|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skolledarnas arbetsbörda viktigaste kongressfrågan
Förbundsstyrelsen lägger fyra rapporter och fem propositioner till kongressen. Förbundsstyrelsen avvisar ett förstatligande av skolan och lyfter upp skolledarnas arbetsbörda.
Propositioner
- Fyra mål för förbundet föreslås, som delvis påminner om de nuvarande. Förbundet ska stärka sin position som ledande fack- och yrkesförbund för skolledare och ledande befattningshavare inom utbildningsområdet; värna om mångfald och likavärde och verka för alla skolledare inom utbildningsområdet.
Skolledarna ska ha en sådan psykosocial och fysisk arbetsmiljö så att ett hälsofrämjande och varaktigt arbetsliv uppnås och ha lön och anställningsvillkor som speglar yrkesrollens ansvar och krav.
I grunden ligger stadgans portalparagraf om att förbundet "tillvaratar medlemmarnas intressen med den yrkesetiska koden och det utbildningspolitiska programmet som grund".
- En rambudget för kongressperioden 2010-2012 föreslås, som bygger på en höjning av medlemsavgiften enligt nedan. Förbundskansliet arbetar också fram en alternativ rambudget utifrån en höjning av medlemsavgiften på 40 kronor, då med en inkomstförsäkring som ingår i medlemsavgiften. (Se motion nr 6 om "mervärde i medlemsavgiften".)
- Den ekonomiska krisen i samhället 2008 har inte gått förbundet smärtfritt förbi och en höjning av medlemsavgiften med 30 kronor föreslås. Man undersöker samtidigt möjligheten till en inkomstförsäkring. (Då krävs kanske en höjning av medlemsavgiften med 40 kronor.)
Medlemsavgiften till Sveriges Skolledarförbund har inte höjts på tio år!
Några exempel på andra förbundsavgifter är Lärarförbundet och LR, som har en avgift på 260 kronor, Kommunal har 325 kronor, Psykologförbundet 330 kronor och Läkarförbundet 487 kronor.
- Förbundsstyrelsen föreslår också små redaktionella, klargörande ändringar i det utbildningspolitiska programmet.
- Förbundsstyrelsen lägger också fram en översyn av det lönepolitiska programmet.
En av de grundläggande principerna där är att medlemmens kompetens, skicklighet och bidrag till verksamheten ska bedömas och man kräver att lönesystemet ska fungera lokalt. Bristerna - det gäller lönesamtal, kända och väl förankrade kriterier och en ökad lönespridning - har förbundet påtalat vid upprepade tillfällen.
Det nuvarande arbetstidssystemet behandlas även i dagens lönepolitiska program, liksom de problem som uppstår när skolledare löser av sin övertidsersättning.
Nytt är en analys av arbetsbördan. Förbundsstyrelsen kräver översyn av arbetsbördan och fler skolledare som svar på att arbetsområdet helt enkelt är för stort och de underställda som rektorerna har direkt personalansvar för är för många.
Vidare behandlas lokalavdelningens roll vid lönebildningen, alternativa förhandlingsformer, förutsättningarna vid lönebildningen inom statlig och privat sektor.
text: Kerstin Lööv
|
|
Fjorton motioner har kommit in. Tre har inkommit efter förra numrets pressläggning (nr 3, 6 och 14 nedan). Övriga presenterade vi i förra numret. Förbundsstyrelsen har nu tagit yttranden till de flesta motionerna.
- Upprop för yttrandefriheten. Förbundsstyrelsens diskussion gick ut på att man gärna ställer sig bakom andemeningen i motionen, som tar upp betydelsen för arbetsklimatet av att det är högt i tak på arbetsplatsen, men att när det gäller hur personal och elever ute på skolorna ska agera så kan inte förbundet ålägga skolorna det ena eller andra sättet.
Däremot skulle både de Yrkesetiska riktlinjerna och de kommande etiska riktlinjerna för fackliga förtroendemän kunna kompletteras med någon formulering i motionens anda.
Förbundsstyrelsen föreslår att nästa förbundsstyrelse gör kompletteringar i de dokumenten på grundval av ett material som kansliet arbetar fram.
- Förbundsstyrelsen föreslås arbeta för ökat statligt ansvar för skolan och för en statlig utredning om konsekvenserna av kommunaliseringen.
Frågan är mycket komplex, säger förbundsstyrelsen. Om "kommunaliseringens konsekvenser" ska utredas hör också friskoleutvecklingen dit och den därmed förknippade segregationen. Förbundsstyrelsen avslår denna motion.
I diskussionen hänvisade förbundsstyrelseledamöter till att man redan i förbundets Utbildningspolitiska program slagit fast en likvärdig skola som den grundprincip man policymässigt utgår från och att man däremot bifaller motion nr 3 om huvudmannaskapets ansvar och att målen för skolan och resurserna måste harmoniseras på ett mera ansvarsfullt sätt.
