Stämpelklockan ansågs vara ett gissel för arbetare. En modern variant av stämpelklocka kan i stället bli det som synliggör rektors arbetade tid. Det har man infört i Arvika.

Övertidsersättningen är bortförhandlad för många rektorer och andra skolledare. Men om arbetstiden verkligen registreras på ett öppet sätt går det att kräva kompensation för den tid som rektor verkligen arbetar.
– Sluta prata övertid och prata flextid i stället, uppmanar Max Thoursie, som är lokal facklig förtroendeman i Arvika och ledamot i distriktstyrelsen i Värmland.
Flextid ingår i det system för registrering av arbetstid man infört i Arvika. Flextid är den arbetstid som inte är beordrad av chefen utan tid du under en längre tidsrymd individuellt väljer att arbeta för att klara av jobbet. Tid man tar från annars lediga kvällar eller helger. Alltså när man tar med sig jobbet hem.
För de allra flesta rektorer är det helt nödvändigt att jobba på detta sätt.

Den nya formen av flextid infördes i Arvika för skolledare sedan Max Thoursie föreslog att arbetsgivaren skulle börja läsa kollektivavtalet och inte bara hänvisa ansvaret för arbetstidens utsträckning till rektorerna själva.
– Jag krävde att även arbetsgivaren ska ta sitt ansvar för vad som står i avtalet. Likaväl som rektorerna har en skyldighet att hålla reda på sin arbetstid så har arbetsgivaren den skyldigheten.
– Jag ville ha ett redovisningssystem för arbetstiden. Till att börja med fick vi ett primitivt system som egentligen utvecklats för barnskötare och fritidspersonal. Nu har vi gått vidare och infört ett system som vi kallar ”Kom och gå”.
På många skolor och i stadshuset kan rektorerna ”stämpla in” med en bricka och därutöver registrerar sig rektorerna via sin PC.
– På det viset ser vi hela tiden hur mycket över eller under vi ligger i flextidssaldot, berättar Max Thoursie.
– När vi i Arvika införde redovisningssystemet ”Kom och gå” började det synas hur mycket rektorerna verkligen jobbar. I och med att systemet både är transparent och lättskött blev alla medvetna om arbetstiden på ett helt annat sätt – både de som jobbar för mycket och de som arbetat för lite – och de som ska hålla reda på dem som jobbar, förklarar Max Thoursie.
– Jag som jobbar på en musikskola – ett virrigt ställe vad gäller tider och platser – kan logga in mig på kommunens intranät från min PC var jag än befinner mig. Det är väldigt enkelt för alla inblandade.
Även kommunen har insett att detta är ett bra system eftersom det är så transparent och har infört det för samtliga anställda.
– Flextiden kompenseras timme för timme. Den kan tas ut i ledighet, men inte i pengar. Exempelvis kan rektorer ta ett par veckor extra ledigt på sommaren genom att rapportera den tid de verkligen har arbetat, berättar Max Thoursie.
Arvika kommun är den enda i Värmland som har ett ”Kom och gå-system”. Som ledamot i distriktstyrelsen förhandlar Max Thoursie även för medlemmar på andra orter och där argumenterar han för systemet. Så kanske det sprider sig till andra rektorer som arbetar på tok för mycket och där arbetsgivarna inte tar sitt ansvar för det.
Max Thoursie berättar att han nu tänker använda tidrapporteringen som ett argument i kommande förhandlingar om rektorernas arbetsbörda.

text: Bill Erlandsson