Medlemskapet i AkademikerAlliansen och ”tillståndet i förbundet” var ett par av frågorna på distriktsordförandekonferensen, som ägde rum den 23-24 november på Lidingö.

Det nya huvudavtal som förbundet kommer att omfattas av från och med 1 mars 2010 heter HÖK T. T står för ”tills vidare” och det rullar alltså på tills det sägs upp.
Lokala potter eller lägstutrymme under en viss period finns inte i avtalet, däremot stipuleras att lönen för chefer ska avspegla hur satta mål uppfylls och vilka resultat som uppnås.
Ordförandekonferensen diskuterade vad som händer när man lokalt inte går in i en Saco-samverkan. Lokal partställning gäller för förbundet, med rätt till MBL-förhandlingar och egna fackliga timmar.
Rekryteringsfrågor och vårens kongress diskuterades, liksom förbundets IT-kommunikation och aktuella utbildningspolitiska frågor.
Bertil Östberg, statssekreterare på Utbildningsdepartementet, berättade för distriktsordförandena att lärarfrågor just nu är på tapeten på departementet.
Skollagsförslaget går till lagrådet för juridisk finputs i december. Proposition blir det i mars och när den tagit sig igenom riksdagen kan den nya skollagen börja gälla från och med hösten 2011.
I december ska man vara klar med en proposition om lärarutbildningen, det är ambitionen. Lärares behörighet, en inte helt enkel fråga, kommer även att behandlas i skollagsförslaget.
– Läser en lärare tre ämnen får man för lite djup i ämnena, läser man två ämnen blir kunskaperna djupare men man blir svårare att anställa och det blir ofta omöjligt att skapa en heltidstjänst, konstaterade Bertil Östberg.
– Behörig för vidareanställning är en sak, ämneskompetensen en annan. Bara 42 procent av lärarna i landet är behöriga i det de undervisar i, påpekade Bertil Östberg.
När det gäller andelen ungdomar som kommit igenom gymnasiet vid tjugo års ålder har vi inte så mycket att skryta med i Sverige, tyckte Bertil Östberg, där ligger vi först på tjugofjärde plats i Europa.
Den 21 oktober tog riksdagen propositionen om en ny gymnasieskola och Skolverket arbetar nu med att förbereda förändringarna när det gäller examensmål, inriktningar och övergångsregler.
Varje i skollagens mening ”skolenhet” ska ha en rektor, men vad är då en ”skolenhet”, undrade auditoriet.
Svaret är att ”en skolenhet” kan vara en del av en fysisk skola och att en i juridisk mening ”skolenhet” kan bestå av flera fysiska skolor. En ”skolenhet” definieras alltså av att den har en rektor, det vill säga den som har och utövar rektors befogenheter.
– Vi styr inte upp hur kommunerna organiserar skolorna. Varje elev ska ha en rektor, klargjorde Bertil Östberg.
Vad har då biträdande rektor för juridisk status? Vad går att delegera till en biträdande rektor? Är det bara en kommunal tjänst eller har det någon grund i skollagen?
Det skulle Bertil Östberg återkomma om.
Gör man en sökning i skollagsförslaget återfinns i varje fall inte begreppet ”biträdande rektor” en enda gång.
Vid denna ordförandekonferens hade man hörsammat önskemålet på senaste kongressen om ordförandekonferenser enligt modellen från lunch till lunch.

text: Kerstin Lööv