Hoppa till huvudinnehåll
Telefon: 08-567 062 00 - Fax: 08-567 062 99 - E-post: info@skolledarna.se - Besöksadress: Vasagatan 48, 5 tr - Postadress: Box 3266, 103 65 Stockholm
Länk till Hem
OM FÖRBUNDET PRESS KONTAKT A-Ö AVANCERAD SÖKNING
HEM
SKOLLEDAREN
MEDLEM
FÖRTROENDEVALD
  
HEM > SKOLLEDAREN > Artikelarkiv > Arbetsmiljö

Vem orkar med all ny teknik?

Våra hjärnor är inte riktigt "planerade" för det bombardemang av informationssignaler vi utsätts för. Ambitiösa, högpresterande människor måste vara extra vaksamma.

Snabb information har blivit allt viktigare. Men vad gör vi när våra hjärnor inte längre orkar sortera alla intryck i den takt de kommer in? Ja, vi blir sjuka. Det menar Bengt Arnetz, professor i socialmedicin vid Uppsala universitet.
- På kort sikt mår vi bra av modern kommunikationsteknik eftersom den har ett inbyggt belöningssystem. Några snabba tangenttryckningar, och vi får genast svar.
- Sådant gillar hjärnan. Man kan till och med bli beroende, ungefär som av spel, säger Bengt Arnetz.
Teknostress yttrar sig som all annan typ av stress med symptom som allt från trötthet, muskel- och huvudvärk, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter till störningar i minnet.
Bengt Arnetz menar att återhämtning och vila är den nödvändiga medicinen för att bryta mönstret. Det är viktigt att låta hjärnan vila mellan varven.
Problemet är att tekniken har en tendens att få oss att jobba mer. Ju lättillgängligare den är desto fler timmar arbetar vi, visar studier från början på 90-talet från Uppsala universitet.
Välutbildade personer drabbas lättare av teknostress är personer med lägre utbildning och den grupp där syndromet ökar mest är unga välutbildade kvinnor.
- Högpresterande personer måste vara vaksamma på att de varierar intensiteten i sitt arbete, man kan inte ständigt vara på topp.
Bengt Arnetz råd är att man ska jobba koncentrerat cirka en timme åt gången, däremellan ska finnas en återhämtningspaus på cirka tio minuter då man gör något annat.
Många upplever också stress när tekniken strular. Och problem med it-krångel uppmärksammas alltmer. Nu ökar också kraven på att it-system borde anpassas efter arbetsuppgifterna. Engagemanget för frågan ökar både från arbetsgivare och fackliga organisationer.
Många it-lösningar är dåligt anpassade till våra arbetsuppgifter. Något som leder till att folk får finna sig i de krav som det tekniska systemet ställer i stället för att jobba effektivt med själva arbetsuppgiften.
Det menar Ove Ivarsen, som tidigare arbetat som it-ombudsman på LO och i dag är chef för Users Award, ett övergripande projekt som jobbar för bättre it-stöd i arbetslivet (instiftat av LO och TCO).
- Det är oerhört vanligt och ett stort problem som kostar pengar, är tidsödande och gör folk förtvivlade och ibland också sjuka, som en direkt följd av den stress som uppstår när de inte kan utföra sina arbetsuppgifter så effektivt de önskar.
Han får medhåll av Björn Hammar, som är rådgivare i arbetsmiljöfrågor på arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen.
- Programvarorna är inte anpassade till brukaren eller hur vi människor reagerar och ser på saker. IT-systemen har många ologiska lösningar och många känner sig stressade av de krångliga systemen. Tanken är ju att tekniken ska underlätta vår vardag, men ofta blir det tvärtom, konstaterar Björn Hammar.
- IT ökar alltmer på tjänstemannaområdet och både LO och TCO är väl medvetna om problemet och vill att Prevent lyfter de här frågorna.


Björn Hammar deltog nyligen i ett internationellt seminarium på KTH "Work with computing systems 2007" där enigheten var stor när det gällde behovet av användarvänliga systemlösningar.
- Studier som görs när man ska bygga systemen fokuserar på hur det tekniska ska lösas - inte på hur det påverkar de anställda.


Prevent har gett ut en guide om fysisk belastningsergonomi och Björn Hammar vill från Teknikföretagens sida initiera ett samarbete med Prevent där man tar fram en guide även om informationsergonomiska regler med tydliga beskrivningar och illustrationer för användarna.
- Det behövs en grundläggande standard, där det framgår hur stora mängder information vi människor klarar av att hantera och hur våra behov ser ut när det gäller allt från textstorlekar till färgsättning. I dag har till exempel alla systemleverantörer sina egna lösningar, bara en sådan sak försvårar ju för användarna, i stället bör ju systemens kommandon ha samma betydelse.
Björn Hammar efterlyser mer utbildning för användarna när systemen installeras.
- Det är verkligen angeläget med en satsning på det här området, och det är viktigt med utbildning och introduktion. Ofta får de personer som ska arbeta med systemen inte tillräckligt med tid att lära sig grunderna ordentligt.


text: Margaretha Eldh
"Jävla skitsystem" - om digital arbetsmiljö
TCO Development gav våren 2007 ut boken "Jävla skitsystem" av Jonas Söderström där han granskar it-system ur användarnas synvinkel. Han tar upp problemen med nya system, som i bästa fall ska underlätta arbetet och få tråkiga eller rutinmässiga uppgifter att försvinna.
Men hur reagerar människan på fem eller tio nya system? Vad händer med hennes hjärna, motivation och blodtryck när hon ska lära sig att hantera tio system som fungerar olika och samtidigt vara trevlig mot kunderna i kassan?
Läs mer på
TCO Development.
Alltid tillgänglig

Stress av datorer, telefoner, kravet på tillgänglighet och störande ljud på arbetsplatsen leder till en känsla av nedsatt hälsotillstånd. Främst kommer stressen från alltför många e-postmeddelanden och telefonsamtal och om vi upplever störande ljud under mer än halva arbetsdagen. Det visar en undersökning vid Institutet för Psykosocial Medicin där man studerat sambanden mellan stress och datorer, telefoner, krav på tillgänglighet samt störande ljud på arbetsplatsen.
Cirka 30 procent av dem som svarat upplevde att de i "hög" eller "mycket hög grad" kände sig stressade av alltför många e-postmeddelanden och telefonsamtal.
Lika många upplevde att de var utsatta för störande eller tröttande ljud mer än halva tiden av sin arbetsdag.
23 procent kände sig stressade av att datorer och andra apparater inte fungerade som de skulle, medan 20 procent kände sig mycket stressade av kravet att alltid vara tillgänglig i arbetsfrågor både under arbetstid och på fritiden.
Samtliga stressfaktorer är enligt undersökningen vanligt förekommande i arbetslivet och visar tydliga samband med självskattad hälsa. Forskarna tolkade resultaten som ett tecken på att den typen av stress, it-stress eller teknostress, skulle kunna bidra till ökad ohälsa.

(4/2008)