Fullt hus när skolledare debatterade yttrandefrihet och lojalitet

Frihet att yttra sig, men lojal mot arbetsgivaren enligt anställningsavtalet.
En ekvation som ibland kan ställa till svårigheter.

Intresset var stort för Sveriges Skolledarförbunds seminarium på tisdagen i Almedalen om yttrandefrihet och lojalitet, med utgångspunkt i skolledarens vardag.
Seminariet genomfördes tillsammans med tidningen Dagens Samhälle och SKL Kommentus förlag som i våras kom ut med en bok med samma namn.

- Budskapet är klockrent. Yttrandefriheten får inte kränkas.
Så inledde en av författarna till boken Håkan Torngren seminariet i kårhuset Rindi.
Den som till exempel skriver en insändare, tar kontakt med journalister och blir intervjuad får inte råka illa ut.
Den som är anställd i stat, landsting och kommun är särskilt skyddad när det gäller yttrandefriheten. Den som meddelar sig med till exempel en tidning, har meddelarskydd. Arbetsgivaren får inte söka efter källan, och det finns också ett skydd mot repressalier - den som exempelvis har skrivit en insändare får inte straffas. Journalisten också måste skydda sin källa.

Men å andra sidan finns lojaliteten mot arbetsgivaren, formulerad i anställningsavtalet. Den som är anställd ska sköta sig jobb och inte göra saker som skadar arbetsgivaren.
Justitieombudsmannen, JO, har i flera fall slagit fast var gränserna går.
En anställd får till exempel ta emot en journalist för en intervju på sin arbetsplats under en arbetsdagen. Men som anställd måste man vara lojal mot fattade beslut i kommunen.

- Vi som står längst ut och ska expediera politikernas beslut, lever i en skärseld. Det är inte lätt alla gånger, menade Ingela Fondin, skolledare i Björkhagens skola i Stockholm, och en av deltagarna i seminariet.
- Vi möter personal och föräldrar och elever och ska förklara besluten.
Det skulle underlätta mycket, menar Ingela Fondin, om besluten är så tydliga som möjliga och att det finns en stor öppenhet i alla nivåer.

Maria Stockhaus, moderat ordförande i barn och utbildningsnämnden i Sollentuna och ordförande i utbildningsberedningen i Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, strävar efter att ha så mycket diskussion och debatt före besluten som möjligt. Politiker fattar beslut som inte alla gillar, och därför är det så viktigt att diskutera före.
- Det gynnar inte verksamheten om anställda eller föräldrar går till media, och det är därför att det är så viktigt med diskussion före besluten, sa Maria Stockhaus.

Men var går gränsen för illojalitet?
Den är ganska vid, menar Håkan Torngren. Det krävs mycket för att en anställd ska få sparken för illojalitet. Det krävs mer än att man bara varit kritisk till fattade beslut. Man måste missköta sitt arbete ordentligt.
De stora rättigheter som en anställd i stat och kommun har, finns inte alls hos de privata arbetsgivarna. Här är kravet på lojalitet mycket hårdare.
Samtidigt får de offentliga arbetsgivarna tåla mer än privata, menar Håkan Torngren. Verksamheten sker mycket mer offentligt.

Det är också skillnad på kravet på lojalitet inom exempelvis en kommun. Att en förvaltningschef har större lojalitetskrav på sig än en rektor är självklart. En rektor i sin tur måste agera mer försiktigt än en lärare.
- En förvaltningschef som inte finner sig i fattade beslut måste nog se sig om efter ett annat jobb, konstaterade Maria Stockhaus. Fattade politiska beslut ska följas.

För att underlätta när till exempel media står utanför dörren, är det bra att ha en klar ansvarsfördelning om vem som ska uttala sig, menar Håkan Torngren. Det betyder inte att alla andra är förbjudna att yttra sig.
Boken Yttrandefrihet och lojalitet ger flera bra råd.
Råd som nu också Maria Stockhaus berättade att hon skulle ta med sig tillbaka till sin kommun Sollentuna.
Det gäller att de regler för mötet till exempel med media som kommunen har, står i samklang med det kanske viktigaste vi har i en demokrati - yttrandefriheten.

text: Kerstin Weyler