Skolledningens roll och ansvar för utbildningens kvalitet och resultat är utgångspunkt. Därutöver nämns även en rad förutsättningar för att rektor ska kunna leva upp till det ansvaret. (Vi refererade innehållet i programmet i förra numret av Skolledaren.)Vad är de viktigaste ingredienserna i programmet?
Alla fyra delarna i programmet är viktiga - inledande ställningstaganden, betoning av ansvar för utbildningskvalitet, de fem särskilt utpekade utbildningspolitiska områdena och förutsättningar för skolledaruppdraget.
- Men det viktigaste är att förbundet fastställt ett utbildningspolitiskt program, anser förbundsordförande Lars Flodin. Det är det första i förbundets historia och något som många efterfrågat.
- Programmet ger förbundets medlemmar stöd och vägledning i fackliga sammanhang och i professionen som skolledare i förhållande till elever, underställd personal och arbetsgivare.
På vad sätt präglas programmet av att medlemmarna har en nyckelposition i skolan?
- Vi konstaterar att skolledarna har samhällsuppdraget att leda utbildning. Lärarna har inte ansvaret för utbildningen, utan det är skolledarna som har det.
- Det är rektor som är garanten för verksamheten och kvaliteten på utbildningen och det ansvaret har vi fått direkt från riksdagen.
Ni nämner också goda arbetsvillkor och löner. På vad sätt har det med ett utbildningsprogram att göra?
- Det kommer in under förutsättningar. Ska vi ha en framgångsrik skola måste det vara attraktivt att vara rektor. Då är lön och god arbetsmiljö ett incitament för att rekrytera de bästa rektorerna.
- Tydlig delegation från politikerna är viktigt och att rektorerna inte blir kringskurna i detaljfrågor och andra beslut.
- Man har till exempel ansvar för att hålla sin budget och för att verksamheten är bra. Men ofta är det så att när du får pengar över så har du ändå inte rätt att anställa en biträdande rektor eller en lärare till, för att förbättra verksamheten.
Ni deklarerar att skolledarna har ansvaret för att utbildningen ska hålla en god kvalitet. Hur ska ni veta det? Ni säger inget om att skolledarna bör skaffa sig metoder för att kunna se om utbildningen håller god kvalitet.
- Vi trycker hårt på vikten av rektorsutbildning och kompetensutveckling och att det är angeläget med forskning om skolledarskap.
- Att skolledarna måste ha metoder på den egna skolan för att kunna se om verksamheten håller god kvalitet är underförstått, men jag kan tänka mig att vi i ett andra steg preciserar det underförstådda.
Ni nämner "en verksamhet" av god kvalitet, men själva kunskapsuppdraget, var finns det?
- I programmet talar vi också om att vi har och tar på oss ansvaret för "rättsäkerhet, likvärdighet och utbildningsresultat".
Tror du att det utbildningspolitiska programmet kommer att kunna skapa intresse för förbundet, så som ni önskar?
- Det är jag säker på. Att vi som enda organisation för skolledare har ett dokument som visar var vi står, att det är kortfattat och användbart tror jag kan ha betydelse, liksom att det blir tydligt för blivande medlemmar vad förbundet har för grundläggande ståndpunkter när det gäller skola och utbildning.
- Det är ett första dokument som sannolikt kommer att behöva fördjupas och kompletteras på olika punkter.

text: Kerstin Lööv

(7-8/2007)