Skolan är en ovanligt komplex arbetsplats. Därför kan det behövas särskilda system för att hantera arbetsmiljöfrågorna, enligt standardiseringsorganet SIS.
Arbetet med att ta fram en standard speciellt för skolan drar nu igång.

Arbetsmiljöarbete i skolan är – som de flesta rektorer vet – en komplicerad uppgift. Det berör både ett antal olika personalgrupper och elever i skilda åldrar, med varierande mognad. Arbetsmiljöfrågorna spänner över ett brett spektrum av frågeställningar, från sådant som lekredskap, buller och kemisäkerhet, till exempelvis stress och mobbning.
Grundkraven på hur verksamheter ska jobba med arbetsmiljöfrågorna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett antal aktörer erbjuder manualer och system för hur arbetet kan läggas upp för att motsvara kraven i regelverket.

Men de olika standardiserade ledningssystem som finns är inte anpassade till skolan, konstaterar Marcus Ihre, projektledare på standardiseringsorganet SIS, Swedish Standards Institut. Elever kan till exempel inte behandlas som vuxna anställda.
– Systemet måste vara så säkert att det tål att individer gör lite misstag eller dumheter.
Skolans system för att följa upp och förbättra arbetsmiljön bör också vara stabilt, så att det inte kraschar om rektorn slutar. Annars finns risk att arbetsmiljöarbetet inte hinner bära frukt, eftersom så mycket förändras med täta mellanrum.

SIS ordande i slutet av september en konferens i Stockholm om trygghet, hälsa och trivsel i skolan, som inledning på ett standardiseringsarbete. Tanken är att företrädare för huvudmän, yrkesgrupper i skolan, elever, föräldrar med flera ska ingå i en standardiseringsgrupp. Målet är att i konsensus ta fram en svensk arbetsmiljöstandrad för skolan, inom två-tre år.
För rektorer kan en standard ge ett antal fördelar, menar Marcus Ihre.

Ett mer likartat arbetssätt och likartad terminologi skulle till exempel underlätta erfarenhetsutbyte och ge bättre förutsättningar för kontinuitet och långsiktighet i arbetsmiljöarbetet. Trovärdigheten i relation till utomstående intressenter skulle öka. En standard kan också vara ett stöd i uppföljning, rapportering och kommunikation.
– Det finns inga garantier för att det bli en bra produkt, men har vi råd att inte pröva, frågade han retoriskt.
De flesta inlägg tog upp elevers hälsa och trivsel, och den starka kopplingen mellan trygghet och välbefinnande å ena sidan och studieresultat å den andra.

Stefan Hult, branschsamordnare för skolfrågor inom Arbetsmiljöverket, lyfte dock även fram skolledarnas svåra roll. Om både anställda och elever räknas, tillhör många skolor kategorin ”stora arbetsplatser”, där rektorernas arbetsmiljöansvar omfattar över 200 personer.
Stefan Hult jämförde dem med verkställande direktörer för företag av motsvarande storlek, som backas upp av ekonomiavdelning och administration.
– Och vilka resurser har en rektor?

Det är en stor utmaning att vara rektor, sa Stefan Hult, vilket inte minst Arbetsmiljöverkets granskning i Västra Götaland nyligen visade. Goda, övergripande rutiner för arbetsmiljöarbetet är ett stöd.
– Skolledarna är viktiga strukturbärare. För att kunna vara det behöver de också kunna freda tid för sin egen arbetsmiljö.

Margareta Edling