Hoppa till huvudinnehåll
Telefon: 08-567 062 00 - Fax: 08-567 062 99 - E-post: info@skolledarna.se - Besöksadress: Vasagatan 48, 5 tr - Postadress: Box 3266, 103 65 Stockholm
Länk till Hem
OM FÖRBUNDET PRESS KONTAKT A-Ö AVANCERAD SÖKNING
HEM
SKOLLEDAREN
MEDLEM
FÖRTROENDEVALD
  
HEM > SKOLLEDAREN > Artikelarkiv > Arbetsmiljö

Nio av tio kommuner får underkänt för arbetsmiljön

Nio av tio kommuner och stadsdelar har fått krav från arbetsmiljöverket på att förbättra skolledarna arbetsvillkor.
Det är resultatet av den stora arbetsmiljöinspektionen i västra Götaland.

Stor arbetsmängd, bristande rutiner för att undersöka och bedöma rektorers psykosociala arbetsmiljö, behov av stödfunktioner.
Det är framför allt de kritiska punkterna som Arbetsmiljöverket pekar på i sin sammanfattande redovisning av tillsynen.
Inspektionerna har pågått i två år och är omfattande. 52 kommunala arbetsgivare har inspekterats i 192 inspektioner.
De kommunala arbetsgivarna uppmärksammar inte i tillräcklig omfattning signaler om för hög arbetsbelastning, ohälsa och stress bland sina rektorer, slår verket fast. Arbetsuppgifterna är alldeles för många och skolledarna måste få avlastning.
Generellt har skolledarna i de inspekterade kommunerna en för hög arbetsbelastning. Arbetsmängden har ökat betydligt de senaste åren och arbetstiden räcker inte till, konstaterar verket. Det är inte ovanligt att arbetstiden överstiger 40 timmar per vecka.

Antalet underställda varierar mellan 15 och 70 personer. Otydligheten i uppdraget är också något som många rektorer vittnar om.
Den hårda belastningen, mängden av uppgifter och ökad administration och ekonomiskt tryck, gör att många rektorer inte hinner med det pedagogiska ledarskapet och utvecklingsarbete. Det skapar en frustration bland skolledarna.
Arbetsbelastningen är så hög att det finns en risk för ohälsa, skriver verket. Arbetsgivarna har inte tillräckligt och systematiskt uppmärksammat signaler om ohälsa och stress bland rektorerna.

Det här måste arbetsgivarna hålla uppsikt på så att rektorerna hälsa inte äventyras slår verket fast: arbetsbelastning och arbetstid, arbetsuppgifternas mängd och omfattning, innehållet i arbetsuppgifterna och ansvarsområdena, fördelning av ansvarsområden och befogenheter, skolledarnas behov av till exempel administrativt och juridiskt stöd, och psykiskt påfrestande moment i arbetet.
Tillsynen har redan fått till följd skolledarna i större utsträckning än tidigare omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet, skriver Arbetsmiljöverket till sist i sin rapport.
Men det finns mycket mer att göra, framgår också av dess rapport.
-  Nu måste ansvariga politiker ta sitt ansvar och skapa en rimlig arbetssituation för landets skolledare. Det här är fakta som vi känner till sedan länge. Rektor måste få de förutsättningar som behövs för att kunna ta det pedagogiska ledningsansvar som ingår i uppdraget, säger Sveriges Skolledarförbund ordförande Lars Flodin.
- Samtidigt får vi signaler om att man i stället skär ned skolledarresurserna runt om i landet. Jag är mycket bekymrad.

Kerstin Weyler

Så ska klimatet bli bättre för skolledarna
- Vi har ställt krav på nio av tio inspekterade kommuner. Det är mycket, säger Pia Johansson, ansvarig för tillsynsinsatsen på Arbetsmiljöverket i Göteborg.

Arbetsmiljöverket hade fått signaler om att arbetsbelastningen bland rektorerna ökat, bland annat från skyddsombuden. Verket inledde den stora tillsynen 2009.
Det är första gången som tillsyn över skolledarnas arbetsmiljö har systematiserats på det här sättet. Omfattningen av tillsynen har gjort att den sammanfattande rapporten kommer först nu.
- Vi har haft bra dialoger med arbetsgivarna, där också rektorerna har varit med, säger Pia Johansson.

De inspekterade kommunerna har utökat antalet skolledare och också förstärkt stödfunktionerna, till exempel det administrativa stödet till rektor.
Kommunerna har också tagit fram metoder för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet för skolledarna. Det har också varit ett krav i många fall från arbetsmiljöverket.
Skolans chefer ska också omfattas av det systematiska arbetsmiljöarbetet, något som har brustit många gånger.
- Vår erfarenhet är att många chefer ser sig som arbetsgivare, men de är också arbetstagare, säger Pia Johansson.
En kommun, Tranemo, har fått ett vitesföreläggande på 100 000 kronor att före den 15 mars klargöra för sina rektorer i vilken ordning de ska prioritera sina arbetsuppgifter när den tillgängliga tiden inte räcker till.
Om det inte går att prioritera bort några uppgifter ska kommunen klargöra till vem skolledarna ska vända sig för att få arbetsuppgifterna utförda.
Herrljunga kommun har fått en underrättelse om ett vitesföreläggande, en ”varning”  om vite som kommunen får yttra sig om.

Det handlar också om att underlätta för skolledarna att prioritera arbetsuppgifterna men också att kommunen ska anlita till exempel företagshälsovården för att kartlägga och riskbedöma de psykosociala förhållandena i arbetsmiljön.

Kerstin Weyler

(Nr 2/2011)

Fakta
Systematiskt arbetsmiljöarbete

Så här definierar Arbetsmiljöverket ett systematiskt arbetsmiljöarbete:
  • Ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar om att i det dagliga arbetet uppmärksamma och ta hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas hälsa och säkerhet.
  • Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
  • Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och ska se till att arbetsmiljöarbetet ingår naturligt i verksamheten.