Skolverket och Skolinspektionen bör få nya uppdrag att stimulera en reell utveckling i svensk skola, vinster i friskolor bör endast få återinvesteras i verksamheten, rektorsrollen bör kvalitetssäkras och förbundets riksorganisation utredas.
Det är innehållet i några av de motioner som väckts inför förbundets kongress i april.

Det har med förbundets mått mätt varit ett aktivt motionsskrivande inför kongressen i april - 32 motioner. Ett prydligt rekord för förbundet.
Hallandsdistriktet har varit mest aktivt med 12 motioner följt av Stockholmsdistriktet med sju och Skåne med fyra motioner.

I en av sina motioner skriver Skånedistriktet att utvecklingsstrategin för svensk skola har länge präglas av kontroll. För att det ska ske någon slags utveckling måste det kompletteras med en strategi som tillvaratar erfarenhet och forskning. Därför bör Skolinspektionens uppdrag förändras så att den tillsammans med Skolverket blir en resurs för skolutveckling. Sveriges Skolledarförbunds ledning bör ställa krav och ta initiativ till att en statlig utredning tillsätts. Den bör utreda om förändrade roller för skolmyndigheterna kan stimulera en utveckling förankrad i skolledarnas och lärarnas vardag.
De vill också att förbundet tillsammans med skolans huvudmän arbetar fram ett slags kvalitetssäkringsinstrument för rektorsrollen. Det skulle till exempel kunna ge stöd för rektors egen bedömning av sitt arbete och ett instrument för arbetsgivaren att följa upp om skolledaren ges tillräckliga förutsättningar för sitt uppdrag.

Jönköpings läns distriktsstyrelse vill att förbundet ska verka för ett förstatligande av rektors- och förskolchefsrollen. Som statlig tjänsteman skulle rektor kunna hävda läroplan och skollag med större kraft.
Skolledare står idag, som distriktet skriver i sin motion ”i en, ibland mycket smärtsam, spagat mellan nationella styrdokument och skiftande lokala förutsättningar”.
Halland föreslår att förbundet tillsätter en arbetsgrupp som ska utveckla metoder och stöd i yrket som skolledare. Man ser med oro på omsättningen av skolledare. För att få kontinuitet och framgång krävs att skolledarna orkar stanna på sina tjänster, skriver motionärerna.

Stockholmsdistriktet menar i en av sina motioner att intresset för att pedagogiskt utveckla skolan har trängts undan av det ekonomiska intresset att driva en skola. Därför bör förbundet verka för att vinster som skapas i skattefinansierade skolor ska återinvesteras i verksamheten.
Den ganska nybildade lokalföreningen inom Vindora-koncernen (tidigare Baggium) vill att förbundsstyrelsen ska verka för att representanter från fristående skolor blir företrädda i förbundets olika styrelser och när andra förtroendeuppdrag ska bemannas. Alla fackliga utbildningar bör också vara öppna för alla medlemmar, anser Vindora-föreningen.

Blekingedistriktet vill ha en översyn av den fackliga utbildningen och Stockholmsdistriktet att förbundet inrättar ytterligare en utbildningsnivå inom densamma. En fråga som också engagerar distrikten i Jämtland och Halland.
Medlemmarna i Blekinge vill att förbundets riksorganisation ska ses över. Det kanske är dags att indela förbundet i regioner i stället, i samklang med den utveckling som sker på andra områden.

Västmanlandsdistriktet vill att förbundet blir än mer aktiv i den offentliga debatten och Halland att en arbetsgrupp tillsätts som kan utveckla en mediastrategi. Den bör också innefatta social medier.
Att en forsknings- och utvecklingskommitté tillsätts för att utarbeta ett program för förbundets engagemang i forsknings- och utvecklingsfrågor, motionerar Skånedistriktet om. Formuleringarna i skollagen om en skola på vetenskaplig grund förpliktigar, menar motionärerna och det är viktigt att förbundet tar ett ansvar för de delar av forskningsfrågorna som berör skolledare.

Dessutom vill Skånedistriktet att Skolledaren regelbundet bör komma ut med en bilaga med artiklar och aktuell och relevant forskning.

Kerstin Weyler

(Nr 1/12)