När nio av tio kommuner och stadsdelar i västra Götaland, Göteborg och Borås, får krav på sig att förbättra skolledarnas arbetsmiljö, kan man anta att arbetsmiljön för skolledare i hela landet är lika problematisk. Det menade arbetsmiljöverkets inspektörer som gästade årsmötet i Västra Götaland 2.

Skolledaren skrev i förra numret om Arbetsmiljöverkets stora inspektion av skolledares arbetsmiljö i västra Götaland och i Borås och Göteborg kommuner. När distriktet i VG 2 hade årsmöte i början av mars, var inspektörerna Pia Johansson och Eva Aronsson gäster.
- Att nio av tio kommuner har fått krav är mycket, kunde Pia Johansson intyga. Det är ovanligt med den omfattningen.
Det vanligaste kravet på arbetsgivarna är att systematiskt följa skolledarnas arbetsmiljö över tid. Det saknas verktyg och metoder. Arbetstiden är en fundamental fråga.
- Vi har träffat många rektorer som tycker att det är en frihet att sköta arbetstiden själv. Men vi håller fast vid att det är viktigt att hålla koll på arbetstiden, säger Eva Aronsson. Arbetsgivarna har, oavsett om man har löst in övertiden eller inte, ansvar för att hålla koll på hur mycket skolledarna arbetar.

Det finns kommuner som arbetar med olika lösningar till exempel med vikarier och ersättare, men det krävs mer, menar arbetsmiljöverket.
Skolledare ses som arbetsgivare, inte som arbetstagare. Det saknas ofta frågor som rör skolledarna i enkäter om arbetsmiljö, hot och våld etcetera. Enkäterna fångar inte upp rektorernas problem och behov.
Ytterligare en iakttagelse som Arbetsmiljöverket gjort, är att antalet underställda varierar så mycket. I sina inspektioner har man antalet variera mellan 15 och 70 underställda. Anmärkningsvärt med så stora differenser, menar Pia Johansson.
Vad är då en rimlig siffra för antalet underställda, undrade en av årsmötesdeltagarna.
- Det är en fråga som vi alltid får från journalister, svara Pia Johansson. Men det är inte möjligt att slå fast ett antal, man måste titta på arbetsuppgifterna. Sedan är det arbetsgivaren som ska avgöra vad som är rimligt.
Mellanchefer i motsvarande verksamheter som skolledarna har motsvarande 25-30 personer. Men när det gäller skolledare som tillkommer också ett antal elever, poängterade Pia Johansson.
- Och föräldrar, inflikade någon.

Skolledarnas uppdrag är så mångfacetterat att flera kommuner har fått som krav att prioritera bland arbetsuppgifterna för sina skolledare.
Skolledarna tas också i anspråk av många andra förvaltningar i en kommun och tidspressen ökar. Det är allt kortare tider för att leverera resultat, vad det än må vara.
Det administrativa stödet till rektor är otillräckligt, däremot tycker sig skolledarna få det juridiska stöd som de behöver.
Det administrativa stöd som finns tillkom under en tid när rektors uppdrag så annorlunda ut än idag. Idag behöver en rektor många gånger en handläggare som stöd i stället för en assistent.
När organisationen förändras måste skolledarna ställa krav på riskbedömningar. Vad kommer den nya organisationen betyda för arbetsuppgifterna och arbetstiden?
Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste omfatta alla nivåer. Ofta fungerar det bra för lärarkollektivet, men inte för rektor, tycker sig arbetsmiljöverket ha sett.
Samtidigt kunde Pia Johansson och Eva Aronsson se att många rektorer verkligen trivs med sitt jobb. Men signalerna om en tuff och krävande arbetsmiljö är alltför många.

Kerstin Weyler

(Nr 3/11)