Vaxlaperspektiv

Växla perspektiv - upptäck dig själv!

En ny upplaga av förbundets handbok i arbetsmiljöarbete, "bestsellern" Växla perspektiv har nyligen blivit klar. Ombudsman Lena Busck ansvarar för innehållet även denna gång.

Växla perspektiv kom första gången 2002 och byggde på det regelverk som gällde då, exempelvis AB 01, Allmänna Bestämmelser 01, bilaga till förra avtalet ÖLA 00. Detta har ersatts av avtalet HÖK 05 och AB 05. AB 05 är bland annat redaktionellt omarbetad när det gäller paragraferna.
Dock finns inte förändringen av reglerna om rehabilitering med i den här versionen av Växla perspektiv.
Nya upplagan av Växla perspektiv är som den förra upplagd som en handbok. Den analyserar det regelverk som behandlar arbetsmiljöfrågor och ger på samma gång praktiska anvisningar om hur fackliga förtroendemän kan arbeta med just skolledarnas arbetsmiljöfrågor. Successivt finns hänvisningar till paragrafer i lagstiftning och avtal, som användaren bör ha till hands..
Behärskar inte skolledare den här materien redan - som chefer?
- Jo, säger Lena Busck, man kan omfatta detta som chef - men inte se sitt eget perspektiv som arbetstagare i sammanhanget, det fackliga perspektivet.
- Att förbundet har skyddsombud väcker fortfarande viss uppmärksamhet. Omgivningen har en tendens att i första hand se skolledarna som chefer och arbetsgivarföreträdare.
- Men rollen som arbetsgivarföreträdare ligger i skolledaruppdraget. Arbetstagare är man utifrån anställningen som skolledare.

Arbetsmiljölagstiftningen är mycket klar här, påpekar Lena Busck. Begreppet arbetsgivare avser arbetsgivaren i juridisk mening. Och det är exempelvis kommunen eller landstinget.
- Titeln Växla perspektiv visar vad det handlar om. Skolledarna måste också se sin egen situation.
- Arbetar skolledarna enligt det systematiska arbetsmiljöarbetet - utifrån skolledarnas egen situation - både förebyggande och när problem uppstår så blir det färre som far illa, till exempel när det gäller arbetsbelastning och brister i organisationen.
- Det är också ett sätt att visa omvärlden på skolledarnas situation - utan att de förlorar i status.
- På samverkansavtalets arbetsplatsträffar och i samverkansgrupper är det inte bara lärarnas synpunkter som ska föras fram. Motsvarande möjligheter till arbetsplatsträffar och samverkan ska också finnas mellan skolledarna och förvaltningsledningen.

I många kommuner håller parterna nu på och processar fram lokala överenskommelser utifrån det centrala avtalet FAS 05, som handlar om samverkansformer för inflytande, arbetsmiljö, arbetsmiljökompetens och hälsa.
Lena Busck noterar med tillfredsställelse att Arbetsmiljöverket också har varit ute och försökt tydliggöra politikernas ansvar som arbetsgivare.
En stor satsning inleddes från förbundets sida 2004 med utbildning av många nya skyddsombud. Från att ha haft bara fyrtio ökade antalet till etthundrafemtio, vilket är ungefär så många man har i dag.
Utbildningen av skyddsombud fortsätter. Den bygger på det systematiska arbetsmiljöarbetet, så som Arbetsmiljöverket "designat" det i sina föreskrifter.
- Det handlar inte om att vinna strider mot motparten utan att gå logiskt och metodiskt till väga: Vad är problemet? Hur kan vi, det vill säga arbetsgivare och arbetstagare tillsammans, lösa det? Och hur kan vi förebygga problemet?
- Har man problem med hög arbetsbelastning får man ta reda på hur och hur mycket tid skolledarna arbetar. Vad spelar in?
- Gången i det systematiska arbetsmiljöarbetet tvingar arbetsgivare och arbetstagare att samverka, vilket gynnar båda parter.
- Hela tiden måste man jobba för både gruppen, individen och verksamheten. En bättre arbetsmiljö ger också en bättre verksamhet, vilket är bra rekryteringsargument för arbetsgivaren. På sådana arbetsplatser stannar folk.
Andra problem i arbetsmiljön visar sig när en olycka inträffar på en skola.
- Då kanske man upptäcker otydlig delegation när det gäller beslut och arbetsfördelning. Vet jag inte vad jag får fatta beslut om och har ansvar för vet jag inte heller vem som har vilka arbetsuppgifter.
- Har arbetsgivaren inte tydliggjort arbetsuppgifter och regelverk som styr verksamheten så vet man ju inte heller vad rektor har för arbetsbelastning.
- Arbetstiden är en skyddsfråga på flera sätt. Det är ett mått på min arbetsbelastning. Och - om jag jobbar övertid och sedan tar ut komptid för något ärende - vem är då ansvarig för vad?
- Har man en ordentlig delegation är uppgiftsfördelningen kopplad till resurser och kunskaper. Har skolledaren inte pengar till en viss arbetsuppgift kan man lämna tillbaka delegationen till den som givit den.

Lena Busck tror det blivit bättre på många håll när det gäller att delegera.
På många håll arbetas det nu fram lokala samverkansavtal. I arbetsplatsträffar har skolledarna börjat ta upp egna frågor.
"Tänket" i det systematiska arbetsmiljöarbetet har mer och mer nått ut i lokalavdelningarna, tycker Lena Busck. De egna skyddsombuden, inriktade på skolledarnas eget perspektiv, har stor betydelse.
- Men arbetsmiljöarbetet fungerar inte om inte medlemmarna är med i det.

text: Kerstin Lööv

Fotnot
I höst presenterar Arbetsmiljörådet (parterna på det kommunala avtalsområdet) en webbaserad utbildning om regelverket och hur man hanterar FAS 05 lokalt. Information om detta kommer i tidningen och på förbundets hemsida http://www.skolledarna.se/.