|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Sjukdom är mest en fråga om otur!
Livet avgörs inte av vad vi äter eller hur vi lever. Otur är den främsta orsaken till att vi blir sjuka. Det menar den norske läkaren Ståle Fredriksen.
De flesta inbillar sig säkert att den som är rädd om sin hälsa och går in för att leva sunt också ska få ett slags belöning - nämligen ett långt och friskt liv. Hälsoråden haglar över oss i media.
Men nu lanserar den norske läkaren Ståle Fredriksen alltså sin teori om otur, eller uflaks, som det heter på norska. Det är också titeln på hans bok som kom ut i höstas i Norge där han sticker hål på hela den västerländska hälsomyten.
Boken baserar sig på hans doktorsavhandling "Bad luck and the tragedy of modern medicine" som väckt starka reaktioner i grannlandet.
Ståle Fredriksen menar att vi lever som slavar under ett slags hälsohets som följer oss överallt, från tidningar, radio, tv, på jobbet, från vänner och bekanta, och att det påverkar många till att ställa höga krav på sig själva men även på andra.
- När vi talar om friska och sjuka är vi fast i gamla religiösa föreställningar, säger Ståle Fredriksen.
- Vi har en övertro på något slags rättfärdighet. Hälsa/sjukdom har ersatt frälsning/synd, och det är att gå för långt. Vi tror att naturen är rättfärdig och vi har överfört det på hälsa och sjukdomar. Men vi förtjänar faktiskt varken vår hälsa eller vår sjukdom.
Han hävdar att otur är den främsta orsaken till all sjukdom och att vi ska sluta tänka att sjuka människor själva orsakat dem. En sjukdom som magsår "berodde" för inte så länge sedan, innan magsårsbakterien Heliobacter pylori upptäcktes..., på kaffedrickande och stress, påpekar han.
Moraliserandet leder bara till att människor som drabbas av svåra sjukdomar trots ett hälsosamt liv, får skuldkänslor. Det är något som läkare och sjuksköterskor möter dagligen. Sjuka människor skuldbeläggs av omgivningen för att själva ha orsakat sin sjukdom.
Ståle Fredriksen menar att den inställningen bara leder till onödigt lidande och att vi fördömer varandra.
- Vi skuldbelägger människor i stället för att visa barmhärtighet mot varandra. Det kan vi själva behöva den dag vi drabbas, säger han.
- Livet är inte rättvist. Naturen är mäktig och vi får inte alltid vad vi förtjänar. Men hälsa är det käraste vi har och vi vill gärna tro att det finns garantier för att vi inte ska bli sjuka.
Hälsohetsen har invaggat oss i en falsk känsla av trygghet. Då är risken större att själva vår ängslan över att drabbas av sjukdomar för att vi lever "fel" i stället sänker vår livskvalitet. Vi plågar oss själva och varandra med denna moralism.
Det betyder inte att vi ska låta bli att ta till oss av hälsoråden. Ståle Fredriksen ger sina patienter rådet att dricka måttligt, sluta röka och att inte äta sig feta. Något som hälsan tjänar på. Framför allt gäller det rökningen.
Men sjukdomar som cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar beror främst på otur.
- Visst kan ett hälsosamt liv bidra till att vi mår bättre, det kan också minska riskerna att drabbas av många sjukdomar. Men den största makten har faktorer som är utom vår kontroll och det är något vi måste acceptera, menar Ståle Fredriksen.
Sjukdomar beror mer än något annat på ärftlighet, till största delen ärver vi risken att drabbas av cancer eller diabetes. Men varför någon blir sjuk medan andra klarar sig är en komplex fråga.
- Det är många faktorer som spelar in och ingen kan riktigt svara på varför en person drabbas medan en annan klarar sig ett helt liv utan att ens få en förkylning.
Hur ser han då på faktorer som olika typer av arbete? Det är ju ett statistiskt och medicinskt faktum att sjukdomar i till exempel skelett och rörelseorgan, värk i rygg och höfter och även vissa lungsjukdomar är relaterade den typ av arbete man har.
De faktorerna lägger Ståle Fredriksen utanför den enskilda individens kontroll och räknas därmed till en form av otur.
- Det är konsekvenser av hur samhället är konstruerat och kommer inte an på dig själv.
Till alla som känner att de inte klarar av en sundare livsföring och som är dåliga på att kontrollera hur mycket och vad de äter, har Ståle Fredriksen ett gott råd.
- Vi strävar efter att kontrollera allt, är ständigt medvetna om vad vi äter och följer alla rapporter om vad som är rätt att äta, vilken typ av mat du inte ska äta. Vi analyserar allt, om det är rätt eller fel, om vi använt rätt tvätt- och rengöringsmedel. På det här viset lever vi med ständigt dåligt samvete, säger Ståle Fredriksen.
Bättre vore, menar han, om vi lade mer tid på att vara tillsammans med våra barn och fråga oss själva om vi trivs med vårt jobb eller om vi jobbar för mycket. Träffar vi våra vänner tillräckligt mycket?
- Låt inte hälsomanin ta överhanden. Genom att vi tror att vi bestämmer över vår hälsa, dignar vi under våra egna krav på att hålla oss friska, samtidigt som vi fördömer dem som är sjuka. Vi gör klokare i att se vårt liv i lite större sammanhang.
text: Margaretha Eldh
(2/2008)
|
|
|
|
Det finns gränser för hur friska vi kan bli genom att leva sunt. Livsstilen betyder mindre än vad vi tror. Ståle Fredriksen menar att vår ohälsa hänger på tre typer av otur:
- Konstitutionell otur - faktorer som vi inte kan ändra på och som vi saknar kontroll över. Viktiga hälsofaktorer är: födelseplats, arbete, uppfostran och medfödda sjukdomar. Den allra viktigaste källan till otur är våra föräldrar!
- Situationsotur - det är allt från olyckor och epidemier. Exempelvis magsår, efter det att man upptäckt att magsår inte uppkommer på grund av stress, för mycket kaffe eller alkohol utan på en infektion i magsäcken.
- Okända faktorer - enskilda gener verkar vara starkt disponerade för lungcancer hos rökare medan andra skyddar mot cancer. Därför påverkas människor olika av rökning och dålig kost.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|