Rädda lärarnas röster med bättre röstteknik!

Tretton procent av skolpersonalen lider av problem med rösten. Det visar en ny studie av personal som undervisar i grund- och gymnasieskolor.

– Röstproblemen har hamnat i skymundan. Det behövs fortbildning i röstteknik och bättre ljudmiljö i klassrummen, säger logopeden och doktoranden Viveka Lyberg-Åhlander som genomför studien.
För första gången kommer nu en svensk studie som undersöker hur det står till med skolpersonalens rösthälsa.
Fyrahundrasextiosju personer som undervisar på grund- och gymnasieskolor har graderat sina röstproblem. Tretton procent anger att de har problem med rösten ibland, ofta eller alltid. Studier från bland annat Finland visar att det är ungefär dubbelt så många som hos övriga befolkningen.
– Tretton procent är en siffra som stämmer bra överens med utländska studier, säger Viveka Lyberg-Åhlander.
Trots att problemet med röstohälsa är utbrett är svensk forskning inom området mycket eftersatt. Av besparingsskäl har röstträning tagits bort ur lärarutbildningen på många universitet och högskolor.
– Problemen tas helt enkelt inte på allvar, menar Lyberg-Åhlander och ger ett konkret exempel på konsekvenserna av detta.
– När en gymnastiklärare stukar foten är det en självklarhet att hon inte ska arbeta. Men att sätta in åtgärder för en lärare som är hes och har svårt för att göra sig hörd är inte alls lika givet.
Studien visade att det i gruppen med röstproblem var 30 procent som velat stanna hemma ibland eller ofta på grund av röstproblem men ändå gick till jobbet.
– Det tycker jag stärker teorin om att röstproblemen inte tas på riktigt allvar i samhället. Det känns förmodligen inte helt legitimt att stanna hemma på grund av problem med rösten, säger Lyberg-Åhlander.
Förutom en gradering av röstproblemen fick personalen, som bestod av lärare, fritidspedagoger och förskollärare, svara på ytterligare femtiotvå frågor relaterade till sin rösthälsa.

Lite överraskande var att många som inte upplevde sig ha problem med rösten ändå redogjorde för klassiska röstproblem som heshet och harklingar.
– Jag tror det beror på att man ser röstproblemen som en självklar del av jobbet. Det hör liksom till. Man kanske jämför sig med någon kollega som har det värre, säger Lyberg-Åhlander.
I studien framkom också att skolpersonal med röstproblem störs mycket av yttre faktorer som torr luft, drag, ljud från ventilationen och dålig akustik.
– Det skulle gå att lösa med relativt små insatser, säger Lyberg-Åhlander.
Hon menar att akustiken oftast kan förbättras avsevärt genom att sätta ljuddämpande- och reflekterande material på rätt ställen. Det kräver inte några större renoveringsinsatser.
– Akustiken är tyvärr bortglömd på många skolor. Betong, sten och glas som i dag är populära byggmaterial är en katastrof för ljudmiljön.
Röstohälsan får konsekvenser både för den enskilda och för samhället. Till exempel leder röstproblemen till ett ökat antal sjukskrivningar, trots att många behövt vara hemma fler gånger. Lyberg-Åhlanders studie visar att 35 procent i gruppen med röstproblem har varit sjukskrivna vid ett eller flera tillfällen på grund av problem med rösten. I gruppen som inte upplevde några röstproblem var samma siffra endast nio procent.
Utländska studier visar dessutom att barnen har svårare att ta till sig undervisningen om läraren har problem med rösten. En annan konsekvens är minskad trivsel i klassrummet.
– En lärare med hes och knarrig röst blir trött och känner sig otillräcklig. Det påverkar hela klassrumssituationen negativt, säger Lyberg-Åhlander.
Enligt henne går det att förbättra rösthälsan med relativt enkla insatser som inte behöver kosta så mycket pengar.
– Det viktigaste är att satsa på fortbildning i röstteknik så att personalen lär sig att använda rösten på rätt sätt.
Studier från bland annat Finland och Holland visar att detta minskar röstproblemen.

En annan billig och effektiv insats är att köpa in så kallade röstförstärkare, som fungerar som en liten diskret mikrofon.
– Det tar ett tag att vänja sig vid den men är en väldigt effektivt metod, säger Lyberg-Åhlander.
Nästa etapp i studien blir att undersöka om det finns organiska orsaker till röstproblemen, som till exempel knutor på stämbanden. Man kommer också att ta reda på vilken betydelse den akustiska miljön har för rösthälsan.
– Det gör vi bland annat genom att spela in rösten och göra fältstudier på skolor, berättar Lyberg-Åhlander.
Hela projektet finansieras av AFA Försäkring och leds av docent Jonas Brunskog vid Danmarks Tekniske Universitet. Studien är placerad på Ljudmiljöcentrum i Lund i samarbete med Lunds universitet och Danmarks Tekniske universitet, som är ansvariga för alla akustiska mätningar. Resultaten beräknas vara klara till sommaren 2010.

text: Kerstin Hansson

(Nr 2/2010)