Tio procent av den nya lärarens heltid ska vikas för samarbetet med mentorn, för mentorn ska övriga arbetsuppgifter skäras ner och mentorskapet ska få ta plats motsvarande fem procent av en heltidstjänst.
Utredningen tänker sig att staten ska stå för den utökade kostnaden. Ingen kvantifiering vare sig i pengar eller tid görs beträffande rektors utökade arbete.
Efter lärarexamen får de nya lärarna själva söka sig en provårsanställning.
Med bedömningen från sin mentor och rektor ansöker sedan läraren om legitimation hos Skolverket.
Normalt, heter det, ska läraren få sin legitimation beviljad om rektor och mentor bedömt henne som lämplig för yrket. Skolverket kontrollerar också att de formella kraven för skolform och stadium är uppfyllda.
En särskild nämnd hos Skolverket, Lärarnas ansvarsnämnd, ska kunna återkalla - och förnya - lärares legitimation.

Provåret, med stöd och råd från en mentor, ska ge läraren bättre förutsättningar att fungera väl i yrket, men också stoppa uppenbart olämpliga personer från att bli legitimerade. Ansvaret hos lärosätena att redan där upptäcka olämpliga lärarkandidater blir för den skull inte mindre.
Med tanke på rektors tydligare roll i bedömningen av nya lärare tänker man sig också, även om utredningsuppdraget inte omfattar detta, att det vore lämpligt med skärpta behörighetsregler för rektorer.
Legitimation med relevant inriktning kommer enligt förslaget att krävas för att få tillsvidareanställa lärare. Annars måste skolans styrelse fatta beslut om anställningen, och då bara för ett år i taget.
Lärare med äldre lärarexamen måste ha två läsårs godkänd tjänstgöring efter ett visst datum för att få jämställas med lärare med den nya examen och få legitimation.

Tillsvidareanställda lärare utan lärarexamen ska få möjlighet att komplettera till lärarexamen under en längre övergångsperiod. Tusentals lärare utan lärarexamen omfattas av detta.
Att göra lärarutbildningen alltför bred och till stor del gemensam för alla studenter har skett på bekostnad av kunskaper för olika områden, anser man. Kunskaper om läs- och skrivinlärning bör lyftas, liksom bedömarkompetens.
Uppstramade behörighetskrav och legitimation ska öka läraryrkets status och utbildningens attraktivitet, bedömer man.
Aspekter i den nya lärarens kompetens som utredningen föreslår ska ingå i bedömningen av läraren är exempelvis förmåga att tillämpa läroplan och kursplaner i praktiken, förmåga att omsätta ämnesteori i praktiken, förmåga att följa upp och bedöma elevernas kunskapsutveckling och förmåga att möta elever med olika förutsättningar, men också en etisk kvalitet som "god lärarsed".
Eftersom provåret är en förutsättning för att få legitimation som lärare får provåret inte bli en flaskhals som fördröjer yrkesinträdet, poängterar man.
Utredningen föreslår en utbildningsinriktning för f-3-lärare (för förskoleklass och årskurserna 1-3), en med inriktning på årskurserna 4-6 och en för årskurserna 7-9 (då kan man bli grundskoleadjunkt).
Förskollärare som i dag arbetar i förskoleklass ska också under en längre övergångsperiod få möjlighet att komplettera sin utbildning till f-3-lärare.

För lärare i teoretiska gymnasieämnen krävs fyra studieterminer (uttryckt i Bolognapoäng) i ett ämne och sammanlagt tre terminer i övriga ämnen.
Man föreslår också "bryggor" mellan de olika lärarebehörigheterna. En f-3-lärare med en högskoletermins studier i ett ämne ska kunna undervisa även i det ämnet på "mellanstadiet", och motsvarande för en 4-6-lärare som bygger på sin examen med ämnesstudier. Samtliga siffror är preliminära.
För att undervisa i yrkesinriktade ämnen på gymnasiet krävs yrkeslärarexamen. Har en lärare relevant yrkesutbildning och omfattande yrkeserfarenhet ska man kunna gå en kortare lärarutbildning.

Flera karriärvägar för lärare skissas, som ska leda till särskilda yrkestitlar, som man kan få efter väl vitsordad tjänstgöring plus ytterligare akademiska studier eller längre relevant kompetensutveckling. Man ansöker till Skolverket om titeln. En sådan utnämning bör påverka lönen, anser utredaren.
Vidare vill man införa examen som gymnasielektor, där det krävs doktorsexamen inom ett område som motsvarar eller är relevant för undervisningsämnet.
I slutänden hoppas man att elevernas måluppfyllelse ska bli bättre genom att lärarnas kompetens höjs.

Referat: Kerstin Lööv

(5-6/2008)