Arbetet med alla dessa bestämmelser tar naturligtvis tid för rektor, menar Olle Rimsten.
- Men bara om man känner till dem! Känner man inte till dem så tar de ingen tid...
- Men eleverna och personalen drabbas. Deras rättssäkerhet hamnar på undantag.
Även om det inte har med lagstiftningen att göra så får den intensifierade mediebevakningen av skolan också konsekvenser för rektors arbete, menar Olle Rimsten.
Eftersom det skolan gör och inte gör granskas så intensivt kan Olle Rimsten tänka sig att rektorerna våndas extra mycket också när de arbetar med sin budget.
- När det gäller elevernas rätt till åtgärder efter behov så står det uttryckligen i lagstiftningen att det inte får hänga på hur mycket pengar som finns. Det ska göras ändå. Det faller då i praktiken på rektor.
- Då får man hoppas att rektorn har goda förbindelser med politikerna i kommunen!
Politikernas kännedom om vilka krav dessa olika lagar ställer på rektor är dålig, tror Olle Rimsten.
En skolchef jag pratat med sade att politikerna har läst socialtjänstlagen men inte skollagen.
- Man kan ha förståelse för det. Socialtjänstlagen är oerhört viktig. Klienter är helt beroende av att den tillämpas riktigt och om det blir fel råkar politikerna illa ut. Det blir JO-anmälningar.
- Men förståelsen för att skollagen har sådana dimensioner är inte känt!
Rektorerna är inte jurister men de är satta att tillämpa ett rättssystem som är till för medborgarnas rättssäkerhet!
Politikergenerationerna är ju väldigt korta. Kan det vara så att politikerna inte hinner sätta sig in i den lagstiftning som deras verksamheter vilar på?
- Ja, vi byter ju ibland politiker vart fjärde år eller oftare. Det tar lång tid att sätta sig in i lagstiftningen. Där tror jag de litar på sina rektorer och skolchefer. De i sin tur har inte alltid tillräckliga kunskaper.
- Det är belagt i Skolverkets lägesbedömningar att kunskapen om alla bestämmelserna inte är så bra hos vare sig lärare eller skolledare.
Olle Rimsten menar att rikspolitikerna i och med kommunaliseringen trodde att decentraliseringen därmed var genomförd. Mycket av lagstiftningen försvann.
- Man valde medvetet en icke-rättslig styrning. Man gav kommunerna fria händer, men utifrån kravet på likvärdighet.
- Man trodde när man avskaffade regleringarna att vi skulle få likvärdig utbildning bara genom att säga "Likvärdig utbildning". Sedan upptäckte man att vi inte fick någon likvärdighet.
- Jag tror människor måste veta mera av vad de ska göra, framför allt måste man ha en klar uppfattning om målen.
Nu har Skolverket och utbildningsdepartementet tagit tillbaka initiativet och börjat styra mycket hårdare, konstaterar Olle Rimsten. På Skolinspektionens webbplats skriver man att myndigheten ska se till att alla regler uppfylls.
- Jag tror inte statsmakterna varit medvetna om hur dålig regelkunskapen har varit. Göran Persson sa ingenstans i förarbetena till kommunaliseringspropositionen att man måste ta itu med att utbilda skolpersonalen i skoljuridik.
- Regeringen gav ju besked redan till den gamla rektorsutbildningen att regelkunskap och myndighetsutövning skulle ingå. Men det struntade utbildningsanordnarna i. Det kom att bli väldigt mycket fokus på ledarskap.
I höstas föreslog en grupp inom Centerpartiet, bland andra Sofia Larsen, ordförande i Utbildningsutskottet, en utbildning för rektorer som man kallade rektorslyftet. Den skulle ha tonvikt vid ledarskap. Dagens rektorsutbildning handlar för mycket "om lagar och förordningar som reglerar verksamheten i skolan", sade hon i en intervju i Svenska Dagbladet. (Och då var det den nuvarande befattningsutbildningen hon menade, eftersom den nya inte kommit igång.)

Detta tycker Olle Rimsten är anmärkningsvärt. Han anser att det går stick i stäv med regeringens analys av bristerna i den nuvarande rektorsutbildningen, nämligen att skoljuridiken har varit eftersatt och att den nu bör lyftas fram.
- Inte på så sätt att det skulle bli bara skoljuridik, men också skoljuridik.
Han hoppas att centerförslaget inte "ska sabotera" införandet av ett rättsligt innehåll i den tilltänkta nya rektorsutbildningen.
- Skolverket och Skolinspektionen har upptäckt att tillståndet ute i skolorna kräver hårdare styrning och anser att det behövs mer regler.
- I sista hand är det en fråga om elevernas rättssäkerhet.
Olle Rimsten undslipper sig här ett litet understatement:
- Jag hävdar bestämt att undervisningen är till för eleverna, och reglerna är följaktligen också till för eleverna.
- Det är till exempel väldigt många elever i landet, menar han, som inte fått det särskilda stöd som de har rätt till därför att personalen inte känner till regelverket.
- Jag har svårt att förstå det motstånd som finns på en del håll mot "skoljuridik". Det verkar som om många pedagoger inom lärarutbildningarna har svårt att se att det finns andra saker än pedagogik som är viktiga.
- Man behöver bara läsa Skolverkets lägesbedömningar så ser man hur denna okunskap drabbar elever. Det vore nog väldigt bra om man ute på skolorna hade kunskaper i skoljuridik, menar Olle Rimsten.
Han gör här ett tankeexperiment.
- Den sociala sektorn är som vi vet rättsligt reglerad. Antag att man inom utbildningen för socialarbetare tog bort utbildningen i socialrätt! En sån idé har jag aldrig hört någon förfäkta.
- Eller kan man tänka sig en stadsarkitekt som inte känner till plan- och bygglagen?

text: Kerstin Lööv

(Nr 4/2009)