- Huvudmannaskapets ansvar. Förbundsstyrelsen bör ta fram en kvalificerad dokumentation som reder ut och tydliggör huvudmannens arbetsgivaransvar för skolledarna, föreslår distriktsstyrelsen i Skåne. Alltför ofta förekommer det att huvudmännen tar parti för chefernas underställda i frågor som handlar om att chefen arbetar med att förverkliga huvudmannens intentioner med skolan.
Kurt Westlund, som (förutom att han sitter i förbundsstyrelsen) är ledamot i distriktsstyrelsen i Skåne, och även i Malmö lokalavdelning, förklarar bakgrunden till denna motion för Skolledaren.
- Det händer ofta, kanske mest ute i småkommuner, att våra medlemmar stöter på problemet med att lokala politiker inte riktigt förstått det ansvar som ligger i rektors uppdrag.
- Då urholkar man rektors legitimitet att fullfölja sitt uppdrag utifrån de styrdokument rektor har att utgå från.
- Ett material som vi kan använda lokalt i vår dialog med politikerna skulle kunna ge politikerna en fördjupad medvetenhet om rektors uppdrag.
- Det är en systemfråga att skapa förutsättningar lokalt för att rektor ska kunna förverkliga styrdokumenten så egentligen borde kanske staten se till att politikerna utbildades om skolans uppdrag.
- Dessutom ligger det i kommunernas intresse att skaffa sig bättre kunskap om rektors uppdrag. Lyckas man inte med det kan det bli så att många rektorer börjar drömma sig tillbaka till en statlig skola.
Förbundsstyrelsen bifaller denna motion.
- Skolledares arbetstid/arbetsbörda. Förbundsstyrelsen bifaller att förbundet ska verka för att arbetsgivaren tar sitt ansvar för att skolledarnas arbetstid följs upp. En vitbok ska produceras som dokumenterar problematiken.
- Utarbeta strategier för färre underställda för rektor. Förbundsstyrelsen bifaller motionen.
- Mervärde i medlemsavgiften. Förbundet bör snarast undersöka möjligheterna att låta medlemsavgiften innefatta någon form av inkomstförsäkring, föreslår Skånedistriktet. Om man nu ser över/höjer medlemsavgiften borde man se till att den ger ett mervärde också i form av en bättre lägstaersättning vid arbetslöshet.
Förbundsstyrelsen föreslår redan en höjning på 30 kronor, för att säkra förbundets ekonomi. Måste man inte då göra ytterligare en höjning?
- Det är nog dessvärre så att en inkludering av inkomstförsäkring skulle innebära en större höjning än vad förbundet har tänkt sig. Jag tror personligen dock ändå att en höjning med till exempel 50 kronor/månad som inkluderar en inkomstförsäkring skulle vara lättare för våra medlemmar att acceptera än en höjning med 30 kronor/månad som inte ger något mervärde alls.
Förbundsstyrelsen bifaller motionen och vill hålla öppet för om det kanske kan behövas en höjning av medlemsavgiften på något mer än 30 kronor om också en inkomstförsäkring ska ingå.
- Kompetensutbildning för blivande rff. Förbundsstyrelsen bifaller motionen så till vida att en grund för att bli rff då bör vara att en lämpig förberedelse är att man är lokal facklig förtroendeman och att man i den egenskapen får förbundets grundläggande fackliga utbildning.
- Två suppleanter i förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen avslår motionen, bland annat med motivet att arbetssituationen för suppleanter kan bli ansträngd när man inför varje förbundsstyrelsesammanträde ska bereda plats i agendan och dessutom läsa in allt material men sedan ändå - kanske oftast - inte åka. För detta arbete ska suppleanten också ha ersättning från förbundet, vilket kan tyckas bli onödigt dyrt.
- Revisorernas uppdrag. Förbundsstyrelsen avslår men tillägger att det kan vara motiverat att ge de förtroendevalda revisorerna utbildning för sina åligganden.
- Ordförandekonferens från lunch till lunch. Förbundsstyrelsen är positiv till motionen men menar att det konkreta behovet av ingående diskussioner på ordförandekonferenser bör få avgöra. Med tanke på de högre kostnaderna anser man också att en blivande styrelse bör få avgöra konferensformerna.
- Ökade anslag till distrikten och kostnaderna för ordförandekonferensen. Förbundsstyrelsen säger nej till ökade anslag till distrikten, men ja till att förbundet centralt bekostar ordförandekonferensen.
- Utbildning i internetanvändning för fackliga förtroendemän. Förbundsstyrelsen bifaller motionen.
