Utbildnings- och kulturnämnden i Markaryd har fastslagit att kommunens skolledare inte ska ha fler än tjugofem medarbetare. Har man fler blir inte ledarskapet effektivt enligt nämndens ordförande.

Om kommunen i dess helhet ska vara attraktiv menar Utbildnings- och kulturnämnden i Markaryd att kommunen måste vara ett föredöme som arbetsgivare.
Det innebär bland annat att alla medarbetare ska ha möjlighet till kompetensutveckling och att jämställdheten ska främjas genom en medveten lönepolitik.
Ett av övervägandena har handlat om ledningens betydelse för skolutveckling, trivsel och resultat. Bra skolor har en väl fungerande ledning, slår utbildnings- och kulturnämnden fast.
Ett viktigt mål är då att skolledarnas ansvar inte omfattar fler än högst tjugofem medarbetare. Verksamhetsmålet är modifierat till max tjugofem - trettio.
- Vi är inte riktigt framme än, men nästan, berättar förvaltningschefen Bengt Eklöf, som tillträdde i juni förra året.

Han har i diskussioner med nämnden påtalat behovet av färre medarbetare för skolledarna.
- Vi vet att skolledningen har stor betydelse för skolutvecklingen, för trivsel och för resultaten. Ska vi förverkliga de mål politikerna kommit fram till så är det viktigt att ge rektor förutsättningar att klara uppdraget.
- För politikerna inom Utbildnings- och kulturnämnden var det självklart att ställa sig bakom det här målet.
Bengt Eklöf tycker det är ett bra sätt för kommunen att profilera sig.
Kommunfullmäktige i Markaryd har formulerat ett antal övergripande mål för kommunen och utifrån dessa har utbildnings- och kulturnämnden formulerat sina mål.
Man har gjort flera nyanställningar och utökat en skolledartjänst från halvtid till heltid.
En rektor inom förskolan återstår när det gäller att få ner antalet medarbetare.
Bengt Eklöf tror att lärarna uppskattar att de inte är så många som "trängs" kring varje skolledare.
Markaryds kommun har haft låga betyg både i grundskolan och i gymnasiet. Skolverkets inspektion 2004 ansåg också att man inte i tillräcklig utsträckning ordnade undervisning i svenska som andraspråk för alla elever som behövde det och att åtgärdsprogram inte upprättades för alla elever som befarades inte nå målen, bland andra observationer.
2006 konstaterar Skolverket att kommunen vidtagit åtgärder för att förbättra kvalitetsarbetet, bland annat genom kompetensutveckling.
Begränsningen av antalet medarbetare per skolledare ingår i förbättringsåtgärderna.
- Vi har talat om problemet i fackliga sammanhang, även med förvaltningschefen närvarande, men det har inte varit någon formell facklig framstöt, berättar Sven-Åke Caspersen, utvecklingsledare och skyddsombud för Sveriges Skolledarförbunds medlemmar i Markaryd.
- Initiativet kommer från nämnden
- Vi uppfattar det som att nämnden ser att skolledarna har en viktigt roll att spela som pedagogiska ledare, de förväntar sig att de förbättrade förutsättningarna ska ge resultat.
Sven-Åke Caspersen har inte sett några tecken på att skolledarna skulle behöva betala den större skolledartätheten med lägre löner.
Tanken är att man nu så småningom ska kunna se ett resultat när rektorerna får bättre förutsättningar att påverka sin verksamhet.
- Vi hoppas kunna påvisa att skolledarna nu får tid att påverka varje lärare. Vi ska med stort intresse se om detta ger resultat, säger Bengt Eklöf.
Med hjälp av de fackliga organisationerna har man bildat en skolutvecklingsgrupp som ska försöka se utfallet i verksamheten.
Kim Brynte (kd) är ordförande i Utbildnings- och kulturnämnden, och därtill ledamot i kommunfullmäktige.
- Vi har velat få till ett nära ledarskap och ett bättre ledarskap, kommenterar hon den nya principen om max tjugofem medarbetare för skolledarna.
- Ett ledarskap där man har fler än tjugofem medarbetare kan jag inte se hur det ska bli effektivt och kvalitativt bra.
Hon ser inte några ekonomiska problem för hur kommunen ska ha råd med den större tätheten när det gäller skolledartjänster.
- Det kan bli dyrt om man inte gör något också.

text: Kerstin Lööv

(2/2008)