Den förtroendevalde ska förvisso företräda medlemmen, men hur långt ska man gå om en medlem brutit mot givna regler?
Med bland annat denna problematik för ögonen arrangerade förbundet i november en heldagskonferens under temat "Etik för fackliga förtroendemän".
Avsikten var att lyfta upp frågan på den fackliga dagordningen och få igång en diskussion bland förbundets fackligt förtroendevalda.
Förbundets förtroendevalda ställs ofta inför etiska och moraliska dilemman just som förtroendevalda. Även ombudsmännen ställs dagligdags inför dessa frågor i sitt arbete.
Hur hanterar man en situation där arbetsgivaren exempelvis kommer med ett erbjudande om förflyttning av den anställde och den anställde skolledaren inte är intresserad men den facklige förtroendemannen bedömer att detta är det minst dåliga resultat man kan nå?

Carl Gustaf Spangenberg, universitetslektor och forskare vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet, med bakgrunden jurist och teolog, ledde en diskussion om de speciella perspektiv och dilemman som fackliga förtroendemän har behov av att reflektera över.
Han menade att den fackliga förtroendemannens roll är minst sagt komplicerad. Han jämförde rollen som fackligt förtroendevald med den som en advokat har.
- I advokatrollen finns en lång tradition av etiska spörsmål. Ändå är den på ett sätt mycket enklare.
- Advokaten ska företräda sin klient, punkt slut. Den fackligt förtroendevalda har däremot flera olika roller. Hon eller han ska företräda sin medlem men samtidigt också ta hänsyn till de övriga medlemmarnas intressen. Det individuella och det kollektiva bryts.
- Den kanske svåraste och tydligaste skillnaden är att de förtroendevalda kan sitta i en förhandlingssituation där det kanske inte handlar om att vinna eller förlora, utan om att över huvud taget uppnå någonting alls.
- Det kan vara en svår pedagogisk uppgift att förklara för medlemmen, som upplever sig ha utsatts för en orättvisa, att den lösning som medlemmen uppfattar som en eftergift kanske ändå är en vinst.
- Så det är ingen lätt uppgift att vara fackligt förtroendevald, menar Carl Gustaf Spangenberg.
- Det kan handla om en medlem som arbetsgivaren finner mindre lämplig för sitt jobb och min uppgift är att övervaka att allt går rätt till, samtidigt som jag ska stödja den enskilde medlemmens intresse - utan att kollektivet kommer till korta, förklarar Lotta Nordström, förste vice ordförande i förbundet och en av arrangörerna bakom seminariet.
- Som skolledare brottas vi dagligen med de etiska frågorna och det blir svårare och svårare att hantera dem.
- Det gäller som skolledare att vara duktig, kompetent, ha erfarenhet, ha utblickar, kunna hänga med och veta vem jag är. Varför gör jag som jag gör? Etik innebär att vi reflekterar över vad vi gör och varför vi gör det, säger Lotta Nordström.
Hon menar också att de etiska övervägandena ibland kan bli svåra och mångfacetterade med flera bottnar. Än mer komplicerat blir det om man också är facklig förtroendeman. Då kan det finnas behov att bolla med andra förtroendevalda och kanske knyta nätverk med andra etiskt intresserade kollegor.

Den yrkesetiska koden i förbundet gäller yrkesrollen som skolledare. De riktlinjerna ska vara "starkt vägledande i yrkesutövandet". Hur bindande är det?
- Frågan har inte ställts på sin spets under min tid, säger förbundsordförande Lars Flodin.
- Koden ska fungera som stöd och hjälpmedel i etiska ställningstaganden i den professionella utövningen. Den ska vara starkt vägledande och den ska ha tyngd. Och förbundsstadgan är tydlig på den punkten, en medlem kan bli utesluten om han/hon "uppenbart handlar i strid med förbundets yrkesetiska riktlinjer". Så förbundet ser med största allvar på etiken.
- Vi tar precis lika allvarligt på etiken vad gäller våra fackliga förtroendevalda.

text: Bill Erlandson

(1/2008)