Arbetsmiljörisker i skolan - rektor har hela ansvaret
Eleverna är minderåriga "arbetstagare" och arbetsmiljöriskerna i skolan är därför extra stora. Den som anmäls och åtalas för brott mot arbetsmiljölagen är rektor, oavsett vad rektor fått för förutsättningar att uppfylla arbetsmiljökraven.
Under 2006 avgjordes sextiosju arbetsmiljömål i allmän domstol eller som strafförelägganden. Sex fall, alltså nästan 10 procent av domarna, gällde rektorer.
Samtliga åtalades enligt Arbetsmiljölagen eller Brottsbalken för någon slags försummelse i samband med olyckor på skolorna. Dock fälldes bara en enda rektor.
I övriga fall ogillades åtalet av domstolen, vilket kan tolkas som att det egentligen var arbetsgivaren, huvudmannen, som borde ha ställts till svars, men på grund av att arbetsmiljöansvaret har delegerats till rektor finns ingen annan att dra inför skranket.
När det gäller arbetsmiljöbrott är det inte ansvarig förvaltningschef eller någon annan i kommunen som åtalas. Det är alltid rektor. Alldeles oavsett om denne verkligen har givits möjlighet, tid, resurser och kunskap att förhindra arbetsmiljöbrottet.
- I sitt uppdrag är det rektor som har det ansvaret, det går inte att komma ifrån. Har man inte vett att säga ifrån sig uppdraget och skicka det uppåt när man varken har tillräckligt starkt och tydligt mandat eller tillräckliga resurser, så blir det rektor som får ta konsekvenserna, säger Lena Busck, arbetsmiljöombudsman på Sveriges Skolledarförbund.
- Det vittnar om en stor okunnighet när huvudmannen inte sköter sitt arbetsgivaransvar gentemot rektor. Dessutom finns det många rektorer som har en väldigt dålig utbildning i arbetsmiljöfrågor. De vet inte att de är skyldiga att anmäla tillbud och olycksfall till Arbetsmiljöverket även då det gäller elever.
Förbundet försöker ständigt råda bot mot huvudmännens okunnighet, berättar Lena Busck.
- Rektorerna ringer till mig och är skärrade över att de har blivit anmälda. Jag frågar efter dokument och rutiner och försöker finna ut vad de har gjort fel eller inte gjort fel, så att det inte ligger kvar som en enda stor förskräckelse hos dem.
- Egentligen är detta arbetsgivarens uppgift, men vi hjälper till. Om det sedan går till åtal så hjälper vi försvararen med underlag och kunskaper.
- Dokumenteringen är oerhört viktig, liksom att veta precis vem som gör vad och när det ska göras, poängterar Lena Busck.
- Om de hade gått igenom detta ordentligt på förvaltningen, om hur rektor ska agera vid olika händelser, så hade de sannolikt aldrig behövt bli åtalade, menar Lena Busck.
På Arbetsmiljöverket är man inte ett dugg imponerade av hur huvudmännen tar sitt arbetsgivaransvar och stöder rektor i sin roll. Tvärtom ser man hur rektorernas arbetssituation har lett till att de ofta inte har en chans att ta sitt fulla arbetsmiljöansvar.
- En av de viktigaste orsakerna till detta är att man har så stor omsättning på skolledare, säger Stefan Hult, övergripande ansvarig för skolan på Arbetsmiljöverket.
- Mycket av strukturarbetet på skolan går ut på att få verksamheten att flyta och det är först då som rektor orkar ta tag i andra saker också, som att systematisera arbetsmiljöarbetet. Men då kommer det ofta in en ny rektor och skolan får leva med tillfälliga lösningar ännu en tid.
Som ett exempel på problemen kan nämnas ett arbetsskadefall i Helsingborg, som Skolledaren rapporterade om. Där konstaterade Arbetsmiljöverket att det fanns trettio skolledare i kommunen, men att man haft en omsättning på fyrtio skolledare under de senaste 1,5 åren.
- Vad står det för? Jo, att många rektorer inte orkar med sina arbetsbetingelser. När de sitter i en ohållbar situation så klarar de inte jobbet längre än en begränsad tid, menar Stefan Hult.
- Detta är en av de stora grundorsakerna till att man inte får någon stabil organisation att luta sig emot. Man hittar inte någon struktur. När det sker täta chefsbyten så hittar man inte rutinerna.
- Inom samma förvaltning har man dessutom ofta olika rutiner. Då finns ingen stabilitet. Varför har man olika rutiner för att hantera arbetsmiljöfrågor? Varför gör man inte likadant och får stabilitet? Det är ju samma arbetsgivare, framhåller Stefan Hult.
Ett faktum som inte kan förbigås är att skolan är Sveriges största arbetsplats med 235 000 anställda och mer än en miljon elever. Alla anställda och elever har rätt till en bra arbetsmiljö.
För att få perspektiv på saken ska man veta att elever inom grund- och gymnasieskolan förra året drabbades av 286 arbetsskador. Av dessa gick alltså sex fall till åtal för arbetsmiljöbrott. I resten av fallen fanns ingen misstanke om brott bakom skadorna.
Men långt ifrån alla inträffade skador anmäls. 11 procent av de arbetsolyckor som ändå anmäldes gäller hot/våld.
Den vanligaste skadan är förlorad kontroll över maskin eller handverktyg, vilket utgör cirka 20 procent av de anmälda olyckorna.
-Det är ju faktiskt barn som arbetar i skolans verkstäderna och kemisalarna. Skolan har ju en väldigt stor "personalomsättning" jämfört med industrin. Det är väl det som gör att skolan är speciell.
- Som barn blir eleverna dessutom extra utsatta för risker. Skolan har väldigt små "arbetstagare", och de hanterar maskiner som man inom industrin kräver att man ska ha en utbildning för, påpekar Stefan Hult.
Det är också hans bestämda uppfattning att Arbetsmiljöverkets riktade insatser gentemot skolan har gjort att medvetenheten om dessa problem har ökat. Det viktigaste med det systematiska arbetsmiljöarbetet är att ha en stark organisation med starka rutiner: Hur och när ska skolan vidta åtgärder. Vad ska göras? Vem ska göra det?
- Genom att tydliggöra ansvaret så får vi större uppmärksamhet på rektors roll och de brister som finns. Vi ställer exempelvis andra krav på skolans maskiner eftersom det är barn som hanterar dem.
- Skolan kan inte förhindra att olyckor inträffar, men den måste bli bättre på att möta dem. När jag vet hur jag ska göra, när skolan har kommit fram till ett sätt som alla kommit överens om, så blir du tryggare. Som rektor behöver du inte fundera på om du gjorde rätt eller fel, menar Stefan Hult.
I dag får rektor ta ansvar för många fler situationer än tidigare. Eleverna håller på med en massa dunkla saker på Internet på kvällarna. De kränker varandra, förtalar varandra och skickar kränkande bilder. Sedan blir mötesplatsen skolan, arenan där eleverna träffas, och där smäller det.
- Då är skolan många gånger helt omedveten om vad som finns i luften och plötsligt smäller det bara till. Rektor kan aldrig fånga upp allting, det finns inte en chans. Kränkningarna är mer organiserade i dag och sker i grupp.
- Och en ensam elev kan också bli stark när han/hon sitter själv därhemma.
- Han/hon är kanske dålig på att uttrycka sig och menar egentligen inte riktigt det som skrevs, men orden står där.
- Föräldrarna har inte en aning om vad som försiggår, de förstår inte ungdomarnas sätt att kommunicera. Problemen följer med in i skolan och där är det rektor som har arbetsmiljöansvaret.
text: Bill Erlandson