Sju av tio rektorer slutar i förtid

Vart tar rektorerna vägen? En ny undersökning i Sveriges Skolledarförbund visar på mer alarmerande siffror för omsättningen av rektorer än en undersökning i våras. Bara 29 procent av dem som var rektorer 2001 är kvar på sin skola i dag. Och de allra flesta har inte gjort karriär uppåt.

Sveriges Skolledarförbund har i olika sammanhang hävdat att den stora omsättningen av rektorer länge varit ett av de största problemen för den svenska skolan.
En viktig förklaring till de alltför täta rektorsbytena är den höga arbetsbelastningen på rektor och den enda lösningen är att generellt minska storleken på den verksamhet som rektor ansvarar för, det vill säga att tillsätta fler rektorer som kan dela på ansvaret, menar förbundet.
I mars månad 2007 gjorde förbundet en undersökning som visade att 43 procent av rektorerna lämnat skolans värld under 2000-talet.
- Men vi misstänkte att situationen i själva verket var ännu värre, säger förbundsordförande Lars Flodin.
Därför genomfördes i november en mer djuplodande undersökning. Skillnaden i de två undersökningarna består i att förbundet denna gång gjort en heltäckande undersökning i 28 av Sveriges kommuner, från norr till söder.
Tillsammans representerar kommunerna 12 procent av de svenska skolorna på grundskole- och gymnasieskolnivå, vilket är ett fullt acceptabelt statistiskt urval.
Totalt har förbundet följt upp utvecklingen för fyrahundrasjuttiotvå rektorer i grund- och gymnasieskola. Undersökningens facit: Hela 71 procent av Sveriges rektorer har lämnat sin skola sedan 2001.
- I marsundersökningen ingick endast sådana rektorer som var medlemmar i Sveriges Skolledarförbund, påpekar Lars Flodin.
- Denna gång ingår samtliga rektorer. Vi har undersökt vart rektorerna har tagit vägen och varför de har slutat sin tjänst. Denna undersökning visar också tydligare vad det betyder för verksamheten, för skolan, och inte bara för rektor själv, att en så stor del av ledarna försvinner.
- Frågan ansvariga politiker måste ställa sig är hur lätt det är att skapa ett långsiktigt förbättringsarbete i skolan när chefen byts ut så ofta, för det är ju chefen som ska driva verksamheten framåt, menar Lars Flodin.

Orsaken till att förbundet gör dessa undersökningar är naturligtvis att få kunskap om det faktiska läget för medlemmarna, men också för att få tyngd i argumenten. Då behövs fakta och den här senaste undersökningen gav verkligen fakta som gett eko i samhällsdebatten.
Inte minst när DN Debatt publicerade undersökningsresultaten samma dag som Lars Flodin skulle debattera med utbildningsminister Jan Björklund i Göteborg.
- Skolans verksamhet är beroende av stabilitet och långsiktighet. En av huvudorsakerna till att så många rektorer slutar är stora brister i deras arbetsförhållanden. Arbetsbördan är för hög och många rektorer får inte tillräckliga befogenheter och resurser för kunna ta det fulla ansvaret för skolan, säger Lars Flodin.
- Varje gång en rektor lämnar sin skola handlar det om att en verksamhet ska byta operativ chef med allt vad det innebär av omställningar och anpassningar, konstaterar Lena Linnerborg, utredare på förbundskansliet och en av dem som praktiskt genomfört utredningen.
- Det är inte ovanligt, säger hon, att organisationer tappar fart under och efter ledningsbyten.
- Det talas ibland i skoldebatten om att lärare som grupp kan vara en svårstyrd yrkeskår. Mot bakgrund av att ledningen på skolan så ofta byts ut är det kanske inte så förvånande att lärarna ser det som nödvändigt att vara självständiga och i stor utsträckning styra sig själva. "Skolledningar kommer och går men lärarkollegiet består" är en inte helt osann bild av utvecklingen på många skolor.
Det är förstås inte ovanligt att rektorer går i pension, men av den totala gruppen pensionärer i undersökningen arbetade endast 9 procentenheter hela vägen fram till sextiofemårsdagen.
Undersökningen säger inte något om det har skett ytterligare byten på rektorsposterna under den granskade perioden. Vissa verksamheter kan mycket väl ha bytt rektor fler gånger än en. Den verkliga omsättningshastigheten bland rektorer i de undersökta kommunerna kan därmed i praktiken vara ännu högre än vad denna undersökning visar.
Det är svårt att få fram de faktiska orsakerna till att rektor lämnar sin skola.

Rektorsjobbet är ett av de bästa och mest meningsfulla jobb som finns. Men många rektorer ser fantomen av en övermänniska som ska klara allting utan att klaga, när de ser sig i spegeln. Endast 10 procent har lämnat sin skola därför att de gjort någon form av karriär.
För övriga kan det handla om mindre positiva omständigheter som utbrändhet, sjukdom eller att man av olika skäl inte längre orkat med arbetet som rektor.
- Regeringen och de statliga myndigheterna på skolområdet har vid ett flertal tillfällen påpekat att landets skolledare inte i tillräcklig utsträckning tar sitt ansvar som pedagogiska ledare och som ledare för kvalitetssäkring och ständigt förbättringsarbete inom verksamheterna, konstaterar Lars Flodin.
- Jag menar att det mot bakgrund av den bild vår nya undersökning ger går att ifrågasätta om det överhuvudtaget finns rimliga möjligheter för rektor att ta det ansvaret.