Flera motioner berör var ansvar och finansiering av facklig utbildning bör ligga (vi refererade motionerna i förra numret av Skolledaren). VG1-distriktet föreslår att förbundskansliet ska överta ansvaret för lff-utbildning och vidareutbildning. Västmanlandsdistriktet tycker att det är konstigt att distriktsbidraget ska finansiera distriktens fackliga arbete även när det gäller rikstäckande utbildningar och aktiviteter.
I båda fallen hänvisar förbundsstyrelsen till den organisationsöversyn som gjorts under kongressperioden. I det samrådsförfarande som skett i samband med den har det inte framförts krav på omfördelningar av resurser mellan central nivå och distriktsverksamheter.
I nuvarande organisationsmodell ligger ansvaret och merparten av medlen för den fackliga grundutbildningen på distrikten. Förbundsstyrelsen påpekar att det inte innebär att distrikten behöver stå för hela utbildningskompetensen. Oftast kallar distriktet på stöd från ombudsmän på förbundskansliet.
Man pekar på att lokalt och regionalt organiserade fortbildningsinsatser innebär väsentliga kostnadsbesparingar och att en återgång till en "toppstyrd" arbetsmodell har avvisats i samband med diskussionerna om förbundets organisation.
Även när det gäller rikstäckande utbildningar betalar distrikten en del för de fackliga företrädare man skickar. Om sådana utbildningar skulle betalas helt med centrala medel skulle motsvarande minskning av distriktsanslagen ske, säger förbundsstyrelsen. Poängen med den finansieringsformen är, säger man, att distrikten kan avgöra behovet.
Även i sitt yttrande över R-distriktets förslag att förbundet centralt ska anordna regionvisa nätverksträffar för samtal och erfarenhetsutbyte och över Hallandsdistriktets förslag om att förbundsbidraget ökas till rff-verksamheten hänvisar förbundsstyrelsen till den organisationsöversyn som gjorts, där inga krav på omfördelningar av resurser mellan distrikt/rff-verksamheter.

Modellen för medelsfördelning, med en ganska stor resurs till distrikten, ser ut som den gör för att kunna anpassas efter behoven. En ökning centralt skulle åtföljas av en minskning till distrikten.
Man anser också att just nätverksarbete är sådant som distrikten är mycket bättre skickade att arrangera.
Förbundsstyrelsen samtycker med VG1 i förslaget att utreda för- och nackdelar med en legitimering av rektorer. En förändrad statlig rektorsutbildning och diskussionen om auktorisation av lärare gör det extra angeläget, anser styrelsen.

Förbundets stadga anger att rätt till medlemskap "har den som är anställd eller verksam som skolledare eller har ledande befattning inom utbildningsområdet". Blekingedistriktet anser att det borde sägas mera explicit att man inte behöver vara chef med personalansvar för att vara medlem. Man tänker på exempelvis centralt placerade rektorer, utvecklingsledare, f d rektorer som har fått utredande uppgifter.
Förbundsstyrelsen tycker att det är just det som sägs med "eller har ledande befattning" och att det därför inte behövs någon stadgeändring.

Sörmlandsdistriktet vill att förbundsstyrelsen får i uppdrag att med hög prioritet låter arbeta fram ett allmänt utbildningspolitiskt program. Förbundsstyrelsen stöder förslaget och anser att ett utbildningspolitiskt program, som höjer sig över partipolitiska aspekter, skulle kunna tjäna som stöd och vägledning både för förtroendevalda och enskilda medlemmar och också tydliggöra förbundets hållning i viktiga utbildningspolitiska frågor.
Sörmlandsdistriktet vill också att den nya förbundsstyrelsen skyndsamt ska analysera förbundets internationella engagemang när det gäller mål och omfattning och sedan ta ställning till ett eventuellt återinträde i ESHA och ICP. Förbundsstyrelsen föreslår att kongressen bifaller motionen.

B-distriktet och VG1 föreslår båda att stadgekommittén utmönstras som stadgebunden kommitté. B-distriktet vill att revisorernas ansvar i stället skärps när det gäller det som i stadgan kallas "förbundsstyrelsens förvaltning" och att det verkligen framgår att detta innebär resultat och måluppfyllelse.
Förbundsstyrelsen menar att stadgekommittén med dagens konstruktion kan få en konserverande roll och att stadgekommittén i formell mening får tolkningsföreträde i stadgefrågor före förbundsstyrelsen. Man föreslår att det av stadgan ska framgå att revisorerna gemensamt ska granska, förutom förbundets räkenskaper, också förbundsstyrelsens "sätt att leda och utveckla verksamheten i enlighet med stadgar, uppställda mål och ekonomiska ramar".
VG1 anser inte att stadgekommittén ska ha i uppgift att i samråd med valberedningen föreslå villkor för förbundsordförande och arvoden för ledamöter utan att valberedningen ensam bör ha den uppgiften.
Där anser förbundsstyrelsen att ordföranden i valberedningen efter samråd i valberedningen ska få föreslå villkor för förbundsordföranden och arvoden för ledamöterna.

referat: Kerstin Lööv

(3/2006)