Skyddsombuden i blickfånget

Den stora tillsynen av skolledares arbetsmiljö i västra Sverige har satt arbetstid och arbetsbelastning för skolledarna i blixtbelysning. En viktig funktion för att arbetsmiljön ska vara så bra som möjligt är skyddsombudet.

Vem kan väljas till skyddsombud, och vilka uppgifter och rättigheter ett skyddsombud har - det går det nu att få bra besked om i en skrift som blir klar i dagarna.
Det är arbetsmiljönätverket inom Saco som utarbetat den nya skriften.
Det är en välkommen omarbetning av den broschyr om skyddsombud som har drygt 20 år på nacken.
- Ja, det fanns ett behov av en ny broschyr, säger Karin Karlström, som var projektledare på Saco för den omarbetade upplagan.

Skriften tar upp vilka lagar och regler som gäller för arbetsmiljön, vilka uppgifter ett skyddsombud (eller arbetsmiljöombud, som är det nya begreppet i arbetsmiljölagen sedan januari 2010), hur valet till skyddsombud ska ske och om rättigheter och skyldigheter.
Det är en lättläst och informativ skrift.
Skyddsombud har historiskt varit ett område för förbunden inom LO.
När de första lagarna kring arbete och skydd kom i slutet av 1800-talet handlade det om skydd mot yrkesfara. Samtidigt, 1889, instiftades yrkesinspektionen. 1912 kom lagen om arbetarskydd.
Det var drygt 60 år senare, 1977, som arbetarskyddslagen ersattes av en arbetsmiljölag och de psykosociala arbetsvillkoren också började inbegripas i en god arbetsmiljö.
Men fortfarande dominerade de traditionella förbunden när det gällde arbetsmiljön.
- Medlemmarna i våra förbund behöver definitivt skyddsombud som företräder våra medlemsgrupper, säger Karin Karlström.
-Många av våra medlemmar tycker att de valt ett jätteroligt och stimulerande yrke och kör på i hög takt. Men nu ser vi hur stressrelaterade besvär går ner i åldrarna.
Lena Busck, Sveriges Skolledarförbunds företrädare i Sacos arbetsmiljönätverk och som deltagit i framtagandet av den nya skriften, påpekar vikten av det förebyggande systematiska arbetsmiljöarbetet. Att skyddsombuden kommer tidigt in i en process, till exempel vid en omorganisation, för att bedöma vad nya arbetsuppgifter och organisation kan betyda för skolledares arbetstider och arbetsvillkor.

Lena Busck gör många besök i förbundets distrikts- och lokalavdelningar för att informera och utbilda skyddsombud.
En verksamhet som får högsta betyg av Maria Steinberg, som skrivit en avhandling om just skyddsombud.
- Det är alldeles utmärkt att skolledarna utbildar sin egna skyddsombud, säger Maria Steinberg.  Det är viktigt att företrädas av någon som är på samma nivå.
Chefer har helt andra problem än en underställd, och därför är det viktigt att de representeras av en kollega som har liknande arbetsuppgifter, menar Maria Steinberg. Skolledare är under tryck både från underordnade, men också från förvaltningar och politiska nämnder.
-Sveriges Skolledarförbund gör ett pionjärarbete genom att utbilda egna skyddsombud, säger hon.

Kerstin Weyler

(Nr 3/11)