|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lokalavdelning stoppade stollig organisation
När politikerna i Bollnäs plötsligt lassade på skolledarna oerhört mycket merarbete tog förbundets lokalavdelning hjälp av Arbetsmiljöverket – och lyckades stoppa den nya ledningsorganisationen.
Det går att agera kraftfullt när rektors arbetsförhållanden blir för svåra. Ibland räcker det faktiskt med att lyfta telefonluren och ringa till rätt instans.
Barn- och utbildningsnämnden i Bollnäs beslöt för några år sedan att genomföra en större omorganisation för rektorerna i kommunen. Inför beslutet fick samtliga fackförbund i skolan komma med sina egna synpunkter och förslag.
De lokala förtroendemännen från Sveriges Skolledarförbund och lärarfacken arbetade fram ett gemensamt förslag om hur mycket arbetsbelastning rektorerna klarade av och hur mycket administration de behövde ha avlastning med.
Det ambitiösa förslaget presenterades för nämnden, men under sittande möte klubbade politikerna helt oväntat igenom ett beslut som inte alls tog hänsyn till fackens förslag.
I stället beslöt politikerna att skapa en organisation där ett antal rektorer skulle tjänstgöra som rektor för en skola, med hela rektorsansvaret, och samtidigt arbeta som områdeschef för ett antal övriga rektorer på andra skolor.
Anders Ringård, Sveriges Skolledarförbunds lokala fackliga förtroendeman i Bollnäs, blev utsedd till områdeschef/rektor, men arbetssituationen blev ohållbar för honom.
– Jag stod ut ett år, men sedan talade jag om för huvudmannen att jag inte ville stanna kvar som områdeschef längre. Det blev helt ohållbart att vara både chef och kollega med underställda rektorer.
– Det var en mycket konstig organisation. Enligt styrdokumenten ska rektor ha insyn i det dagliga arbetet, men det blev inte så, berättar han.
– I stället gick min tid helt och hållet åt till att åka runt till de skolor som jag hade ansvar för och sitta på möten.
– Jag var områdeschef för fyra skolor och hade tre rektorer under mig. Dessutom hade jag en egen skola som jag var rektor för!
– Det var fullkomligt vansinnigt! Jag kände att jag både som lokal facklig förtroendeman, som kollega och som arbetande rektor måste visa hur galet det här beslutet var!
Så i stället för att bara lämna jobbet och låta någon annan ta över, ringde Anders Ringård upp Arbetsmiljöverket i Falun och slog larm. De åkte till Bollnäs för att undersöka vad politikerna egentligen hade hittat på.
Arbetsmiljöinspektörerna gjorde en grundlig utvärdering och intervjuade skolledarna om hur de upplevde situationen.
– Ofta viftar vi med arbetsmiljölagen, men sedan blir det inte mer av det än att arbetsgivarna säger att de har tagit åt sig kritiken och ska försöka ändra på förhållandena, men vi tog hit Arbetsmiljöverket och då blev det en verklig reaktion.
– Vi måste visa att det inte bara är tomma ord vi kommer med när vi tar upp arbetsförhållandena för rektorerna, menar Anders Ringård.
När arbetsmiljöinspektörerna jobbat färdigt och upplyste politikerna om att arbetssituationen för rektorerna i Bollnäs var helt oacceptabel – då rev politikerna direkt upp beslutet och skapade en helt annan organisation i stället, en organisation som är acceptabel för Sveriges Skolledarförbund.
– Acceptera inte vilka beslut som helst från politikerna, utan ta hjälp från Arbetsmiljöverket, eller slå larm till Skolinspektionen när något sådant här inträffar, uppmanar Anders Ringård.
text: Bill Erlandsson
|
|
För Anders Ringårds del tar historien ovan inte riktigt slut i och med korrigeringen av ledningsorganisationen i Bollnäs. Faktum är att Anders Ringård har gått och blivit friskolerektor sedan vi pratade med honom i somras.
Anders Ringård hade länge kämpat för att få sin kommunala skola, Gärdesskolan, renoverad – utan resultat. I januari fick han emellertid ja från Skolinspektionen till att starta en friskola. Lokaler blev han erbjuden av kommunen.
Han kunde anlita en arkitekt som planerade renovering och anpassning av lokaler i Gamla sjukhuset i Bollnäs och i augusti startade man.
Nu har man de fräschaste och mest originella lokaler man kan tänka sig och därtill en vacker gammal sjukhuspark som skolgård.
Lite mer än hälften av de fyrahundra eleverna på gamla skolan följde med, liksom ett drygt tjugotal lärare och annan personal. Hundra elever står dessutom i kö till skolan.
Som friskola får han ett tillägg på 20 000 mer per elev än de kommunala skolorna. Det ska kompensera för bland annat ett antal servicetjänster som ligger centralt för de kommunala skolorna, såsom elevhälsa, administration, företagshälsovård, försäkringar och skolidrottsplatser, bland annat.
Skolledningsresurs är däremot inräknat i bidraget till friskolan. För kommunala skolor finns en central pott.
Hyreskostnader ligger utanför skolpengen, det står kommunen för – för både friskola och kommunal skola. För Anders Ringårds del har det inneburit att hela ombyggnationen av det som blivit skollokaler, inklusive arkitektdiskussioner, inte kostat honom något extra.
En sak som drev på Anders Ringårds beslut att försöka sig på friskolespåret var någonting som hände förra året.
Politikerna hade sagt gång på gång att skolorna inte skulle behöva lämna ifrån sig det man lyckades spara under ett år.
För att kunna köpa nya datorer och klassrumsmöbler gnetade och sparade man då på hans skola ihop till ett överskott på 396 000 på 2008 års budget.
Ändå fattade barn- och utbildningsnämnden plötsligt ett beslut att dra in pengarna – för att lägga ut dem på en annan skola – som dragit över sin budget.
– Då kan man undra varför politikerna kallar skolorna ”resultatenheter”, kommenterar Anders Ringård.
text: Kerstin Lööv
(10/2009)
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|