Löner för gifta män som skaffar barn ökar jämfört med ogifta. Däremot hejdas löneutvecklingen för gifta kvinnor med barn, jämfört med sina ogifta systrar.
Akademiker med lång utbildning men med relativt låga löner förlorar i ett livslöneperspektiv jämfört med dem som går direkt ut i förvärvslivet efter gymnasiet. Det framgår av antologin Livslön.

Livslön är den senaste antologin från den flitiga utredningsavdelningen på Saco. I ett antal kapitel visar utredarna hur skattesystem, lönestrukturer och val ar utbildning påverkar lönen under arbetslivet.
Livslön som begrepp lanserades första gången 1950 och i början av 1960-talet blev det en fråga för Saco. Ett område som man återkommer med jämna mellanrum.

Från början var det ett sett att beskriva hur skatterna påverkar lönen ur ett livslångt perspektiv, nu har begreppet vidgats att också innefatta andra val som har betydelse för livslönen.
Till exempel av familjebildning. Lönegapet mellan män och kvinnor tar sats vid det första barnets födelse. Men för gifta män är det en bra förändring, de tjänar mer än ogifta.

Barn och äktenskap signalerar hög produktivitet för män, när det gäller kvinnor är det däremot en signal om de däremot är mer benägna att satsa familjen än karriären. Åtminstone om man ser till löneutvecklingen.
Val av utbildning är viktigare än val av lärosäte och det är inte alltid dubbla examina ger ett större utbyte i ett livslöneperspektiv. Dock är det smart att satsa på kombinationen teknik och ekonomi, då blir det mer i lönekuvertet.

Avgörande är också att få ett jobb direkt efter examen, oavsett arbetets kvalifikationsnivå.
Det är lättare att få ett jobb om man har ett jobb. De som blir arbetslösa efter examen får under de kommande fem åren 30 procent lägre inkomst, och fortfarande efter tio år släpar lönen efter.
Den som satsar på en utbildning och kommer ut i arbetslivet relativt sent förlorar också livslön på grund av vårt skattesystem. En akademiker med samma bruttolivslön som en gymnasieutbildad, kan förlora upp till 15 månadslöner. Lönen för akademikern beskattas högre under arbetslivet, som är kortare för den som får jobb direkt efter gymnasiet.

För de allra flesta akademiker är den så kallade värnskatten (som infördes 1995 för att under den krisen bättra på statsfinanserna, men som upphörde efter några år, men fick omgående en efterföljare, en statlig skatt som fick behålla förleden värn) ett skatt på utbildning. På inkomster över cirka 47 000 kronor i månaden läggs ytterligare fem procent i statlig skatt. (För en månadslön på 60 000 kronor betyder det en extra statlig skatt på 715 kronor i månaden.)
Mellan 1996 och 2001 ökade lönespridningen i Sverige, konstaterar författarna till boken. Under det senaste decenniet har lönespridningen legat på samma nivå, eller till och med minskat. En notering som också stämmer för skolledares löneutveckling.

En förklaring till den minskade lönespridningen är att utbudet av akademiskt utbildade har ökat under de senaste åren, en annan, att arbetsgivarna inte sprider löner efter arbetsinsatser, trots att det numera är möjligt med den individuella lönesättningen.
Frågan är, skriver Sacoutredarna, om det en temporär förändring eller ett trendbrott.

Kerstin Weyler

(Nr 9/2011)