I april får Sveriges Skolledarförbund en ny ordförande. Tre är nominerade.  Här är fem frågor till tre kandidater.
1 Hur ser din fackliga erfarenhet ut?
2  Vilken är den viktigaste fackliga frågan för Sveriges skolledare?
3  Vad är den viktigaste skolfrågan just nu?
4  Vilken fråga vill du främst driva som ordförande för Sveriges Skolledarförbund? 
5  Senast lästa bok?

Ingela Fondin
Bakgrund: Uppvuxen i Göteborg, flyttade till Stockholm i samband med utbildningen till hushållslärare, yrkeslärare inom hotell och restaurang. Gymnasie- och grundskollärare.
Arbetar: Skolledare på grundskolan sedan 24 år tillbaka, för närvarande rektor på en F-9 skola i Stockholm.
Bor: Farsta, sydöstra Stockholm
Ålder: 60
Intressen: Litteratur, teater och umgås med familjen

1 Hushållslärarnas Riksförbund HLR 1975, facklig förtroendeman för Svenska Facklärarförbundet,SFL, i AB-distriktet. På centralnivå inom SFL, under 10 år kongressombud, medlem  representantskapet för såväl förhandlingarna inom KTK och TCO-S. Deltog i bildandet av Lärarförbundet. Facklig förtroendeman inom grund-, gymnasie- och förskola i Haninge för Sveriges Skolledarförbund. Sedan 2001 facklig förtroendeman i Stockholm och arbetar inom A-distriktets styrelse, förbundsstyrelseledamot sedan 2006.

2 Den viktigaste frågan för förbundet är medlemsrekrytering. Vår organisation står och faller med detta. En stark organisation med fler medlemmar kan betydligt kraftigare driva skolledarnas löne-, arbetsmiljö- och utbildningspolitiska frågor. Vad behöver vi facket till är en ofta förekommande fråga i medierna, många unga människor väljer att stå utanför, Vi måste arbeta för att få med dem och förnya verksamheten så att det är angeläget för dem att bli medlemmar. Vi måste inom förbundet fortsätta att göra allt för att få ut vårt budskap i det offentliga rummet, delta i den utbildningspolitiska debatten med vår erfarenhet och kunskap.

3 Den viktigaste skolfrågan just nu är den arbetsbelastning skolledarna har utifrån de stor reformarbete inom skolområdet. Implementeringsarbetet är oerhört omfattande och skolledarna har hittills inte fått någon förstärkning/avlastning i det dagliga arbetet för kunna vara pedagogiska ledare i denna process.

4 Medlemsrekrytering genom bland annat delta i den politiska debatten inom utbildningsområdet för att driva såväl skolledarnas yrkesfrågor som fackliga frågor. Delta på möten där skolledare träffas i Sverige. 

5 Brobyggarna av Jan Guillou.

Matz Nilsson
Bakgrund: Pedagogisk ledare vid Ryds Brunns skola/ Statens Institutionsstyrelse, biträdande rektor i ansvarig för komvux och Kunskapslyftet,Furulundsskolan i Sölvesborg, Rektor komvux, Lund, informatör och projektsamordnare för Afrikagrupperna i Sverige.
Arbetar: Utbildningsdirektör i Malmö stad
Bor: Klagshamn, Malmö
Ålder: 51 år
Intressen: Cykling, resor.

1  Medlem i Sveriges skolledarförbund sedan 1997, vice ordförande i Blekinge-distriktet som skolledare i Sölvesborg.

2  Professionalisering av skolledaren. Att vara skolledare är att inneha ett av landets absolut viktigaste och mest utmanande uppdrag. Knyta skolledarskapet och skolledarrollen till forskningen och dess betydelse för skolutveckling. Trygghetsfrågor - varje skolledaruppdrag måste utgå från ett tydligt uppdrag och en bra lön och ett ha bra försäkringsskydd gällande trygghet och pension.

3  En nationell vision om hur vi kan säkerställa en likvärdig skola för alla elever. En skola som alla känner sig stolta över och som man tror kan utbilda våra elever till att ta sig an framtidens olika utmaningar. I den skolpolitiska retoriken verkar den viktigaste frågan vara att jämföra sig i internationella mätningar, vilket har fått till konsekvens en offentlig svartmålning av vår skola. För mig känns det fattigt att vi inte kan formulera en tydligare vision för vår skola som lyfter dess betydelse och innehåll för samhällsutvecklingen.

4 Professionaliseringen av skolledaren, framförallt i den offentliga debatten och tydligare koppling för uppdraget till forskningen. Öka antalet medlemmar i förbundet genom att alla skolledare oavsett huvudman och skolform känner att vårt förbund är det enda alternativet när det gäller att föra och leda debatten om skolledarens betydelse för skolans utveckling. Utveckla organisationen tillsammans med lokala och regionala förtroendevalda och lyfta fram vikten av att skolledaren av huvudmannens ges förutsättningar för att professionellt kunna utföra sitt uppdrag. I samtal, debatter och förhandlingar argumentera för hur viktigt det är att skolledarens uppdrag premieras med en bra lön och goda försäkringsvillkor.

5 Den fjärde vägen – En inspirerande framtid för utbildningsförändring” av Andy Hargreaves och Dennis Shirely och ”Samlade dikter 1954-1996” av Tomas Tranströmer.

Ing-Britt Pousette
Bakgrund: Född och uppvuxen på Frösön i Jämtland,lågstadielärare, sedan  rektor 1992
Arbetar: Rektor för en F-6 skola i Timrå 
Bor: I Sundvall
Ålder: 58 år
Intressen: Körsång , heminredning, aktiv i Zonta, kvinnoklubb för kvinnor i ledande ställning.

1 Ledamot och sekreterare i distriktsstyrelsen i Västernorrland sedan 1994, vice ordförande sedan 2011. Ordförande i Timrå lokalavdelning under nio år, tillika FFM. Förbundsstyrelseledamot i fyra år, de senaste 2,5 åren som 2:e vice ordförande.

2 Den viktigaste fackliga frågan just nu tycks nog egentligen alltid stå på agendan – lönen och arbetsvillkoren! Det känns alldeles särskilt angeläget att verka för rektorers möjligheter och förutsättningar att motsvara de allt högre kraven.  Rimligt antal medarbetare och mera stödfunktioner som avlastning i form av biträdande rektorer och/eller intendenter.

3 Det finns mycket som i vår reformintensiva tid känns viktigt, men jag vill särskilt lyfta frågan om Skolinspektionens uppdrag som mer och mer blivit ett inslag som svartmålar vår verksamhet och som definitivt inte bidrar till min hjärtefråga: rektorsjobbets attraktion och status. Den intensiva debatten om måluppfyllelse i skolan kan, befarar jag, motverka sitt syfte genom att bidra till att den blir trist och tråkig och att lärare och rektorer blir rädda för att vara lyhörda för elevernas behov av trivsel och trygghet som t ex olika kulturprojekt kan bidra till.

4 Vi har många nya rektorer som väljer att tillhöra oss men vi behöver locka flera. Den enskilt viktigaste faktorn är vad man gör inom lokalavdelningar och distrikt för att marknadsföra förbundet. Jag menar alltså att aktiviteter på förbunds- nivå även måste ha fokus på den lokala verksamheten, förbundsstyrelsen måste även göra sådant som ger råg i ryggen till medlemmar i lokalavdelningar att bli mera bli fackligt aktiva. 

5 Jan Guillou Brobyggarna

(Nr 1/12)