Försonlig valdebatt på kongress

I årets första valdebatt om skolan, på Nordiska skolledarkongressen, slog de båda motståndarna Jan Björklund och Marie Granlund an en försonlig ton. Det behövs politisk lugn om skolan ska klara av de kommande stora reformerna.

I ett vårligt Göteborg samlades i mitten av april nära tusen skolledare från Sverige, men också ifrån de övriga nordiska länderna. Under två dagar erbjöds föreläsningar och seminarier, många med fokus på ledarskap i förändring.
 Ett möte med så många skolledare blir självklart ett utmärkt tillfälle för regering och opposition att ge sin syn på skolans ledning.
-Ni har all rätt att ställa stora krav på oss, sa Marie Granlund socialdemokratisk talesman i skolfrågor och vice ordförande i utbildningsutskottet för att ert arbete ska fungera. Vi måste se till att skapa långsiktigt hållbara spelregler för skolan, så att de inte förändras med en ny regering.
Granlund sträckte därmed ut en hand om ett gemensamt samtal mellan regering och opposition, och  gav till exempel beröm för lärarlegitimationen och rektorsutbildningen.
Jan Björklund fattade, nästan, handen. Visst kunde han tänka sig ett samtal med S, problemet är, menade utbildningsministern, socialdemokraternas samarbetspartners.
Tre råd hade ministern att ge landets skolledare. Rektorerna måste våga skaffa sig det administrativa stöd som behövs. Det kan väcka missnöje i lärarrummet att utöka ledningsorganisationen, men skolledarna behöver administrativ avlastning. Inte minst mot bakgrund av de krav som både stat och kommun ställer.
-Ni måste också individualisera lönerna mer, sa ministern. Det måste löna sig att vara en duktig och ambitiös lärare.
-Och se till att utvärdera resultaten mer. Är det så att det till exempel behövs nivågruppering, tveka inte att införa det.
Skolans problem kan inte lösas enbart med nya resurser, hävdade Jan Björklund, men fick då mothugg av Marie Granlund, som menade att det är oroande att lärare måste sägas upp. På 1990-talet fick barnen betala krisen, låt inte det hända igen, sa Marie Granlund.
Det ligger en stor reformtid framför svensk skola. Större än vid grundskolans införande, förändringarna på 1990-talet och till och med större än folkskolans införande 1842, menade  utbildningsministern.
Skäle till reformerna  är de försämrade resultaten, enligt regeringen. Det går inte att fortsätta som tidigare. Kommunaliseringen var, enligt FP ett stort fel, men rätt var att införa målstyrning, enligt Björklund. Det var för landets skolledare den stora förändringen.
Och det är viktigt att vi låter skolan få vara skola. Den kan inte lösa samhällets alla problem. Skolans uppdrag måste avgränsas, sa Jan Björklund och fick medhåll av Marie Granlund.
Men förändringar blir det i viss mån om Socialdemokraterna återfår makten i höst. Vad händer med GY11, ville en åhörare veta. Införs den som planerat?
- Nej, det kommer nog att ta lite längre tid, svarade Granlund. Det finns en stor osäkerhet kring specialutformade program och det estetiska ämnet, och inte minst att inte alla gymnasieelever får högskolebehörighet.
Och hur ökar vi skolans status, ville en annan skolledare veta.
- Vi måste sluta svartmåla skolan, svarade Marie Granlund.
Jan Björklund hänvisade till att ta Finlands väg och förändra inställningen till bildning och kunskap.
Men vägen till högre status är lång. Det tar tid innan reformerna slår igenom., menade utbildningsministern.
Kongressens nyhet med en snabba opinionsmätningar med hjälp av  mentometerknappar, gav de två skolpolitikerna publikens inställning till skolan i valet. 42 procent trodde att skolans skulle bli en avgörande fråga i valrörelsen, 50 procent trodde det inte.
Det blir jobben, viskade en bänkkamrat.

text: Kerstin Weyler