- Facklig blogg. Förbundsstyrelsen avvisar motionen med hänvisning till sitt bifall till motion nr 12.
- Tillgång till juridisk expertis för att hantera komplicerade medlemsärenden, det föreslår distriktsstyrelsen i Skåne att förbundet skaffar sig. De komplicerade medlemsärendena har blivit alltfler.
Vad är det för typ av juridiska frågor som ombudsmännen inte klarar? Eller har de här ärendena blivit för krävande kvantitativt för er på fältet?
- Det handlar både om kvalitet och kvantitet. Kanske allra mest det sistnämnda om jag tvingas välja, svarar Krister Nilsson, ledamot i Skånes distriktsstyrelse och ordförande i Malmö lokalavdelning.
- I vår distriktsstyrelse har vi känt av en mycket kraftig ökning av individärenden som är av så komplicerad art att vi tvingas arbeta i gränslandet av vår egen kompetens när vi ska biträda medlemmar.
- Det blir allt vanligare att kommuner vill göra sig av med skolledare. Flera av oss är väldigt belastade av sådana ärenden ovanpå ett tungt rektorsjobb.
Vi menar därför att förbundet borde överväga och analysera möjligheten att på något sätt knyta till sig (och oss) juridisk spetskompetens.
Förbundsstyrelsen kommer att besvara den motionen vid sitt marssammanträde.
text: Kerstin Lööv
(Nr 2/2009)
|
|
|
|
Förbundsstyrelsen uttalar sig för en certifiering av rektorer i en rapport som läggs fram för kongressen. Man anser att det kan bli lättare att skapa en tydligare yrkesprofil och yrkesroll som kan bidra till ökad professionalism, ge högre kvalitet på verksamheten och därmed ökad respekt för rektorsfunktionen.
En obligatorisk rektorsutbildning är på gång som kommer att ges i form av en befattningsutbildning och detta har förbundet redan uttalat sitt stöd för.
En certifiering skulle, tänker sig förbundsstyrelsen, vara knuten till den kommande rektorsutbildningen.
Någon form av åtstramning av behörighetsreglerna vid tillsättning av rektorsbefattningar kommer sannolikt att komma. Den utredning som låg till grund för beslutet om ny rektorsutbildning föreslog att den nya rektorsutbildningen skulle leda till en certifiering.
Kongressen 2006 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att utreda för- och nackdelar med en legitimering av rektorer. I rapporten gås olika former av behörighetsbegrepp igenom, som auktorisation, legitimation och certifiering.
Auktorisation ger formellt mandat att utöva ett yrke och kräver en ganska stor apparat för att upprätthålla.
Legitimation utfärdas med stöd i en statlig lagstiftning, men det är inte säkert att någon höjd status följer av legitimeringen.
En certifiering kan innebära ett bevis på genomgången utbildning och kanske kan tjäna som en smidigare form av legitimation. Förbundsstyrelsen har nu stannat för begreppet certifiering och bedömer att det bäst skulle tjäna medlemmarnas intressen.
referat: Kerstin Lööv
|
|
Valberedningen föreslår nyval av Lars Flodin
Valberedningen föreslår nyval av Lars Flodin som ordförande för Sveriges Skolledarförbund. Så här ser förslagen ut till förbundets förtroendeposter inför kongressen 2009.
Så här ser nomineringarna ut:
Förbundsordförande: Lars Flodin, (distrikt R), omval.
1 vice ordförande: Kurt Westlund, gymnasierektor (LM), nyval som vice, omval till styrelsen
2 vice ordförande: Ing-Britt Pousette, grundskolerektor (Y), nyval som vice, omval till styrelsen.
Övriga ledamöter:
Tom Haglund, gymnasierektor (VG 1), omval.
Ingela Fondin, grundskolerektor (A), nyval.
Catharina Luthman, grundskolerektor (D), nyval.
Erik Nordahl, grundskolerektor (AC), nyval.
Leena Nystrand, grundskolerektor med förskola (B), nyval.
Daniel Söderberg, vux-rektor (G), omval.
Av tidigare förbundsstyrelseledamöter har Satu Harnesk avböjt omval liksom Hans-Uno Andersson. Ann-Britt Eriksson är inte nominerad på nytt. Att fyra kandidater föreslås till nyval beror på att förbundsstyrelsen har varit en ledamot kort sedan i höstas, då Lotta Nordström flyttade till Bryssel.
Revisorer: Sören Carlsson Arewång, Björn Ohlsson, Janolof Simmons.
Revisorssuppleanter: Monica Lundström, Rune Noppa, Gunnar Wohlin.
Som auktoriserad revisor föreslår man Micael Schulze.
Stadgekommittén: Paul Alsén (ordförande), Satu Harnesk, Mats Olsson.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|