- Sverige hade nästan världens bästa skola. Och nu är vi medelmåttiga. Hur kunde det gå till?
Monica Renstig spänner ögonen i skolledarna på årets Skaraborgskonferens. Hon levererar inga svar, men en mängd frågor att fundera över.

Monika Renstig, ekonom och journalist, har tillsammans med Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster och Anders Morian, skrivit  boken Den orättvisa skolan. I mitten av februari var hon inbjuden till den årliga Skaraborgskonferensen i Skövde.
Författarna går igenom en rad undersökningar, resultatrapporter och statistik om svensk skola. Och konstaterar att varken resurser, lärartäthet eller elevers socioekonomiska bakgrund kan förklara skillnaderna i resultat mellan skolor.

Vad gör de skolor som förbättrar resultaten, frågade sig Monica Renstig. Vad har hänt till exempel i Essunga kommun, där antalet elever som får behörighet till gymnasieskolan har tagit ett stor steg uppåt de senaste åren.
Nu var det tyvärr ingen deltagare från Essunga (ligger i Skaraborgsdistriktet) med på konferensen som kunde svara henne vilka faktorer som spelat roll för Essungaelevernas förbättrade resultat.

 Foto Thomas Harrysson
Intressanta föreläsningar tyckte Thomas Klüft, Reine Johansson, Mats Lindblom och Urban Tengman, samtliga Mariestad, att årets upplaga av Skaraborgskonferensen bjöd på.

Det blev lite av hennes poäng. Det finns inget systematiskt sätt som goda exempel sprids på, menar Monica Renstig
- Varför sprids inte information om framgångsrika skolor på Skolverkets hemsida? Märkligt.
Men kommuner borde, som stora skolkoncerner, skapa egna nätverk för att sprida resultat av utvecklingsarbete, men också gå ihop för att skapa stordriftsfördelar för mycket av skolans verksamhet. Samarbeta så att skolledarna hinner arbeta med sitt pedagogiska ledarskap.

I framgångsrika skolsystem undervisar lärarna mer på sin arbetstid än till exempel i Sverige.
- Hur används tiden i skolan, det måste vi börja fråga oss, sa Monica Renstig. Jämför med Kunskapsskolan, där 65 procent av lärarnas tid är undervisning. Varför inte 40-timmars arbetsvecka för lärare?
- Vi fick mycket att tänka på, svarade Klas Öhman, ordförande i Skaraborgsdistriktet och värd för dagen, när han tackade för en intensiv dragning.

Den andra delen av konferensen svarade Lennart Hjelm, lärare och föreläsare från Borlänge för. Han talade om bland annat om vikten av att se och uppmärksamma andra i skolan  och bli själv sedd, varje dag. Konferensen avslutades med gemensam afterwork –middag och vinprovning,  för cirka 60-talet deltagare.

Kerstin Weyler

(Nr 2/2011)