Allvarlig kritik mot skolledares arbetsmiljö

Trots extrem arbetsbelastning uppmärksammas inte signaler om ohälsa och stress bland skolledare. Det slår Arbetsmiljöverket fast i en stor inspektion av rektorernas arbetsmiljö i Västsverige och kräver att kommunerna arbetar förebyggande.

Arbetsmiljöverket i Göteborg har under 2009 och början av 2010 undersökt skolledarnas arbetsförhållanden i samtliga kommuner och stadsdelar i Västra Götaland och Halland. Samtliga undersökta förvaltningar har fått anmärkningar.
”Kommunerna uppmärksammar inte signaler om hög arbetsbelastning, ohälsa och stress bland rektorerna” konstaterar verket, som nu tvingar huvudmännen att se över skolledarnas totala arbetsbelastning och övertidsuttag samt vidta nödvändiga åtgärder för att avlasta dem.
Den dominerande kritiken består i att skolledarnas arbetsbelastning är alldeles för stor. Risken för stressrelaterad ohälsa är oacceptabelt hög.
- Den generella slutsatsen är att skolledarna har en hög arbetsbelastning och arbetar under tidspress, säger Pia Johansson, yrkesinspektör och ansvarig samordnare för verkets rektorsprojekt i Västra Götaland och Halland.
Skälet till den höga arbetsbelastningen är, enligt Arbetsmiljöverket, att arbetsuppgifterna har ökat under senare år. Följden blir att tiden inte räcker till för de uppgifter som rektor är satt att utföra.

Det inte är ovanligt att skolledarna i perioder arbetar 60 timmar i veckan, trots 40 timmars reglerad arbetstid.
Det finns redovisningssystem för övertid i kommunerna, men de används inte. Skolledarna får alldeles för litet administrativt stöd, om något alls.
Därutöver konstaterar Arbetsmiljöverket att många skolledare har stort behov av ytterligare stöd som ledningsstöd, administrativt och juridiskt stöd, och olika former av samarbete.
Verket menar att rektor inte sällan upplever sig ha en ensam position. Det vore en förbättring av den psykosociala arbetsmiljön att i högre utsträckning införa rektorsteam i kommunerna, menar man.
I flera kommuner är förhållandena bristfälliga och besöken kommer att följas upp med förelägganden från Arbetsmiljöverket. Det innebär att verket fortsätter att göra inspektioner tills missförhållandena rättats till.

Kommuner ska som arbetsgivare genomföra de åtgärder som krävs för att förebygga och åtgärda stressrelaterad ohälsa hos sina skolledare. Om det ändå inte görs, riskerar kommunerna vitesföreläggande.
- I sista hand kan verksamheten förbjudas, vilket skulle innebära att kommunen inte längre får bedriva undervisning i den kritiserade skolan, säger Pia Johansson, men tillägger att det är ytterst ovanligt att så sker.
Arbetsmiljöverket skriver också att skolledarnas egen planering påverkas ständigt av yttre faktorer som leder till ett situationsanpassat ledarskap som ofta kräver snabba beslut.
 ”Rektorerna anger också att de olika direktiven från staten och kommunen inte harmonierar så bra och att även detta bidrar till en arbetssituation som inte känns tillfredsställande. Detta kan leda till ohälsa bland rektorerna”.
Många uttrycker en saknad och frustration över att inte kunna arbeta mer med det pedagogiska ledarskapet och med utvecklingsarbetet.
- Väldigt många rektorer framhåller att de inte kan lägga den tid som förväntas och krävs av dem när det gäller det pedagogiska ledarskapet, säger Pia Johansson.
Flera kommuner har genomgått stora besparingar och förändringar i verksamheten till följd av den ekonomiska krisen. Enligt Arbetsmiljöverket är det ingen ursäkt för att pressa skolledarna så hårt som görs.
När förändringar planeras är arbetsgivaren skyldig att bedöma om dessa medför risker för ohälsa. Men förvaltningarna har som regel inte gjorts några riskbedömningar alls.
Och där de gjorts, har de ändå inte lett till några åtgärder.