Rektors beting obegränsat?

Arbetsuppgifter som tog tid och krävde personal – när de utfördes på förvaltningen – lastas över på rektor. Vi har pratat med en rektor som på det sättet fått den ena överraskningen efter den andra.

En växande trend bland de kommunala huvudmännen är att lägga ut allt fler uppgifter på rektor utan att ge vare sig extra tid eller resurser för att kompensera den ökade arbetsbördan.
Denna rektors kommun är ett av många exempel där detta sker. Nyligen har han fått ansvaret för skolbiblioteket och skolbibliotekarien på sina axlar.
Tidigare hade rektors ansvarsområde utökats med skolsköterskan och hennes verksamhet. Det finns även ett förslag om att rektor också ska ta ansvaret för elevhälsan – med specialpedagoger, psykologer, talpedagoger. Tidigare har dessa funktioner skötts centralt i kommunen.
Förslaget är inte officiellt ännu och har inte MBL-förhandlats.
När ansvaret låg centralt i kommunen för skolsköterskan och hennes verksamhet, för skolbibliotek och skolbibliotekarie, liksom för elevhälsan, då tog det ansvaret tid och personal i anspråk. Nu när dessa arbetsuppgifter läggs över på rektor bortser man från den tid de faktiskt tar i anspråk.
– Jag slipper inga andra uppgifter därför att dessa kommer till, säger rektorn till Skolledaren. (Vi har hörsammat hans önskan att vara anonym.)
– Man kan ju tycka att en personal mer eller mindre inte spelar så stor roll, jag har ju redan femtiofem anställda under mig.
– Men det är en hel verksamhet som kommer till, precis som i fallet med skolsköterskorna. Det handlar om administration, lönesättning, utvecklingssamtal och så vidare.
– Det är aldrig någon som befriar mig från uppgifter, utan de nya kommer till samtidigt som vi ska sköta många andra administrativa arbetsuppgifter.
Det går en oavbruten ström med uppgifter från förvaltningen ut till rektorerna – aldrig omvänt. Förhållandet känns igen från många kommuner.
Rektor måste enligt lagstiftningens bekanta fras hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan, även med den nya verksamheten. Det finns tretton olika lagar och förordningar som reglerar rektorsansvaret (se faktaruta). Någon befrielse från någon av dem medges inte när utökat ansvar och ny verksamhet åläggs skolledarna.

Och det statliga uppdraget till rektor finns kvar. Det kommunala ansvaret bara ökar.
– Om jag anställer en lärare till behövs det inte lika mycket tid som om en skolbibliotekarie tillkommer. I det fallet blir det är en ny verksamhet och det generar alltid mer arbete.
– Jag måste gå på möten och konferenser som rör bibliotekarierna och skolsköterskorna och det tar tid, konstaterar han.
– Jag tycker i och för sig att det är bra att skolbibliotekarien tillhör mig för det tillhör det pedagogiska arbetet, men jag skulle gärna se att någon lyfte av mig arbetsuppgifter som ekonomi och rehabilitering av personal.
– Det skulle behövas någon slags assistent som kunde jobba med sådana här saker. När dessa uppgifter flyttas ut från förvaltningarna så borde det sparas pengar där som kunde satsas på att stärka den lokala skolenheten. Men det sker inte.
– Det är det pedagogiska arbetet som kommer i kläm när kommunerna inte följer upp det statliga uppdraget. Vi hinner inte med det, menar han.
Staten kräver en högre kvalitet i utbildningen men kommuner i kris lever inte upp till intentionerna. En lösning kan bli att öka den statliga finansieringen av skolorna.
På Skolverket anser den i somras tillförordnade generaldirektören Staffan Lund att utvecklingen i kommunerna är bekymmersam och oroande.
– Är det en sak jag trodde att alla aktörer var överens om så var det just skolledarnas betydelse för kvalitetsutvecklingen i skolan: forskare, praktiker, statliga myndigheter, SKL och huvudmännen.
– Den negativa resultatutvecklingen vi haft pekar på att det är förbättringar av undervisningens kvalitet som är det viktiga och det är rektorerna som måste leda det arbetet. Rektors uppgift, det professionella, pedagogiska ledarskapet, ska stärkas.
– Är det så att det administrativa stödet runt rektor tunnas ut, eller inte förstärks vartefter man lägger på rektor nya uppgifter, då är det oerhört problematiskt, säger Staffan Lund.
Men att det skulle vara en trend, eller ett större problem att de kommunala huvudmännen lastar på rektorerna så mycket arbete att de har svårt att hinna med det statliga uppdraget – och att rektor inte får tillräckligt administrativt stöd – överraskar Staffan Lund. Det betecknar han som ”lite nytt för oss”.
– All forskning, alla rekommendationer som förmedlas från oss och senast från globaliseringsutredningen, pekar på det kvalificerade skolledarskapets enorma betydelse för kvalitén i skolan. Det är ledarskapet vi måste stärka.
– Alla krav på förbättringar måste ledas av rektorerna.
– Vi kommer tillsammans med Skolinspektionen att titta på vad som händer med skolledarskapet och det administrativa stödet till rektor. Alla de reformer som regeringen har genomfört måste ju ledas och implementeras av skolledaren. Man kan inte ”runda” rektor, slutar Staffan Lund.

text: Bill Erlandsson