskt åstadkomma storverk! Med en individuell lönesättning går det. Men då måste arbetsgivarna överge sin räddhågsna användning av löneinstrumentet och se det som ett strategiskt verktyg för rekrytering av skolledare. Se till att vi får löneutveckling över hela den yrkesverksamma tiden. Behåll de erfarna rektorerna med lönen som lockbete! Visa upp kommunens framsynta lönepolitik, som i framtiden innebär påtagliga löneskillnader mellan de som är skolans ledare och de som inte är det! 50 000 i månaden ska vara en vanligt förekommande lön bland skolans ledare - inte som nu - ett undantag! Då kommer erfaret folk att stanna längre i yrket och nya strömma till. Var så säkra!
Men det räcker inte att avtala om detta centralt. Det måste bli lokal verklighet redan år 2010!
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|