En uppmärksammad studie från Danmarks tekniska universitet i Lyngby, där elva- och tolvåringar i en dansk grundskola fick utföra olika uppgifter (läsförståelse, matematik med mera), visade att elevernas arbetstakt och koncentrationsförmåga ökade vid lägre inomhustemperatur och större intag av utomhusluft.
Effekterna på barnen var större än vid motsvarande studier av vuxna i kontorsmiljö, vilket stödjer hypotesen att barn är mer känsliga för miljöpåverkan än vuxna.
Gunilla Wieslander, docent i arbets- och miljömedicin vid Uppsala universitet, menar att man i modern tid dessvärre ofta har byggt skolor på den billigaste, och därmed sämsta, marken.
- Under miljonprogrammens dagar, på 1960- och 70-talen, uppfördes skolor på mark där det lätt kommer upp fukt ur jorden.
- Dessutom byggdes de ofta med platt tak, vilket gör att regnvatten får svårare att rinna undan och fukt tränger ner i bjälklagren. Konsekvensen kan bli mögel, bakterier och förorenad inomhusluft.
- Jämför detta med de praktfulla skolbyggnader som uppfördes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, och som i flera fall fortfarande står kvar!
- I dessa byggnader är i stället problemet att det ofta saknas mekanisk ventilation. Dessa skolor, som nu är centrala innerstadsskolor med intensiv trafik utanför, kan kräva installation av mekanisk ventilation, vilket flera goda exempel också visar har skett.

Det byggs för få nya skolor, menar Gunilla Wieslander, som också tycker att det är ett problem att rektorerna måste ansvar för både pedagogiken och byggnaderna.
- Det krävs mycket kunskap och löpande information för att sköta så komplexa fastigheter, och rektorerna borde verkligen ha möjlighet att delegera detta ansvar till professionella.
- Kommunerna skulle ta större ansvar för att underhålla byggnadernas ventilationsutrustning, till exempel att byta filter.
En annan källa till dålig luft i svenska skolor är de många textilier som återfinns i mattor, gardiner och soffgrupper.
- Man har velat skapa ett slags "mysfaktor" genom att använda sig av mycket tygmateriel, säger Gunilla Wieslander.
- Dessa tyger tvättas alldeles för sällan. På en del skolor finns det rentav draperier som det inte ens går att ta ner och tvätta! I tyget samlas damm och allergiframkallande ämnen.
I motsats till skolelever i många andra länder har svenska skolbarn inte skoluniform, vilket har visat sig vara en orsak till att allergener från djur som hund, katt och häst dras in via kläderna i klassrummen. Med en skoluniform som inte används på fritiden blir denna effekt av naturliga skäl mindre.

I den moderna svenska skolpedagogiken har man dessutom avskaffat skolbänken och infört öppna bokhyllor, vilket leder till ökad mängd luftföroreningar i skolsalen.
- För att komma tillrätta med damm, allergiframkallande ämnen och dålig luft behöver rektorer begära mer resurser för ordentlig städning - inklusive tvättning av textilier.
- Och över huvud taget behöver rektorer stöd för att kunna fatta rätt beslut och göra ett bra jobb när det gäller elevers och lärares fysiska arbetsmiljö och inomhusmiljö.
- Likväl är ändå skolmiljön i många fall bättre städad än barnens hemmiljö, där man har ännu mer aktiviteter som orsakar olika slags partiklar i luften, som matlagning, hårspray, stearinljus med mera.

text: Jens Liljestrand

Fotnot
Partiklarna från stearinljus består huvudsakligen av sot och salt.

Ett allmänt problem både i Sverige och utomlands är att skolor av tillgänglighetsskäl ofta ligger nära stora vägar, vilket gör att barn och vuxna utsätts för luftföroreningar.
- Det borde man tänka mer på vid stadsplanering, menar Dan Norbäck. Det kan räcka med att en skola ligger 50-100 meter längre bort från motorvägen för att minska effekten avsevärt.
I Kina och Sydkorea sköts städningen av klassrummen mer noggrant än i Sverige. Elevernas städning ingår i pedagogiken - ofta ges det betyg i ämnet.
- I Kina städar barnen klassrummet tre gånger om dagen. Golven är ofta av betong, som torkas av eleverna med vatten. I Sydkorea är trägolv vanligare - där vaxar eleverna golvet.
- Den sammantagna effekten är att luften innehåller väldigt lite allergiframkallande ämnen. Då ska man också ha i åtanke att det är normalt att sextio elever i klassrum som är lika stora som våra svenska.
- Sett till hälsoeffekten tycker jag att det vore lämpligt att införa städning i pedagogiken även i svenska skolor.
Skolorna i Sydkorea liknar de svenska, med textilier på golven och bokhyllor på väggarna. I Kina är rummen kala och saknar helt dammsamlare.
- Och ute i Europa är det fortfarande skolbänkar - med lock - som gäller i stället för öppna hyllor.

text: Jens Liljestrand

(4/2008)