I Trollhättan har sju utredningar visat på hög och ohälsosam arbetsbelastning för kommunens skolledare. Arbetsmiljöverket efterlyser nu konkreta åtgärder för att förbättra arbetssituationen.

Sju olika utredningar har sedan 2001 kritiserat Trollhättans utbildningsförvaltning för att rektorerna i kommunen har så hög arbetsbelastning att de riskerar stressrelaterad ohälsa.
Ändå har inget positivt gjorts för rektorerna.
Tvärtom kan situationen ytterligare förvärras efter kommunledningens beslut att minska utbildningsförvaltningens ledningsresurs med tre rektorer.
Nyligen gjorde Arbetsmiljöverket en inspektion av rektorernas arbetsförhållanden i Trollhättan och skriver i sitt inspektionsmeddelande att förvaltningen inte tillräckligt uppmärksammar signaler om hög arbetsbelastning, långa arbetstider, stress och ohälsa bland rektorerna. I ett svar till Arbetsmiljöverket angav förvaltningen ett antal åtgärder som ska vidtas, men verket underkänner svaret.
- Det innehåller inte tillräckligt konkreta insatser, exempelvis upprättande av handlingsplaner och riskanalyser, säger yrkesinspektören Alen Fazlic på Arbetsmiljöverket i Göteborg.
Trollhättans presenterade en ”rutin för uppföljning av rektorers arbetsbelastning”, men utöver beskedet om en minskning av skolans ledningsorganisation är innehållet tunt. Det sägs exempelvis ingenting om en inventering för att kartlägga rektorernas arbetsbelastning.

- I praktiken har kommunen nu satts under vår övervakning. Uppföljande inspektioner ska göras och kan sluta i vitesförelägganden, säger Pia Johansson, den yrkesinspektör på Arbetsmiljöverket som samordnat inspektionerna av skolledarnas arbetsmiljö i Västra Götaland och Halland.
Av de sju utredningarna kom den senaste till stånd då lärarna klagade på att rektor inte längre fungerade som pedagogisk ledare. De såg aldrig till rektor ute i verksamheten. Tung administration och många obligatoriska möten tog upp för mycket av tiden.
- Inga resurser har skjutits till för att lösa detta. Förvaltningschefen får hantera situationen inom sin ordinarie budget, berättar en rektor som vill vara anonym.
- Trollhättan har det tufft. Att ta bort rektorstjänster är väldigt oövertänkt. Istället borde de satsa på ledarskapet för att få alla att dra åt samma håll, säger Janolov Simmons, regional facklig förtroendeman för Sveriges Skolledarförbund i distriktet Västra Götaland 2.
Han menar att agerandet beror på en stor okunskap hos kommunpolitikerna om vilket uppdrag rektor har.
- Jag ska följa upp detta tillsammans med distriktsstyrelsen och den lokala avdelningsstyrelsen. Vi ska inte låta arbetsgivaren komma undan, utan håller kraven levande tills det blivit förbättringar, säger Janolov Simmons.
Enligt vad Skolledaren erfar använder kommunstyrelsen sin politiska makt för att avstyra satsningar på rektorerna. Utbildningsnämnden körs över och ärendet tas ifrån den.
Utbildningsnämndens ordförande Mats Wiking (s) medger att detta faktiskt sker.
- Men det beror framför allt på att kommunstyrelsen har det övergripande personalansvaret för samtliga nämnders områden och därför tar över olika frågor, hävdar Mats Wiking.
Sedan 2001 har det gjorts sju utredningar om rektors arbetssituation, utan att ge gett något resultat. Varför?
- I Trollhättan? Det känner jag inte till… du borde prata med förvaltningschefen… den politiska nämnden har inte personalansvaret.
Trots att det handlar om att förebygga stressrelaterad ohälsa bland rektorerna anser han att det i huvudsak är upp till rektorerna själva att prioritera bland sina arbetsuppgifter och klara upp situationen.
- Det finns olika kapacitet hos skolledarna. Vissa av dem är bra på att hantera budget och ekonomi, andra är det inte, utan borde ta mer hjälp av förvaltningen. Jag är medveten om att det är tufft att vara rektor idag, men det är upp till förvaltningen att se till att det finns tillräcklig kompetens bland skolledarna, säger Mats Wiking.
Skolledaren har vid upprepade tillfällen sökt utbildningsförvaltningens chef Birgitta Erngren för en kommentar, men utan resultat.

text: Bill Erlandsson

Nr 4/2010)