För den lokala löneöversynen 2008 vill Samverkansrådet att avtalet ska ange ett procentuellt utfall per arbetstagarorganisation. Skolledare ska dock som tidigare vara undantagna bestämmelser om garanterat utfall.
- Det har en tendens att låsa förhandlingarna, säger Tore Hamnegård.
- Vi får se vad resultatet blir i lokala varvet per 1 april 2007, det påverkar förstås också våra krav, liksom vad Kommunal får ut.
För samhällsekonomin bör lönehöjningarna inte vara större än 3,3, högst 4 procent enligt Medlingsinstitutet. Riksbanken anger 2 procent som inflationsmål.
- Viktigast för oss är en bra reallöneutveckling. Dessutom måste det finnas extra pengar för att påverka lönestrukturen. Blir den för platt får vi ingen löneutveckling för medlemmarna och ingen motiverande lönestruktur.

Samverkansrådet vill ha ett ettårigt avtal denna gång. Alla tre förbunden anser att det är helt ohållbart att lönesystemet inte följs av arbetsgivarna.
Både lärarförbunden och Sveriges Skolledarförbund är kritiska till att det inte fungerat när det gäller individuella och differentierade löner.
Den överläggning som ska föregå de lokala förhandlingarna, där arbetsgivaren ska redovisa sina lönepolitiska resonemang och kriterier, fungerar inte heller. I Samverkansrådet betonar man att det är viktigt att detta förbättras.
Samverkansrådet anser att centrala arbetsgivaren måste förbinda sig till att aktivt agera för att de centrala intentionerna efterlevs lokalt. Ett sätt är att de centrala parterna tillsammans ordnar utbildning av lokala förhandlare.
Lärarnas arbetstid kommer lärarförbunden att vilja ha centralt avtalsstöd för att lösa lokalt.
- När det gäller skolledarnas arbetstid måste de lokala arbetsgivarna se till att följa arbetstidslagen helt enkelt, säger Tore Hamnegård.
- Arbetsgivaren är skyldig att föra bok över arbetstiderna, konstaterar han.
- Skolledarna själva måste också bli bättre på att se till att den övertid de arbetar är beordrad.
En fråga som kommer att bli central är kompetensutveckling, berättar Tore Hamnegård. Regeringen har aviserat medel till fortbildning för lärarna. Det innebär att kommunala pengar frigörs för fortbildning för skolledare, påpekar han.
- Det behövs förstärkningar exempelvis på den skoljuridiska sidan när det gäller att hantera mobbningsproblem, diskrimineringsfrågor, offentlighet och sekretess. Enbart gott omdöme räcker inte för att hantera skoljuridiken.
- Vi kommer att lyfta frågan om personliga kompetensutvecklingsplaner för lärare och skolledare.
Kompetensutvecklingstid ska räknas som vanlig arbetstid, yrkar Samverkansrådet.
I praktiken är det OFR som förbundet förhandlar genom- i samverkan mellan en rad fackförbund på den kommunala sidan - när det gäller de allmänna arbetsvillkoren. De kraven preciseras senare i förhandlingarna
En särskild fråga är om skolledare som inte gör något aktivt val när det gäller fondplacering av den del av pensionspengarna som man själv förväntas placera. Ska skolledare behöva välja mellan Carson Lärarfonder eller, om de inte aktivt gör ett val få sina pengar placerade i i KPA, som förvaltas av Folksam?

text: Kerstin Lööv

(2/2007)