Skolmiljoforandringar

Låt eleverna bli aktörer i skolmiljöförändringar

Renovering av skolans miljö går att använda pedagogiskt. Gör man eleverna delaktiga kring förbättringen kan de lära sig både projektarbete, ljudmätning - och ansvar.

Vi har hört och läst många gånger att "bara eleverna blir delaktiga i en upprustning eller uppfräschning av en korridor kommer de att bli varsamma med den". Men vad innebär det praktiskt "att bli delaktig"?
I Göteborg har några skolor dragit in den kommunala fastighetsförvaltningen i pedagogiken och låtit lärare, byggbolagspersonal och elever ingå i små projekt, där allt i förändringen ingått. Från idéer och visioner till planering, beräkningar och logistiken för genomförandet.

I avhandlingen "Utveckling av skolmiljöer" visar Alan Schürer, ekonom och forskare vid Handelshögskolan i Göteborg, hur arbetet med småskaliga miljöprojekt i skolan kan leda till stora vinster både för skolan själv och för undervisningen.
- Det handlar inte om ny- eller tillbyggnader av skolhusen, utan småskaliga projekt, som varken kräver långa beslutsgångar eller så stora investeringar att de måste malas runt i den kommunala byråkratin, säger Alan Schürer.
- Det går att samtidigt jobba med skolans miljö och med elevernas lärande och delaktighet. Skolmiljön är inte ett ändamål i sig, utan blir ett verktyg för att kunna jobba väldigt konkret med elevernas delaktighet.
Många skolor jobbar mycket med elevdemokrati, konstaterar Alan Schürer, men det kan ibland vara svårt att "få till det".
- Då är arbete med skolmiljön bra. Då får eleverna vara med och fatta beslut. Man behöver inte göra så stora saker. Det är viktigare att eleverna kan hänga med och förstå vad som pågår.
Det kan handla om att göra en matsal trivsammare för eleverna eller att fräscha upp ett toalettrum.
- Så fort det blir stora projekt tar allting mycket längre tid, det är mer pengar involverade, beslut måste fattas högre upp. Det innebär en risk att allt rinner ut i sanden. - Men man kan komma väldigt långt med små, konkreta saker och lokala beslut på den egna skolan. Det är mycket mer värdefullt än man tror, menar Alan Schürer.
- Men det krävs att rektor verkligen ser till att elever och personal får vara med i projektet redan från planeringsstadiet.
Dessutom måste den tekniska förvaltningens personal samarbeta med skolan på ett sätt som är anpassat till eleverna och de pedagogiska målen.
Alan Schürer har under fyra år följt projektet "En skola att tycka om", som bedrivs i Göteborg och som har avsatt sextiosju olika delprojekt för att förbättra skolornas miljö. Den kommunala Lokalförsörjningsförvaltningen i Göteborg har satsat på denna nya arbetsmetod och ett helt annat tänkande än man tidigare haft i fastighetsbranschen. Man försöker få till en dialog med elever och personal i ett tidigt skede.
- Jag ville vaska fram vad man faktiskt kan göra om man vill förbättra skolmiljön.
Man måste också tänka på att projektet och miljöförändringen ska hinnas med under en termin. Annars hinner eleverna bytas ut. Det är viktigt att de får se effekten av sitt arbete.
I Göteborg har man avsiktligt lagt in exempelvis målningsarbete på tider när eleverna är närvarande i skolan så att de har kunnat se hur arbetet går till och hur det växt fram.
Det blir en annan sak än att låta en byggfirma komma och jobba när eleverna har lov. Då ställs de inför fullbordat faktum i stället för att vara med och bestämma och genomföra upprustningen.
Bland de viktigaste lärdomarna som Schürer lyfter fram är hur man på allvar - inte bara i ord - involverar eleverna och lärarna i projekten. Att bygga om en skolmatsal kan innebära att det ska göras ljudmätningar, sättas upp bullerdämpande plattor i taket, målas om och flyttas väggar.
Att flytta en vägg kan ge bättre logistik så eleverna slipper köa halva lunchrasten. Vad är för övrigt logistik? Och hur flyttar man en vägg? Vilka färger ska användas för att skapa en lugn och harmonisk stämning? Här kan bildläraren naturligt engageras.
På matematiktimmarna får eleverna göra ljudmätningar under ledning av en konsult i akustik.
- Att sitta ned i olika grupper och analysera problemet och redogöra för problemen, föra protokoll, redovisa det för andra och ta diskussionen om vi inte borde lägga pengarna på något annat i stället - det är lika viktigt.
- Att sedan skapa visioner om hur matsalen ska fungera, hur den ska se ut och hur vi ska lyckas behålla den fin, fräsch och trivsam i framtiden, det är nästa steg, säger Alan Schürer.
- På ett plan förändrar man med det här arbetssättet en matsal, men på ett annat plan försiggår en inre process hos elever och lärare. Det handlar om att lära sig att "bygga framtiden".
- Ofta finns föreställningen om att ju mer pengar vi har desto bättre blir det, men många gånger kan det i stället bli en nackdel. Jag tycker exempelvis inte att ännu mer pengar ska gå till skolmiljön på bekostnad av lärartjänster och läromedel.
- Vi har från de miljöer vi har och vi kan lära oss att vi med små medel kan göra det bättre. Det har mycket större inverkan än vad vi tror, menar Alan Schürer.

I ett av delprojekten i Göteborg fick eleverna delta i projektet att bygga om matsalen. Deras egna målningar sattes upp på väggarna, i glas och ram. Eleverna fick delta i serveringsarbetet i matsalen och de fick följa upp och värdera resultatet.
Blev det tystare, fräschare och trivsammare?
Arbetssättet ger insikter och förståelse för hur man kan jobba för att skapa positiva förändringar. Det ger även insikter i ekonomi och resursanvändning. Hur ska vi göra när vi har 155 000 kronor och inte ett rött öre mer?
De signaler som skolan skickar till eleverna och lärarna blir att skolan tar elevdemokrati på allvar: elevdemokrati blir att både ha rättigheter och att ta ansvar för sitt deltagande, sina beslut och sitt agerande.
- Man är bara rädd om det man själv har varit med om att bygga upp. Det finns otaliga exempel på hur någon kommer utifrån för att bygga jättefina skolmiljöer.
- Plötsligt kommer någon och målar om och för eleverna är det häftigt i kanske en vecka framåt. Men den nya miljön betyder ingenting för dem.
- Först när de själva får vara med om att forma sin egen miljö betyder den någonting och det är då de tar ansvar för det nya.
En lite oväntad erfarenhet var att man måste vara väldigt lyhörd för hur eleverna tänker och hur de använder sin miljö. På en av skolorna var eleverna med på ett förslag om en uppfräschning av en korridor. Jättetjusigt skulle det bli. Sedan visade det sig att de inte längre kunde spela innebandy i den korridoren. Tjusigt blev det, men värdelöst, tyckte eleverna..
- För lärarna är det också ett bra forum för att få kontakter med eleverna på ett annat plan och att lära ut ett ämne väldigt praktiskt.
- Vid ljudmätningar i en matsal arbetar man till exempel med både matematik och fysik.

Rektor kan också ge insikter i hur besluten fattas på skolan och hur de ekonomiska processerna går till, menar Alan Schürer. Elever och lärare får lära sig att man måste prioritera resurserna och vad olika saker egentligen kostar.
- Att jobba så här betyder inte att det behövs mer ekonomiska resurser, utan att resurserna används smartare.

text: Bill Erlandson